andra världskriget Podcasts
-
Nazistledaren Heinrich Himmlers (1900-1945) intresse för germansk rasmystik gav honom ett särskilt engagemang för Sverige där han trodde sig finna ursprunget för arierna. Han skickade tidigt arkeologiska expeditioner till Tanums hällristningar för att kartlägga den germanska kulturens grundläggande.
Som chef för säkerhetstjänsten Sicherheitsdienst (SD) ansvarade han också för kartläggande av det svenska samhället och odla kontakter som vid ett tyskt maktövertagande skulle få ledande roller i administrationen av Sverige.
I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren Lennart Westberg som är aktuell med boken Himmlers Sverige – Visioner och verklighet.
Som chef för organisationen Schutzstaffel, mer känt som SS, var Heinrich Himmler den ledande organisatören av folkmordet av judarna. Under Himmlers ledning växte SS explosionsartat och blev en politisk maktfaktor genom vilken Himmler i flera avseenden kunde föra en egen utrikespolitik. År 1933 lät han inrätta det första koncentrationslägret i Dachau.
Redan under 1930-talet byggde Himmler upp organisationen ”Ahnenerbe” vars syfte var att med ”vetenskapliga” metoder hitta bevis för germanernas ärofyllda förflutna och deras rasmässiga överlägsenhet. Detta gjorde man för att rättfärdiga sina militära erövringar samt utrotningen av judar och andra människor som man ansåg vara mindervärdiga.
Himmler ansåg att Sverige utgjorde den germanska rasens främsta kärnland, och i hans föreställningar om ett övernationellt styre i Nord- och Västeuropa efter kriget spelade Sverige en viktig roll.
För att omsätta sina visioner i verklighet försökte SS upprätta egna nätverk i Sverige. Denna infiltration och propaganda omfattade bland annat polisen, personer inom läkarkåren, frivilliga till Waffen-SS och jordbrukets intresseorganisationer. Svenskar som deltagit i kriget i Waffen-SS skulle få en särskild roll som ledare i det tänkta Storgermanien efter att Nazityskland besegrat världen.
1940 beordrade Himmler skapandet av ett nätverk av underrättelsetjänstemän i Sverige, känt som Sipo-SD, med målet att samla information och kontrollera landets politik. Detta gjordes i hopp om att säkra Sveriges neutralitet under kriget och hindra landet från att stödja de allierade.
Bild: Riksfürern för SS, Heinrich Himmler, besöker koncentrationslägret Dachhaus 1936, Bundesarchiv, Bild 152-11-12 / CC-BY-SA 3.0, Wikipedia, Public Domain.
Musik: SS Machiert in Feindesland, SS kampsång under andra världskriget,
Lyssna också på Sveriges balansakt mellan Sovjet och Nazityskland.
Klippare: Emanuel Lehtonen
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Omvärldens bild av kriget i Ukraina påverkas av satir och humor. Hör om hånfullhet som leder till sympati.
Putin hånasNågot som man kanske inte egentligen förknippar med krig är humor. Men faktum är att humor är en ganska viktig ingrediens i detta informationskrig, framför allt på den ukrainska sidan.
Pelle Nilsson på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut har skrivit en rapport om vilken tyngd skämt och satir har i kommunikationen kring kriget i Ukraina. Han berättar hur humor används för att skapa stöd både i omvärlden och i Ukraina och om vilka andra känslor som spelar roll i kommunikationen mellan ukrainare och med omvärlden.
Lubna el Shanti, korrespondent i Ukraina ger sin bild av hur denna humor landar i de ukrainska hemmen och hur Ukrainas kommunikationsstrategi har formats.
Hör om den propaganda och desinformation som sprids i Ryssland och vilken information som egentligen förmedlas till president Putin. Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent berättar om vilken bild Ryssland vill ge av kriget.
Vi beger oss även till ett land där många har en annan uppfattning om kriget i Ukraina jämfört med oss här i Sverige – nämligen Tyskland. Hör vår korrespondent Daniel Alling om hur känslor och skam kring skeenden under andra världskriget påverkar bilden av kriget i Ukraina.
Programledare: Kajsa Boglind
Producent: Catarina Spåre Gustafsson
Tekniker: Joachim Persson
-
För skådespelaren Sofia Helin var "Världen av igår" av Stefan Zweig en helt nödvändig bok under coronapandemins isolering: "Den blev en sådan tröst, jag var tvungen att läsa om den, om och om igen".
Sofia Helin om Stefan Zweig!I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt är det skådespelaren Sofia Helin som valt den österrikiska författaren Stefan Zweig och hans "Världen av igår" från 1942. Vad var det i romanen som grep henne så djupt? Och varför drömde hon Stefan Zweig på nätterna?
Skådespelaren och manusförfattaren Sofia Helin utbildades på Teaterhögskolan i Stockholm 1997-2001. Hon har medverkat i flera teateruppsättningar, bland annat på Dramaten och gjort många tv- och filmroller. Hon slog igenom som Mia i Maria Bloms film "Masjävlar" och har därefter gjort en rad filmroller, till exempel i "Utvandrarna" 2021. Det internationella genombrottet kom med den svensk-danska tv-serien "Bron" 2011-2018, där Sofia Helin hade huvudrollen som kriminalinspektören Saga Norén. 2023 är hon bland annat aktuell i dramaserien "Limbo".
Författaren Stefan Zweig (1881-1942) föddes i Wien och växte upp i en välbärgad judisk familj. Hans hyllade författarskap rymde allt från romaner till operalibretton, noveller, essäer och biografier. Böckerna sålde i miljonupplagor och han var en av mellankrigstidens mest översatta författare. Zweig gick i exil vid nazisternas maktövertagande och i Brasilien skrev han sitt berömda verk, den självbiografiska " Världen av igår - en europés minnen" som berättar om sekelskiftets Wien, första världskriget och 20-talet, nazismens framväxt och vägen fram till andra världskriget. I februari 1942 begick Stefan Zweig och hans hustru självmord.
Kulturlivets Gunnar BolinProgramledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".
Producent: Maria Götselius
-
”Krigsseglaren” är Norges dyraste långfilm genom tiderna och har kostat 100 miljoner norska kronor. På Netflix har den blivit till en miniserie som beskriver hur vännerna Alfred och Sigbjørns mönstrar på ett fartyg till New York, som till sjöss förvandlas till part i kriget mot Tyskland.
Kan man berätta hur många historier som helst om ett och samma krig?
På omkring 20 spännande minuter tar sig Elias Björkman och Tove Norström an krigsskildringar från andra världskriget.
-
Branden i den 67 meter höga hyreshuset sprider sig snabbt. Likt en enorm fackla lyser den upp västra London. Människor viftar med klädesplagg för att uppmärksamma brandkåren som står maktlösa där nere. Vi sätter dig mitt i händelsernas centrum i denna tragiska händelse som kostade 72 människor livet i den största brandkatastrofen i England sedan andra världskriget.
Om det var du med Erik Myrlund
Manus: Josefine Molén
Ljudläggning: Kristoffer Folin
Gillar du "Om det var du"? Du vet väl att du kan lyssna, helt gratis, på samtliga avsnitt från säsongen redan nu inne på Podplay.se.
Följ oss även på instagram: Omdetvardu
Där kan du tycka till om avsnitten, berätta om eventuella egna upplevelser och även tipsa oss om händelser du skulle vilja att vi gjorde ett avsnitt om.
"Om det var du" är en podd med Erik Myrlund
Manus: Erik Myrlund och Josefine Molén
Ljudläggning: Kristoffer Folin
Om det var du är en av Erik Myrlund och Josefine Molén. Det här är en podd som placerar lyssnaren i händelsernas centrum. Berättelserna bygger på verkliga händelser och vittnesmål men är även delvis fiktiv för att bygga samman de olika berättelser och historier som berättar om de fasansfulla öden som mött våra medmänniskor. -
Vi tar oss tillbaka till 1500-talet och till en av de stora namn från den italienska renässansen: Rafaels ”Sixtinska Madonna” från 1512/13 som finns på Gemäldegalerie Alte Meister i Dresden, Tyskland.
Men stäng inte av för att det är ett kristet motiv, för vi pratar om så mycket annat! Till exempel berättar vi hur Rafael komponerade tavlan så att den direkt interagerade med kyrkorummet i San Sisto i Piacenza, som den målades för. Vi pratar om hur tavlan 1754 togs från högaltaret i kyrkan och skickades över de snöklädda Alperna till Dresden, hur tavlan hittades efter andra världskriget av soldater Röda armén i en gammal järnvägstunnel och togs till Pusjkinmuseet. Men inte minst berättar vi hur de två änglarna i nedre kanten kom att bli världskända som ett självständigt motiv, som många nuförtiden inte ens vet att de bara är en detalj i en altartavla med Maria och Jesus som huvudmotiv. Och varför målade Rafael Jungfru Maria och Jesusbarnet med så ängsliga blickar?
Vill du få svar på alla dessa frågor? Lyssna på vårt nya avsnitt!
Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Hur var din klassresa? Många är det som har upplevt fattigdom som barn. Kanske är du född i ett annat land eller är du uppvuxen i ett Sverige som var fattigare än idag. Hur har den resan varit från ett liv i fattigdom till ett i välfärd?
Kanske har du upplevt att du som vuxen äntligen har haft pengar att köpa bra mat och kläder och kunnat njuta av att känna att pengarna äntligen räcker till.
Vilka tankar väcker det när du tänker tillbaka till ett liv i fattigdom jämfört med livet idag?
Kanske har du gjort en klassresa och kunnat göra val i livet där du har haft möjlighet att påverka din karriär och dina framgångar. Vilka vägval och omständigheter var det som påverkade att du kunde lämna fattigdomen bakom dig?
Vilka personer fick avgörande betydelser för att ditt liv blev annorlunda idag?
Under femtio-, sextio- och sjuttiotalet hade Sverige stor arbetskraftsinvandring från länder som varit i krig och där det var stor arbetslöshet efter andra världskriget. Var du en av dem eller var din föräldar kanske arbetskraftsinvandrare? Vilka minnen har du av dina egna eller dina föräldrars upplevda fattigdom?
Eftersom det är Sveriges Radio Finska som producerar Karlavagnen på måndagar så kan du tala finska med programledaren.
Ring på telefonnummer 020 – 22 10 30. Telefonslussen öppnar kl. 21.
Skriv gärna till oss på våra sociala medier;
Karlavagnen på Facebook.
Karlavagnen på Instagram.eller på mailadressen [email protected]
Programledare: Pia Herrera
Programmet startar ca kl. 21:40 i P4 och i Sveriges Radio Finska.
Producent: Maria Repitsch
Ansvarig utgivare: Anne Sseruwagi, Sveriges Radio Finska
-
Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir.
Natosamtal i limboFortsatta samtal om Natofrågan med Sverige är meningslösa i det rådande läget, enligt Turkiet. Samtidigt säger svenska Utrikesdepartementet att Sverige befinner sig i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget.
Nya fyndigheter oroar samebyn i Kiruna
Vad säger Sveriges chefsförhandlare, diplomaten och tidigare statssekreteraren Oscar Stenström, om situationen? Och hur ska han lösa knutarna i den allt snårigare förhandlingen, där många intressen vill göra sig hörda?Än en gång står Kirunas befolkning för utmaningar när nu det statligt ägda gruvbolaget LKABs undersöker möjligheterna att öppna ytterligare en gruva.
Men det som vissa ser som en lyckträff och en försäkring om en ljusare framtid, innebär för andra ett hot.
"Stad i ljus" en sång med många betydelser
– Det här skulle kapa samebyn i två delar. Vi kommer inte kunna bedriva traditionell renskötsel, säger Karin Kvarfordt Niia som tillhör Gabna sameby.Den över 30 år gamla låten “Stad i ljus” har fått en speciell mening i samband med pågående handbolls-VM i Sverige.
Låten har nu blivit en slags inofficiell nationalsång när hela publiken stämmer in i allsång inför Sveriges matcher. Genom åren har “Stad i ljus” hittat in i många olika rum och funnit ny mening.
Timme ett:
Konflikten om Natosamtalen
Ilska mot Sverige i Turkiet
Stad i Ljus
Samerna och den nya metallfyndigheten i Kiruna
Krönika Nina Wormbs
Panelen
Timme två:
Lyssnande partiledare
Satir med Public Service
Ukraina i väntan på stridsvagnarna från väst
Så samlas bevis på krigsbrott in
Vikten av att förstå en text
Oron i Mellanöstern
Kåseri Pamela Jaskoviak
Programledare Sara Stenholm
Producent Nina Benner
Tekniker Victor Ubeira -
Arne Beurling var en gudabenådad matematiker och kodknäckare från Uppsala universitet som under andra världskriget lyckades knäcka den tyska G-skrivarkoden. Han fick bukt med den hyperavancerade kodmaskinen – som egentligen kallades Geheimschreiber och hade ett närmast oändligt antal möjliga kombinationer – efter att i cirka två veckors tid ha låst in sig i en villa ute på Lidingö, utrustad med enbart papper och penna samt en resväska full med krypterade teleprinterremsor.
Tack vare Beurling blev den tyska G-skrivartrafiken en säkerhetspolitisk guldgruva för Sverige. Genom att systematiskt tappa telekablarna på linjen Berlin-Oslo på information kunde den svenska militära underrättelsetjänsten tillskansa sig hemlig kunskap om nazisternas militära insatser och överväganden. Bland annat fick man tidig förvarning om de tyska anfallsplanerna mot Sovjetunionen, Operation Barbarossa, genom G-skrivarkommunikationen.
I dagens avsnitt av podden En oväntad historia samtalar historikerna Andreas Marklund och Olle Larsson om det topphemliga underrättelsearbete som under andra världskriget bedrevs på Karlaplan 4 i Stockholm. Här – i en gammal rivningskåk, mitt på Östermalm – huserade en av försvarets hemligaste avdelningar: Försvarsstabens kryptoavdelning eller Kryptodetalj IV, föregångaren till våra dagars FRA (Försvarets Radioanstalt).
En av dem som arbetade för kryptoavdelningen var Arne Beurling, som kort efter krigsutbrottet i september 1939 hade ringt upp Försvarsstaben för att erbjuda sina tjänster. Marklund och Larsson talar emellertid också om en annan medarbetare vid Kryptoavdelning IV: ordonnansen Allan Nyblad, som tillsammans med sin storebror Knut sålde underrättelser ur G-skrivartrafiken till Sovjetunionens militära underrättelsetjänst GRU.
Litteraturtips:
Andreas Marklund: Övervakningens historia. Från svarta kabinett till digital massövervakning. Historiska Media, 2020.
Wilhelm Agrell: Stockholm som spioncentral. Spåren efter tre hemliga städer. Historiska Media, 2020.
Klippare: Emanuel Lehtonen
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Den här veckan får vi lära känna Brendan Bracken, Churchills trogne och mest pålitlige rådgivare. Vem var han egentligen, och varför blev han så viktig för den brittiska insatsen under andra världskriget?
Du finner Porträtt ur historien och Bokförlaget Stolpes övriga utgivning hos Bokus.se, dessutom till 20 procents rabatt med koden STOLPE20.
Foto: H. F. Davis/Topical Press Agency/Getty Images
Författare: Andrew Roberts
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Ahelia, Ilian och Timotheos är syskon som bor med sina föräldrar i ett gammalt ärvt hus i Sverige. Amaya och Amanda är deras kusiner som är på besök från Peru. Efter ett inbrott hos farfar hittar barnen en karta med kluriga ledtrådar vilket får dem att söka efter en skatt, på den mest otänkbara plats. Snart upptäcker de att de inte är de enda som letar efter skatten…
Deckarkusinerna och Farfars Skatt är en spännande barnbok som tar upp teman som judeförföljerserna under andra världskriget, bibliska profetior och familjerelationer.
Boken är den första i serien om Deckarkusinerna.
Författare: Ulrika Nilsson
Mjukband beställ!
Hårdband beställ!
---
Send in a voice message: https://podcasters.spotify.com/pod/show/ulrika-nilsson/message -
Ahelia, Ilian och Timotheos är syskon som bor med sina föräldrar i ett gammalt ärvt hus i Sverige. Amaya och Amanda är deras kusiner som är på besök från Peru. Efter ett inbrott hos farfar hittar barnen en karta med kluriga ledtrådar vilket får dem att söka efter en skatt, på den mest otänkbara plats. Snart upptäcker de att de inte är de enda som letar efter skatten…
Deckarkusinerna och Farfars Skatt är en spännande barnbok som tar upp teman som judeförföljerserna under andra världskriget, bibliska profetior och familjerelationer.
Boken är den första i serien om Deckarkusinerna.
Författare: Ulrika Nilsson
Mjukband beställ!
Hårdband beställ!
---
Send in a voice message: https://podcasters.spotify.com/pod/show/ulrika-nilsson/message -
När britterna var som hårdast ansatta av tyska anfall under andra världskriget så anlitade brittiska underrättelsetjänsten en astrolog för att få en inblick i Hitlers oförutsägbara huvud.
Astrologen befordrades till kapten och premiärminister Winston Churchill insåg snart hur användbar han var i kampen mot nazisterna. Intervjuperson: Docent Martin Gansten, forskar på astrologihistoria vid Lunds universitet.
Stjärntecken: Skytten
-
Chiang Kai-shek (1887-1975) var Kinas ledare under en mycket svår period i landets moderna historia. Han ledde republiken Kina i strider mot krigsherrar, japanska inkräktare och förlorade sedan inbördeskriget mot kommunisterna. Han flydde till ön Taiwan efter inbördeskriget där han blev oinskränkt ledare ända till sin död 1975.
Chiang Kai-shek är en kontroversiell historisk gestalt. Alltid leende och hänsynslös. Som republiken Kinas ledare lyckades han förhindra att japanerna helt erövrade Kina under andra världskriget. Samtidigt undergrävdes republiken av korruption och allvarliga militära felsteg i inbördeskriget mot kommunisterna.
I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ingemar Ottosson, docent i historia vid Lunds universitet, om den kinesiske nationalistledaren Chiang Kai-shek. Ingemar Ottosson har bland annat skrivit boken Möten i monsunen: Sverige och Kina genom tiderna.
Chiang Kai-shek var en salthandlarson från provinsen Zhejiang. I ett land där militären hade låg status utbildade han sig vid militärhögskolor i Kina och i Japan. I Japan kom han i kontakt med den kinesiska nationaliströrelsen. Chiang Kai-shek deltog i Xianhairevolutionen som avskaffade kejsardömet. Som ung levde han ett utsvävande liv i Shanghai där han knöt nära kontakter med det kriminella nätverket Qingbang.
Chiang Kai-shek blev ledare för nationalistpartiet Kuomintang efter nationalistledarens Sun Yat-sens död 1925 under en mycket stökig tid i Kinas historia. Han erövrade det centrala Kina i Nordfälttåget och upprättade en centralregering i Nanking under åren 1926-28 som fick det internationella samfundets erkännande som Kinas lagliga regering.
På grund av Japans invasion och senare det kinesiska inbördeskriget upprättade han aldrig full kontroll över hela Kina. Försvagade av åtta års krig, korruption och viktiga militära felsteg förlorade Chiang Kai-shek inbördeskriget mot kommunisterna och tvingades fly till ön Taiwan.
Bild: Officiellt porträtt av Chiang Kai Shek från 1943, Wikipeida, Public Domain.
Lyssna också på Änkekejsarinnan Cixi – konkubinen som blev världens mäktigaste kvinna.
Musik: Cinematic Action Drums And Percussion With Dark Ambient Atmospheric Tension av MEDIA MUSIC GROUP, Storyblocks Audio.
Klippare: Emanuel Lehtonen
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Den unge polacken Teddy blev tillfångatagen under kriget och blev lägerfånge hos nazisterna. Han skeppades till Norge för att hugga skog. En dag tog han chansen och flydde över gränsen till Sverige.
Teddy växte upp i nuvarande Ukraina, på en plats som när han föddes ingick i Österrike-Ungern, men som när kriget kom, var polskt territorium.
Hans dotter Bitte Sundin, som bor i Norrköping, berättar att Teddy blev krigsfånge hos nazisterna. Han var gratis arbetskraft åt en fiskare, han byggde bunkrar i Berlin, men när han vägrade att gå in i den tyska armén sattes han i koncentrationsläger. Därifrån skeppades han och andra fångar upp till norra Norge, där de skulle avverka skog och bygga vägar.
Det var där Teddy såg sin chans att fly. Han och en kamrat fick hjälp av modiga norrmän att i en dramatisk flykt ta sig över till Sverige. Här blev Teddy kvar. Det fanns ingenting kvar att återvända till i hans gamla hemby. Släkten hade deporterats och byn hade hamnat bakom järnridån.Historikern Lars Hansson har skrivit en avhandling och flera böcker om de drygt 60 000 flyktingar som tog sig över den norsk-svenska gränsen under andra världskriget. Med hjälp av förhörsprotokoll, minnesberättelser, memoarer och intervjuer har han kunnat se att de som tog sig över till Sverige oftast fick hjälp av hjältemodiga människor i gränstrakterna. Men han har också sett att fångar blev tillbakaskickade under en kort tid av nitiska tjänstemän.
Programmet är gjort av
Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström
[email protected] - Vis mere
