Episodes

  • Hur tar dig igenom den här speciella tiden vi befinner oss i? När många vanliga rutiner och sammanhang plötsligt är avskurna: vem blir du i krisen?

    Gäster: Tove Whalund, psykolog och forskare på KI, Patrik Lindefors, forskare och författare till boken "Det kulturella djuret" och Sara Bondesson, lektor försvarshögskolan.

  • På senare år har sockret pekats ut som den stora boven och orsaken till fetmaepidemin. Socker är orsaken bakom en rad sjukdomar och det finns dom som jämför sockret med gift. Men kan vi gå så långt att klassa sockerberoende som en sjukdomsdiagnos? Vissa experter menar det. Andra inte.

    Gäster: Kerstin Brismar, Professor i diabetesforskning på Karolinska institutet, Erik Hemmingsson, överviktsforksare och docent på GIH och Sara Ask, barndiets.

  • Missing episodes?

    Click here to refresh the feed.

  • Vi tar ett brett grepp kring viruset från människans relation till epidemier i historien till dagens hälsoångest av ett nyhetsflöde som pågår dygnet runt. Vi har besökt 11313-centralen i Piteå där personer dagligen svarar på allmänhetens frågor kring viruset. Och så reser vi till Frankrike som är världens mest vaccinskeptiska land.

    Gäster: Anders Tegnell, Johan Von Schreeb, Kata Nylén, Niklas Arnberg, Maria Bergstrand och Dick Harrison.Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman.

  • Allt fler män väljer att sterilisera sig samtidigt som forskare menar på att mäns spermakvalité blivit allt sämre. Hör om männens beslut om att operera bort sin fertilitet och om dom män som tagit den andra vägen till "det goda faderskapet".

    Studio: Lars Henningsohn, överläkare och urolog, Karolinska, Niklas Envall, tidigare barnmorska på RFSU, nu lärare på barnmorskeutbildningen Högskolan Dalarna och Roger Klinth, som har forskat om familjepolitik och fäder, numera är rektor vid Ersta Sköndahl högskola.Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman.

  • Johan sitter på en restaurang och trummar nervöst på det manus han skrivit. Han väntar på sin bror. Johan har missbrukat alkohol och kokain i många år. Nu när han är nykter ska han gottgöra sin bror. Hör om det svåraste samtalet i Johans liv i Kropp & Själ.

    Vågar du inte göra slut med din partner i rädsla för att såra den? Vet du inte hur du ska ta upp det faktum att din vän dricker för mycket?Vilka verktyg behövs för att kunna ha ett svårt samtal och vad är konsekvenserna av att undvika det svåra?Kropp & Själ om svåra samtal.I studion: Liria Ortiz, psykolog, Ted Harris, präst och filosof och Gunnel Ryner, beteendevetare.Programledare: Ulrika Hjalmarson Nedieman

  • Hur kan en relation gå från något vackert och berikande till något som får dig att må dåligt och ifrågasätta dig själv? I en dålig kärleksrelation så gör man ju slut i det läget men hur gör man för att avsluta en vänskap på ett bra sätt?

    I studion: Mats Hilte, lektor socialhögskolan och författare till "Den moderna vänskapen", Ingalill Roos, psykoterapeut och författare till boken "Energitjuvar", Elin Liljero Eriksson, journalist och författare till "Underbara krångliga vänskap". Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman.

  • Finns det skäl att inte betrakta högfungerande autism som en begränsning? kan den också innebära några fördelar?

    Är en diagnos per automatik en svaghet? Kan det också vara en styrka och en speciell tillgång för en person om bara de rätta förutsättningarna ges?I dagens Kropp & Själ pratar vi om högfungerande autism, det som också kallas för Aspergers syndrom.Vi hör från vuxna autister om deras upplevelser och tankar samtidigt vi sätter fingret på var forskningen inom området befinner sig just nu.I studion: Katarina A. Sörngård, specialist i neuropsykologi och författare till Autismhandboken som riktar sig till vuxna med högfungerande autism. Serena Hasselblad, redaktör för boken "Autism inifrån speglingar av ett autistiskt vi". Lena Nylander, överläkare vid Lunds Universitetssjukhus.

  • Vad gör det med en människa att vara inlåst och fasthållen mot sin vilja? Och vad händer när samma människa ska återvända till samhället efter flera års av isolering?

    Vi möter Johan som var fångad i öknen i fem år, Kristin som vid 23 års ålder blev stockholmssyndromet med hela världen och Victor som var fysisk begränsad i 13 år. Vi hör med experter om vad begreppet klaustrofobi innehåller och hur det kan yttra sig hos personer. Samt om svårigheterna att återanpassa till samhället efter ha varit en del av en sekt i många år.I Studion: Per Carlbring, professor i psykologi och Helena Löfgren, psykoterapeut.Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman

  • Kropp & Själ undersöker den mytomspunna anknytningsteorin. Hur nära måste man vara sin bebis för att den ska knyta an och bli trygg och hur reparerar man något som gick snett för trettio år sen?

    Emma växte upp med en alkoholiserad pappa och en medberoende mamma. - Jag fick en konstig anknytning till min pappa, i perioder var han frisk och i perioder väldigt frånvarande, berättar hon. Idag är hon själv småbarnsförälder och jobbar aktivt för att hennes barn ska få en trygg anknytning.En människas anknytningsmönster kan korrigeras i vuxen ålder, det menar psykoterapeuten Cecilia Hörnell Sunar. Hon arbetar med emotionellt fokuserad terapi, en form av parterapi som bygger på anknytningsteorin. - En kärlekspartner kan bli vår nya primära anknytningsperson, berättar hon.Gäster i programmet: Pia Risholm Mothander, psykolog och forskare vid Stockholms universitet, Elia Psouni, psykolog och forskare vid Lunds universitet, Cecilia Hörnell Sunar, psykoterapeut EFT.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent Clara Lowden. Programmet sänds direkt.

  • Hur ser livet ut efter en hjärtinfarkt och hur kan man lära sig leva med rädslan för att det när som helst kan hända igen?

    Hjärtinfarkt drabbar ungefär 25 000 personer i det här landet varje år och det är fortfarande en av de absolut vanligaste dödsorsakerna. Men statistiken går åt rätt håll i alla mätningar, färre drabbas och fler överlever.Frank drabbades av en hjärtinfarkt för några år sedan. - Jag kände att det var väldigt orättvist. Jag är varken överviktig eller rökare. Men jag har det i generna, berättar han.Frank klarade sig bra. Men han berättar att han nu lever med rädslan för att få en till hjärtinfarkt. - Får jag värk i överkroppen på grund av att jag har sprungit eller målat så tänker jag direkt - är det på gång nu igen? Man lever med en tickande bomb, man vet inte vad som kommer hända, berättar han.Gäster i programmet: Lars Lind, professor i medicin vid Uppsala universitet, Jan Nilsson professor i experimentell kardiovaskulär forskning vid Lunds universitet, Martin Ratz, bokaktuell, Jakob Ratz Endler, läkare och bokaktuell.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent Clara Lowden. Programmet sänds direkt.

  • Viskade röster, ploppande bubbelplast eller krafsande ljud. Vissa människor upplever att specifika ljud kan ge dem en kittlande känsla som samtidigt får dem att slappna av.

    Fenomenet heter ASMR - Autonomous sensory meridian response - och har beskrivits som en orgasm för hjärnan. En del upplever effekten som ångestdämpande.Psykologen Jenny Jägerfeldt reagerade starkt positivt på vissa ljud redan som barn, men det var först i vuxen ålder hon fick kunskap om att andra kunde uppleva samma sak som hon.- Ljuden framkallar en "tinglande" känsla, som om det rann varmt vatten från hjässan och ner över ryggen. Jag blir lugn av dem, berättar hon.Luktar ditt kaffe blått? Eller har dina veckodagar och siffrorna i din portkod olika färg? Då är det troligt att du är synestet. Synestesi är en neurologisk funktionsvariation som innebär att hjärnan kopplar ihop olika sinnen. Extraordinära hjärnsensationer handlar nästa veckas Kropp & Själ om.Gäster i programmet: Jenny Jägerfeldt, psykolog, Josefin, pionjär inom ASMR, Henrik Jörntell, professor i neurofysiologi vid Lunds universitet.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent Clara Lowden. Programmet sänds direkt.

  • En ny yrkesroll tar allt större plats i vården, så kallade peer supporters. Det kan handla om före detta patienter i psykvården med kunskap om vad stigma och utsatthet innebär i praktiken.

    I Stockholm finns flera peer supportrar som jobbar i öppen verksamhet inom Socialpsykiatrin. Ingalill Massiani är peer supporter inom Socialförvaltningens projekt Bostad först.- Det som jag har mest gemensamt med de klienter jag träffar är att jag har en stor erfarenhet av att leva i utanförskap, ett liv som få kan relatera till. Det är där jag jag gör den största nytta, berättar hon.Daniel Ungman är före detta missbrukare och han har ingalill Massiani som sin peer supporter.- Jag är rätt så van vid att mina ord inte väger något, folk tycker att jag gjort fel. Men när jag är med Ingalill blir jag som vem som helst, berättar han.Hör även om doulor som arbetar sida vid sida med barnmorskan, som stöttar och ger den där lilla extra omsorgen som vårdpersonalen inte alltid hinner med. Och så har vi rest till Zambia där man sedan länge arbetar med själverfarnas kompetens i vården.Gäster i studion: Elizabeth Argentzell, doktor i vårdvetenskap Lunds universitet, Sonny Wåhlstedt, projektsamordnare peer support på NSPH, Hanna Nelson, doula.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent Clara Lowden. Programmet sänds direkt.

  • REPRIS FRÅN HÖSTEN 2019. Försöker du förstå och tolka tankarna, jobbar du för att kontrollera dem eller låter du dem bara fladdra förbi medan du koncentrerar dig på annat?

    Hör om olika terapeutiska metoder för att förhålla sig till tankar. En ny terapimetod testas nu i Sverige. På bara fyra dagar behandlas personer med tvångssyndrom. De lär sig styra sina tankar genom att exponeras för sina innersta rädslor. Kropp & Själ har varit på plats på ångestenheten vid Psykiatri Nordväst och träffat patienter och behandlare inom det nya projektet.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

  • Kropp & Själ blickar tillbaka på året som gått och gör nedslag i några av de program vi sänt. 2019 var ett år då mycket fokus inom hälsoområdet låg på förändring.

    Vissa av oss har svårt med förändringar, de kan göra ont och krånglar till det. Men även om vi på alla sätt och vis klamrar oss fast vid det vi känner till så går det ju inte att stoppa tiden, att undvika förändring. Och då är den andra taktiken att istället omfamna förändringen. Leta efter något nytt, fräscht och annorlunda i allt. Är förändring ett nödvändigt ont - eller det som gör oss till människor?Trendspanaren och framtidsforskaren Ida Hult avslöjar vilka trender vi kan vänta oss på hälsoområdet 2020.Gäst i programmet: Ida Hult, trendspanare och framtidsforskare. Programledare Är Ulrika Hjalmarson Neideman.

  • I vår tid högaktar vi effektivitet, har höga ambitioner och strävar efter optimering. Men samtidigt blir allt fler sjuka av stress och utmattning. Kanske är det dags för lathetens revansch?

    Bella vill göra så lite som möjligt för att spara så mycket energi som det går. - Jag är inte en aktiv människa. Det handlar om närvaro, jag är inte närvarande i stunden om jag hela tiden vet att jag sen ska göra något annat. Vårt samhälle är så organiserat, man förlorar spontaniteten, berättar hon. Bellas lathet har lett till att hon effektiviserat sin tillvaro. Hon brukar äta kall ravioli direkt ur burken, eller färdig soppa direkt ur förpackningen för att spara på disken. Hon har även effektiviserat sina morgnar. - Jag har pressat ner tiden det tar för mig att vakna och komma iväg från en halvtimme till 15 min. Det är skönt satt sova och jag äter inte frukost på morgonen. Kanske kan jag få ner tiden till 10 min, säger hon.Gäster i programmet: Kerstin Jeding, psykolog Stressmottagningen, John Axelsson, professor i psykobiologisk sömnforskning, Alexander Rozental, psykolog och forskare.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent Clara Lowden.

  • Plötsligt känner man inte igen personen som möter en i spegeln. Är det här jag? Blev det inte mer än så här? Ålderskris brukar vi kalla det - och ofta skämtar vi bort den.

    Men kanske är det just de där kriserna som får oss att utvecklas som människor. Hur gör man för att släppa sitt gamla jag och gå vidare?Psykologen och forskaren Kristina Elfhag menar att vi måste prata mer om de utvecklingssprång som sker i vuxenlivet.- Det är inte bara barnet som går igenom faser, även i vuxenlivet passerar vi skeden och faser där vi upplever dissonans. Då behöver vi förstå vår tillvaro och oss själva på ett nytt sätt. Överskrida oss själva och gå mot ökad komplexitet, menar hon. Ett sätt att gå från en fas i livet till en annan kan vara att omskola sig till ett annat yrke.Michaela befann sig mitt i karriären som konstnär när något började skava.- Jag kände mig inte behövd som konstnär. Om jag inte gick till jobbet var det ingen som ringde och frågade vart jag var, berättar hon.Så en dag bestämde hon sig och sökte till sjuksköterskeprogrammet.- Behovet av kollegor och sammanhang var det som gjorde att jag tog steget. Gäster i programmet: Kristina Elfhag, psykolog och forskare vid Karolinska Institutet i Stockholm, Elisabeth Serrander, existentiell psykoterapeut, Johan Waara, psykolog KBT.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent Clara Lowden.

  • Sporten innebandy föddes i Sverige för femtio år sen och har gått från skolgårdshobby till exportidrott. Hur har resan sett ut?

    När innebandy-entusiasten Peter Eriksson flyttade till Filippinerna såg han att sporten fanns i landet, men att de spelade på väldigt låg nivå. Han fick idén att starta ett filippinskt landslag och började leta efter spelare i Sverige med koppling till Filippinerna.Alexander Wärendh, vars pappa är från Filippinerna, hade spelat fotboll, men aldrig tävlat i innebandy. En dag får han ett meddelande på sociala medier från Peter. En förfrågan om att börja i det filippinska landslaget.- Dagen efter beställde jag en innebandyklubba. Jag tänkte att antingen är det här något jag kommer prata om resten nav mitt liv eller så kommer jag aldrig nämna det för någon. Beroende på hur det går, berättar han. I november kom laget fyra i SEA games. Gäster i programmet: Gittan Ahonen Gunnarzon, innebandyexpert, Lucas Öijvall, lagkapten Filippinska landslaget, Marit Tholvsen, optiker som forskat om ögonskador relaterade till innebandy.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent Clara Lowden.

  • Vilka strategier finns för att stå ut med obehag, ovisshet, smärta, kaos och leda? Hur kan man tänja sina gränser för vad psyket och kroppen klarar av?

    Alex lever med kronisk smärta. För att stå ut har han utvecklat olika metoder. Att distrahera sig med musik och promenader är en. Men också att ge efter.- Man måste släppa på kontrollen, ibland kan det vara värt att vara lite vårdslös mot sig själv, berättar han.Stefan Thomsson tränar skidlandslaget, en stor del av träningen handlar om att lära sig stå ut.- Man är trött redan efter 1 km. Men har nio kvar. Då gäller det att stycka upp sträckan i olika fokusbiutar. Att leva här och nu när det är som mest jobbigt, det är nyckeln till att stå ut, berättar han.Gäster i programmet: Jenny Rickardsson, psykolog, Alva appelgren, forskare i kognitiv neurovetenskap, Stefan Thomsson, tränare skidlandslaget.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet är ett direktsänt telefonväkteri.Slussen öppnar 10.00 och numret är 08 215 216.

  • För en del kvinnor blir en graviditet vägen ut ur ett drogberoende och början på ett nytt liv. Men det finns många hinder på vägen för både mor och barn.

    Sofie hade använt droger i 20 år när hon upptäckte att hon var gravid. Hon var för sjuk för att ta sig ur sitt beroende på egen hand och i takt med att magen växte blev hon allt tröttare och allt sämre. Hon sov i grovsoprum och trapphus och när väktare kom för att köra bort henne bad hon dem på sina bara knän att få stanna och vila lite till. Men en dag hände något som skulle förändra Sofies liv för alltid.Gäster i programmet: Sofie Hedenberg från KRIS, Anna-Karin Ekstrand, enhetschef Rosenlunds mödravårdsteam och Agnes Dahl, kurator Rosenlunds mödravårdsteam.Programledare är Stina Näslund. Producent Clara Lowden Tekniker Krister Orreteg Programmet är förinspelat.Är du gravid och har ett riskbruk, skadligt bruk eller ett beroende av alkohol eller droger? Rosenlunds Mödravårdsteam erbjuder stöd och hjälp.https://www.beroendecentrum.se/vard-hos-oss/sarskilt-for-kvinnor/

  • Många människor i Sverige lever idag med minnen av krigsupplevelser, eller har anhöriga som gör det. Kan man ärva ett krig, psykologisk och biologiskt? Och hur går man vidare efter traumat?

    - Att springa mitt i natten till ett skyddsrum och vara omgiven av främmande människor. De vuxnas kroppshållning, ögonen som vittnade om skräck och oron i luften. Det är ett minne som kommer följa med mig så länge jag lever. Det berättar Ermin som flydde från kriget i Bosnien 1992.Upplevelser av krig kan föras vidare till kommande generationer, både biologisk och psykologisk, visar forskning.Jessicas föräldrar flydde till Sverige från Libanon i början på 90-talet Hennes mamma återhämtade sig aldrig från de traumatiska upplevelser hon fick utstå och föräldrarnas minnen av kriget har präglat Jessicas liv. - Det har varit svårt att veta vad man kan prata om. men det har också legat ett ansvar på mig och mina bröder att ta vara på den chansen våra föräldrar gav oss när de tog oss till Sverige. Att utbilda oss, ta körkort och lyckas i livet. Lite som att vi står i skuld till dem, berättar hon.Gäster i programmet: Ermin Skoric, krigserfaren Bosnien, Frida Johansson Metso, psykolog och författare, Jessica Artoun, barn till krigserfarna föräldrar Libanon, Torsten Santavirta, forskare i nationalekonomi.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.