Ingrid Larsson Podcasts
-
Den alarmistiska nyheten kom för knappt ett år sedan: svenskar äter mest ultraprocessad mat i EU? Forskare gick ut och ville stämpla varor med varningstext. Men vad är egentligen ultraprocessad mat?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hur mycket vet du om det du stoppar i dig? Och om du skulle vända på den där falukorvsförpackningen i livsmedelsaffären för att läsa innehållsförteckningen så skulle du nog snabbt stöta på ord och förteckningar som du förmodligen inte förstår. Är det farligt? Eller är det nyttigt?
Ingrid Larsson som är näringsfysiolog menar att det är just den här kunskapsluckan som skapar rädsla i många av oss. Vår uppfattning om vad som är naturligt och vad som är industriellt framtaget verkar till stor del vara vara baserad på en vilseledande föreställning, nämligen vår känsla:
– Det här handlar ju om vår bristande kunskap kring den mat vi äter varje dag. Vi vet inte hur maten blir till längre. Smör tex, är ju inte alls naturligt utan det är kraftfullt processat.
Men innebär det faktum att ett livsmedel är ultraprocessat att produkten skulle vara mer hälsoskadligt per definition? Inte om man frågar Ingrid Larsson. Hon menar att alla de här processernas grundläggande syfte är ju att maten ska vara säkert och ha en bra hållbarhet.
Så vad handlar då den högljudda debatten om ultraprocessad mat om egentligen? Mathistorikern och måltidsforskaren Richard Tellström låter oss veta att det alltid funnits starka invändningar mot den industriellt framtagna maten – delvis av hälso-skäl, delvis med ideologiska motiv. Men en aspekt som inte går att betona nog är tiden:
– Tiden är en viktig faktor som medför att matlagning kan vara en belastning. Man kan inte hålla på att laga mat från grunden hela tiden för då skulle man inte göra något annat. Processad mat ger oss helt enkelt möjlighet att leva livet – detta är grundidén. Det ger oss människor möjlighet att slippa arbete och frigör tid.
Gäster i programmet:
Richard Tellström, måltidsforskare och mathistoriker.
Ingrid Larsson, näringsfysiolog vid Sahlgrenska universitetetssjukhuset, Göteborg.
Charlotte Erlanson-Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds universitet.Programledare är Ninos Chamoun.
Producent Shang Imam.
Programmet sänds direkt. -
Ska utrotade arter återinföras? Varför känner vi ett sug efter sött? Och vad hade högerpartierna på Tidö slott att göra? Dessutom: Hett på dansgolvet, Kardashians krimpodd - och ännu mer broddar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Väldigt många arter har försvunnit från jordens yta, och inte sällan är det människan som har utrotat dem. I dag ställer vi frågan om vi har ett ansvar inte bara att skydda utrotningshotade djur, utan också att återintroducera arter som försvunnit. Och ska vi försöka förvilda de djur vi har domesticerat under årtusendenas lopp? Vi frågar Carl-Gustav Thulin, docent vid Institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi på SLU, som forskar på faunarestaurering och "rewilding".
Nyligen presenterade Världshälsoorganisationen, WHO, ett förslag till nya rekommendationer när det gäller sötningsmedel. Rådet är att undvika dem, eftersom risker inte kan uteslutas. WHO uppmanar oss att välja nyttig mat istället för produkter med sötningsmedel i. Men det kräver ju att man samtidigt blir fri från eventuellt sötsug. Hur blir man det? Med oss från studion i Göteborg är Ingrid Larsson, docent i näringsfysiologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Under helgen träffades partierna i Ulf Kristerssons regeringsunderlag på Tidö slott utanför Västerås. Finns det en djupare symbolik i valet av mötesplats undrar vi? Och vem är dagens motsvarighet till Axel Oxenstierna?
Programledare: Louise Epstein
Bisittare: Thomas Nordegren
Producent: Olle Björkman -
Del 2 kring fetma och dess behandling med docent Ingrid Larsson från Sahlgrenska Universitetssjukhus. Ingrid är sedan länge välkänd inom nutritionsområdet i Sverige och hon har under många år både forskar och arbetat kliniskt. Det hon främst arbetar med är obesitas..
I den här andra delen i vår intervju med Ingrid Larsson kommer vi in på delar kring motivation, om det finns en hälsosam fetma, om det är några problem att yoyo-banta och till sist diskuterar vi en del kring vad man fokuserar på när det gäller kosten efter själva viktnedgångsfasen. Vad ska man äta för att försöka bibehålla den nya lägre vikten?
I avsnittet använder vi oss av artikeln ”Thirty Obesity Myths, Misunderstandings, and/or Oversimplifications” som utgångspunkt för lite olika spår vi är inne på under avsnittet.
Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre.
Hålltider
00:00:00 Erik har varit norröver och försökt se björnar från bilen 00:02:28 Det är bättre att fokusera på positiva saker man får istället för risker som man undviker 00:08:57 Hälsosam fetma - är det ett verkligt fenomen? 00:16:21 Människor lyckas mycket bättre med sin viktnedgång om de får hjälp 00:19:44 Dagens mediciner mot fetma 00:28:25 Vilken roll har träning när det gäller viktnedgång? 00:33:30 Är yoyo-bantning dåligt för hälsan? 00:43:29 Utan en kontrollgrupp så vet du inte hur vikten hade varit utan ett viktnedgångsförsök 00:46:17 Vad fokuserar man på som bra mat för personer efter en viktnedgång? 00:55:30 Stigmatisering av övervikt och fetma skapar problem -
Detta har jag sett fram emot. Ett avsnitt om ett av mina favoritämnen. Nämligen ketos, ketoner och ketogen kost. Enkelt uttryckt handlar det om en strikt lågkolhydratkost. Striktare än t ex LCHF. På svenska fina sidan DietDoctor.se kan man läsa att Ketogen kost är särskilt effektiv för att minska överflödigt kroppsfett, minska hunger samt förbättra typ 2-diabetes och metabolt syndrom, som tros ligga bakom många av vår tids största hälsoproblem. I en, enligt mig, övermedicinerad värld, så är ju detta oerhört intressant.
På 1177 kan man t ex läsa att ketogen kost kan prövas vid epilepsi, när man inte når framgång med läkemedelsbehandling.
Men, som ofta när något enkelt och billigt verkar effektivt på våra hälsoproblem så kommer också kritiska röster…
"Ketogen kost är i grunden ingen hälsosam kost för majoriteten av befolkningen", säger Ingrid Larsson dietist på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Kostens popularitet överskrider det vetenskapliga forskningsunderlaget som finns, och med kosten kommer en mängd biverkningar. Vanliga biverkningar är bland annat förstoppning, illamående och hos vissa personer påverkas den kognitiva förmågan. Det mycket höga innehållet av fett, särskilt mättat fett, kan leda till förhöjda nivåer av blodfetter. Vanligtvis får man inte heller i sig tillräckliga mängder av vitaminer och mineraler, säger Ingrid Larsson.
I detta avsnitt försöker vi reda ut en del frågetecken. Och den som ska hjälpa mig med det är Anders Murman. Anders har en gedigen meritlista:
Är partikelfysikerHar jobbat med medicinteknik i många årHar varit verksam drygt 20 år inom strålbehandling av cancerHar också arbetat med farmakologi och beroendesjukdomarÄr medgrundare, VD och utvecklare på Diversify som bl a tagit fram en ketonmätare som vi pratar om i avsnittetI avsnittet kommer vi bl a in på:
Vad är ketos, ketoner och ketogen kost?Vad säger oss evolutionen?Hur gör man för att (snabbt) komma i ketos?Fasta och ketos…Faktorer som gör att man ramlar ur ketosKan ketos vara farligt?Om man medicinerar du för högt blodtryck eller diabetesHjärnan behöver väl glukos…?Hur mäter man ketoner?Vad är metabol flexibilitet och hur får man det?Keto-Flex kost?Ketoners koppling till sjukdomarCancer & ketoKetogen kost & insulinHar du tankar och synpunkter kring ämnet blir jag såklart glad om du delar med dig i kommentarerna.
› Ketonmätaren Acetrack (du får 400 kr rabatt med koden feelgoodhavefun)
Online-event live 1 gång/månadVeckobrev med lifehacks, tips och nyheterOnlinelunch/frågestund/peptalk tillsammans med någon av våra kursledare eller spännande gäster 1 gång/veckaRabattkoderExklusiv tillgång till nya recept, tips och inspirationRabatterade priser på Elitistas kurser
› Elitista HealthQlub (som nämns i intervjun)
Passa på att signa upp dig på Elitista HealthQlub idag och få kostnadsfri access till en massa innehåll och verktyg som hjälp på din kommande eller pågående livsstilsförändring. Gäller fram till sista juli 2022.Detta ingår i prenumerationen:Trevlig lyssning! /Benny
-
Sötningsmedel vad det är och hur det fungerar. Att baka med sötningsmedel. Dessutom varför det inte är bättre att med kokossocker, dadelsirap eller lönnsirap istället för vanligt vitt socker.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
- Jag och mina kolleger ser sötningsmedel som ett verktyg att minska intaget av socker och ändå få något sött, säger Ingrid Larsson, näringsfysiolog och dietist på Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Hon berättar om olika sötningsmedel.
Vanligt socker är kolhydrater. Aspartam däremot är ett protein. Och sackarin, cyklamat och acesulfamkalium är modifierade organiska syror. Den sortens sötningsmedel är mellan 200 och 13000 gånger sötare än socker.
Xylitol, sorbitol och maltitol är sockeralkoholer. De är ungefär lika söta som socker, eller lite mindre.
Vi förklarar varför de kan finnas i t ex tandkräm och sockerfritt tuggummi utan att det skadar tänderna.
Sötningsmedel dras med efterhängsna myter om att de är farliga.
- De godkända sötningsmedlen är inte farliga, förklarar Ingrid Larsson.
Anna Winér i Kristianstad lägger upp bakrecept på Instagram (@anna_winer). Hon bakar sockerfritt, glutenfritt och veganskt.
- Jag ville baka sånt som alla kan äta, säger hon.
Idag finns det produkter som i de flesta fall beter sig precis som vanligt strösocker.
- Det funkar fint att byta ut en av komponenterna. Men byter man flera eller alla så behöver man ändra recepten.
Anna visar genom att koka en kola på sockerfritt strösocker, sockerfri sirap och helt vanlig grädde (men det hade funkat lika bra med vegetarisk grädde).
Många vill undvika vitt socker och ersätter istället med t ex dadlar, kokossocker eller lönnsirap. Är det nån skillnad?
— Nej, säger Ingrid Larsson. Ingen skillnad alls. I grund och botten är det också sackaros precis som strösocker. Med ett litet tillskott av lite mineraler och vitaminer. För att få i sig det är det bättre att äta frukt och grönsaker.
