Episodes

  • I det sista avsnittet av P1:s Mellanösternpodd berättar våra korrespondenter och profiler varför de älskar Mellanöstern.

    I P1:s Mellanösternpodd har vi diskuterat allt från makthungriga diktatorer, våld mot demonstranter till rafflande skandaler i regionens kungahus. Ofta präglas mediebilden av Mellanöstern av konflikter, krig och osämja. Men i det sista avsnittet av podden beskriver våra gäster vad det är som gör att de ändå aldrig upphör att älska Mellanöstern. Hör om musik, mat och möten som gör regionen omöjlig att inte tycka om.Medverkande: Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, korrespondenter i Mellanöstern, och Revend Shexo, reporter på EkotProgramledare: Olle WibergProducent: Katja MagnussonTekniker: Matilda Eriksson

  • Iran styrs av mäktiga religiösa män med den högste andlige ledaren i toppen. Hör om mullornas makt och deras ansvar för våldet mot demonstranter.

    Hundratals demonstranter har dödats i samband med protesterna i Iran. Regimen har också avrättat den första demonstranten som dömts till döden efter att ha deltagit i protesterna. 23-årige Mohsen Shekari hängdes efter att ha anklagats för att vara en fiende till Gud. Iranier som protesterar på gatorna fortsätter kräva att systemet förändras från grunden. Högst upp i det iranska maktsystemet finns ayatollah Ali Khamenei som har den ultimata makten. Den högste andlige ledaren styr över andra institutioner som Väktarrådet som också kan överpröva lagar som stiftas av parlamentet. Däremot har presidenten, premiärministern och parlamentet som väljs av folket underordnad betydelse. Hör om mullornas makt i Iran och vem som ger order om att skjuta och döda demonstranter.Medverkande: Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent och Mohammad Fazlhashemi, profesor i islamisk teologiProgramledare: Olle WibergIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Johanna Carell

  • Missing episodes?

    Click here to refresh the feed.

  • Turkiets president Erdoan hotar återigen med att invadera norra Syrien. Hör varför Erdoan ser kurdiska grupper där som ett terrorhot.

    Den 13 november detonerade en bomb på Istanbuls största gågata Istiklal och flera människor dödades. Turkiets president Recep Tayyip Erdoan lägger skulden på den kurdiska YPG-milisen som han anser är en gren av terrorstämplade gerillan PKK. Men de kurdiska grupperna förnekar all inblandning. Efter dådet har Turkiet börjat bomba mål i både Syrien och Irak och Erdoan har hotat med att inom kort inleda en ny markoffensiv i norra Syrien. Turkiska gränsstäder har träffats av artilleribeskjutning från den syriska sidan.Turkiets tidigare intåg i SyrienFlera gånger tidigare har turkiska trupper tillsammans med syriska rebellgrupper angripit kurdkontrollerade områden i Syrien. År 2019 gick turkiska styrkor in i Syrien efter att USA:s dåvarande president Donald Trump sagt att amerikanska styrkor skulle lämna området. Offensiven fördömdes av en rad internationella aktörer. Efter förhandlingar med både USA och Ryssland blev resultatet att Turkiet tog över områden som tidigare var under kurdisk kontroll.Historien om hur IS drevs ut ur KobaneKobane har pekats ut som ett tänkbart mål för en kommande turkisk invasion. De kurdiska miliser som nu beskrivs som terrorister av Turkiet var helt centrala i striderna mot IS i Kobane 2014. Det var också första gången som USA och den internationella koalitionen mot IS började flygbomba terrorgruppens positioner i Syrien Idag håller det kurddominerade självstyret tusentals fängslade IS-terrorister och deras familjer i fängelser och läger. När Erdoan nu återigen hotar med en invasion så säger de kurdiska styrkorna att de måste pausa sina strider mot IS.Stormaktsspelet i SyrienNorra Syrien är en plats där både amerikanska, ryska, turkiska och syriska väpnade styrkor finns på plats. Erdoan kan därför inte gå in med trupper i norra Syrien utan någon sorts förhandlingar med framför allt Ryssland. Eftersom Turkiet har försvarsalliansen Natos näst största armé så är spelet i norra Syrien mycket känsligt också för Nato och USA.Hör varför Erdoan ser de kurdiska grupperna i Syrien som ett konstant terrorhot och hur han försöker slå ut dem.Medverkande: Johan Mathias Sommarström, korrespondent i Turkiet, Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent och Katja Magnusson, tidigare korrespondent i TurkietProgramledare: Olle WibergIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Maria Stillberg

  • Hör om mutorna, kontrakten och korruptionsanklagelserna som ledde till att lilla Qatar fick fotbolls-VM.

    När Qatar år 2010 utsågs till värdland för fotbolls-VM 2022 blev många förvånade eftersom landet var en nästan okänd fotbollsnation. Men bakom beslutet låg en väl utförd kampanj från kungadömet där stenrika Qatar gjorde enorma och strategiska investeringar i bland annat Frankrike. I stort sett alla de personer inom internationella fotbollsförbundet FIFA som fattade beslutet blev senare misstänkta för korruption och några har i efterhand sagt att de ångrar att Qatar får anordna VM. Flera personer i FIFAs ledning fick avgå i spåren av skandalen.Döda arbetare vid bygget av arenor till fotbolls-VMInför fotbolls-VM har Qatar byggt ett antal extraordinära arenor och ett nytt tunnelbanesystem. Arbetare har dött vid bygget av arenor. Människorättsorganisationer kritiserar bristen på rättigheter för utländska arbetare i det så kallade kafala-systemet som ses som en form av modernt slaveri i Gulfstaterna. Myndigheterna i Qatar hävdar däremot att arbetsvillkoren förbättrats.Lilla Qatar är diplomatisk stormaktTrots att Qatar är ett litet land så har kungadömet stor makt. Qatar har lett förhandlingar med talibanerna i Afghanistan, med Hamas i Gaza och har samtidigt goda relationer till både USA och Iran. Genom tv-kanalen al-Jazeera som ägs av Qatar har landet ytterligare stärkt sitt inflytande världen över. Under den förre ledaren Hamad bin Khalifa al-Thanis styre blev Qatar det rikaste landet i världen i förhållande till folkmängden. Qatar har enorma fyndigheter av naturgas och olja vilket lagt grunden till landets rikedomar. Landet har exklusiva shoppingvanor, till exempel har Qatar via sin investeringsfond köpt varuhuset Harrods i London samt världens då dyraste konstverk, Kortspelarna av Cézanne.Medverkande: Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondenter, Richard Henriksson, fotbollsexpert Radiosporten. Sen podden spelades in har Richard Henriksson slutat på Sveriges Radio.Programledare: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Sandra PetterssonAvsnittet publicerades första gången i januari 2022.

  • Kurdiska Mahsa Jina Aminis död fick ilskan att explodera i Iran. Hör hur hennes död blivit symbolisk för kurder och enat proteströrelsen.

    Mahsa Jina Amini kom från de kurddominerade delarna av Iran. Av sin familj kallades hon inte för Mahsa utan de använde det kurdiska namnet Jina. Kurder och andra minoriteter har länge kämpat för större rättigheter i den islamiska republiken Iran. Efter 22-åringens död så har det kurdiska slagordet jin, jian, azadi som betyder kvinna, liv, frihet hörts i demonstrationer över hela Iran. Samma talkörer har tidigare använts i kampen för kurders rättigheter i både Turkiet och Syrien. Bland kurder i Iran sprids nu musik och filmer som påminner om den korta tid under 1946 då det utropades en kurdisk republik i Mahabad i Iran. Drömmen om större kurdiskt självstyre har väckts på nytt.Så spreds protesterna efter 22-åringens dödEfter att Mahsa Jina Amini dog i huvudstaden Teheran har protesterna spridits över hela landet. I de kurddominerade delarna har det blivit nya omfattande demonstrationer bland annat 40 dagar efter hennes död. Men också i andra delar där stora andelar av befolkningen tillhör minoriteter så har det varit större protester. Samtidigt har bedömare pekat på att det skett något nytt där oppositionella i hela landet enas efter den kurdiska kvinnans död. Hör vad Mahsa Jinas Amini betytt för hela proteströrelsen och hur hon kommer att bli ihågkommen i de kurdiska historieböckerna.Medverkande: Nishtman Irandoust och Hewa Abdelzadeh, reportrar på Ekot, Johan Mathias Sommarström och Cecilia Uddén, korrespondenter i MellanösternProgramledare och producent: Katja Magnusson Tekniker: Hanna MelanderIntroduktion: Johar Bendjelloul

  • Turkiets president kräver att Sverige agerar hårdare mot kurdiska milisgrupper i Syrien. Hör om priset för ett svenskt Nato-medlemskap.

    Sveriges statsminister och utrikesminister har beskrivit den kurdiska väpnade YPG-milisen i Syrien som tvivelaktig på grund av nära band till den terrorstämplade gruppen PKK. Även Sveriges förra regering har i trepartsöverenskommelsen mellan Turkiet och Finland skrivit att den inte kommer att stötta milisen YPG eller dess politiska gren PYD. Men samtidigt som Turkiet och Erdoan försöker få världen att terrorklassa också YPG så har gruppen varit den starkaste väpnade kraften i den allians som stridit mot terrorgruppen IS. USA:s och en rad Nato-länders nära samarbete med kurdiska miliser i Syrien har länge varit ett rött skynke för Erdoan och nu försöker han pressa både Sverige och Finland till eftergifter. Hör vilken roll de kurdiska stridande grupperna spelat i kampen för att driva ut IS-terroristerna och hur långt Sverige är berett att gå för att blidka Turkiet. Den kurdiska administrationen i norra Syrien håller sen länge tusentals utländska IS-krigare och deras familjer inlåsta i fängelser och läger. Nu hotar kurdiska företrädare att inte längre hålla svenska medborgare i förvar om Sverige ger efter för Erdoans krav.Erdoan kräver att personer utlämnas från SverigeTurkiet har krävt att Sverige lämnar ut ett antal personer som Turkiet anser har kopplingar till terrorgrupper, men det finns många olika uppgifter om hur många det handlar om och om det ens är möjligt att utlämna dem. Vid en pressträff rättade Erdoan Sveriges Radios reporter och sa att det finns krav på att 73 personer utlämnas. Den senaste tiden har kraven på utlämningar inte framförts lika tydligt från Turkiets sida. Dessutom har Turkiet begärt att Sverige inte har några restriktioner mot turkisk försvarsindustri. I samband med att Turkiet invaderade delar av norra Syrien år 2019 avslog Sverige ansökningar från företag som ville exportera krigsmateriel till Turkiet och tidigare utrikesminister Ann Linde har drivit frågan om att EU borde ha ett vapenembargo mot Turkiet. Nu har Sverige svängt i frågan och har beviljat export av krigsmateriel till Turkiet. Hör om kritiken mot Sveriges eftergifter och vilken makt Turkiet har när det gäller att släppa in Sverige i försvarsalliansen Nato.Medverkande: Revend Shexo, reporter på Ekot, Johan Mathias Sommarström och Cecilia Uddén, korrespondenter i MellanösternIntroduktion: Johar BendjelloulProgramledare och producent: Katja MagnussonTekniker: Jari Hänninen

  • Turkiet hotar att stoppa Sveriges ansökan i Nato. Hör om spelet från Turkiets president Tayyip Erdoan och hur långt han är beredd att gå.

    Det är bara två länder som ännu inte godkänt Sveriges Nato-ansökan Ungern och Turkiet. President Recep Tayyip Erdoan har ställt tydliga krav på Sverige för att han ska gå med på att släppa in Sverige i försvarsalliansen. På kravlistan finns bland annat att Sverige utlämnar ett antal personer som Erdoan beskriver som terrorister. Men än så länge har Sverige inte på något sätt närmat sig det antal personer som Turkiet kräver ska utvisas. Frågan är om den nya regeringen har bättre chanser att förhandla med Turkiet och Erdoan?Därför är det straffbart att skämta om Tayyip ErdoanEfter att SVT i satirprogrammet Svenska nyheter gjort inslaget Vetoturken där Erdoan bland annat kallas för dåre, så har det väckt kraftiga reaktioner i turkisk press och Sveriges ambassadör har kallats upp till turkiska UD. Enligt det turkiska utrikesdepartementet så har programmet innehållit förolämpande uttalanden om Erdoan. I Turkiet är det straffbart att förolämpa presidenten och tusentals har åtalats efter att till exempel ha twittrat saker som uppfattas som nedsättande. Bland de gripna finns bland andra kända journalister och en turkisk fotomodell. Hör hur SVT:s satir uppfattas i Turkiet och om det kan tänkas påverka Sveriges väg mot Nato.Erdoans dubbla roller mellan Nato och RysslandSamtidigt som Turkiet har Natos näst största armé så fungerar president Erdoan som en mellanhand som förhandlar med Rysslands president Vladimir Putin. Turkiet har ett strategiskt läge vid Bosporen och har kontroll över sjöfarten till Svarta Havet. Men samtidigt som Erdoan anses ha en god relation till Putin så exporterar Erdoan drönare till Ukraina. Hör om president Erdoans höga spel.Medverkande: Johan Mathias Sommarström, korrespondent i Turkiet, Paul Levin, institutet för Turkietstudier och Ülkü Holago, frilansjournalistProgramledare: Olle WibergIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Elvira Björnfot

  • Efter Mahsa Jina Aminis död fortsätter andra flickor i Iran att protestera. Hör varför barn och tonåringar demonstrerar med livet som insats.

    Protesterna i Iran har pågått i mer än en månad. Den tändande gnistan blev när 22-åriga Mahsa Jina Amini dog efter att ha gripits av Irans moralpolis. Hon har blivit en symbol som fått skolflickor och äldre kvinnor att ge sig ut på gatorna. Flera andra unga kvinnor har också dött i samband med demonstrationerna. Bland dem finns 16-åriga Nika Shakarami som syntes på en film då hon brände sin sjal vid en demonstration i Teheran, en stund senare skrev hon till en vän att hon jagades av polisen. När Nika Shakaramanis kropp hittades bar den spår av våld, men polisen hävdar att hon fallit från en hög byggnad. Men trots att flera unga kvinnor gripits, misshandlats eller skjutits ihjäl så fortsätter andra att protestera. Hör varför kvinnor fått nog och hur slöjtvånget bara är en del av ett större systematiskt förtryck av kvinnors rättigheter. Vissa kallar det som sker nu för en feministisk revolution. Bland dem som protesterat finns också unga män och pojkar. En av de demonstranter som dödats är 12-årige Mohammad Rakhshani som enligt brittiska BBC tros vara den yngsta som har dött i samband med protesterna. På listorna över döda i demonstrationer finns en rad flickor och pojkar som bara är tonåringar eller barn.Våldsamt svar från säkerhetsstyrkor i IranFilmer inifrån Iran visar hur polisen brutalt griper demonstranter och skjuter mot människor som protesterar. Dramatiska bilder har i helgen spridits från en brand i det ökända Evin-fängelset där politiska fångar hålls inlåsta och där det finns otaliga vittnesmål om tortyr. Samtidigt som branden pågick hördes explosioner och skottlossning och anhöriga tilläts inte komma fram till fängelset. Människorättsorganisationer beskriver hur säkerhetsstyrkor har skjutit urskillningslöst till exempel i staden Sanandaj. Från andra delar av iranska Kurdistan har filmer spridits där säkerhetsstyrkor skjuter mot flyende med ett automatvapen som är monterat på en pickup-bil.Hör berättelsen om kvinnor, tonåringar och barn som med fara för sitt liv ändå fortsätter protestera i Iran.Medverkande: Fataneh Farahani, professor i etnologi, Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, MellanösternkorrespondenterProgramledare: Olle WibergIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Alma Segeholm

  • Längst fram i protesterna i Iran står nu skolflickor och studenter. Hör om de otroliga bilderna där flickor tar av sig slöjan, ger fingret åt regimen och trotsar rädslan efter Mahsa Jina Aminis död.

    Protesterna i Iran fortsätter efter att 22-åriga Mahsa Jina Amini dog efter att hon gripits av Irans moralpolis. Bland dem som demonstrerar finns nu skolflickor som syns på bilder och videofilmer där de tar av sig den obligatoriska sjalen och bokstavligen ger fingret framför bilder av Irans högste andlige ledare. Från en skola i Shiraz sprids en film som sägs visa hur kvinnliga elever omringar en medlem från moralpolisen Basij som bjudits in för att hålla föredrag på skolan. På andra platser marscherar flickor i skoluniform och viftar med sina sjalar i luften. Studenter demonstrerar på universitet i TeheranDet har också varit protester på flera universitet runtom i landet. Vid Sharif-universitetet i huvudstaden Teheran sattes kravallpolis in mot studenterna. På gatorna hörs slagord som kvinna, liv frihet och död åt diktatorn. Samtidigt som spektakulära bilder och filmer sprids är det svårt att bedöma filmernas äkthet och vad som verkligen händer inne i Iran.Hör om den unga generation kvinnor som tappat tålamodet och som öppet visar sin ilska i Iran.Medverkande: Parisa Höglund, programledare och producent på Ekot och Cecilia Uddén, MellanösternkorrespondentProgramledare: Johan Mathias SommarströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Monica Bergmark

  • Mahsa Jina Aminis död har lett till massiva protester i Iran. Demonstranter har gripits eller skjutits ihjäl. Hör hur regimen slår ner på protester och opposition för att kunna ha kvar makten i Iran.

    Protesterna fortsätter att rasa i Iran efter 22-åriga Mahsa Jina Aminis död. Hon greps av moralpolisen och avled senare. Samtidigt som iranska kvinnor bränner sina slöjor, dansar på gatorna och klipper sitt hår så har säkerhetsstyrkorna svarat hårt. Irans president har sagt att myndigheterna kommer att slå till med beslutsamhet mot dem som stör ordningen i landet. Demonstranter har fängslat eller skjutits ihjäl, men det är svårt att få fram information om hur många som har dödats på gatorna och vad som egentligen händer.Så har regimen slagit ner tidigare protesterSen den islamiska revolutionen 1979 har den iranska regimen flera gånger utmanats i gatuprotester. Ändå har regimen lyckats hålla kvar makten över landet. Efter valet år 2009 utbröt protester där unga demonstranter sköts ihjäl. En av dem var den unga kvinnan Neda Agha-Sultan, som sköts när hon passerade en demonstration. År 2017 ställde sig Vida Movahed på ett elskåp i Teheran och viftade med en vit slöja uppsatt på en pinne. Hon greps av säkerhetsstyrkorna men fler kvinnor följde efter med slöjprotester och de kom att kallas flickorna på Revolutionsgatan. År 2019 ledde ilska över höjda bränslepriser till demonstrationer och kravaller på en rad orter i landet. Samtidigt som människor nu utmanar regimen på gatorna så spekuleras det om att den högste andlige ledaren Ayatollah Ali Khamenei har vacklande hälsa. Frågan är vad som händer inom regimen den dag han dör och vem som kan tänkas efterträda honom. En av de möjliga kandidater som nämns är hans egen son.Hör hur den iranska regimen använder våld och repression för att hålla greppet om Iran och för att krossa motståndet.Medverkande: Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent, Agneta Ramberg, tidigare utrikeskommentator, Rouzbeh Parsi, programchef Utrikespolitiska institutetProgramledare: Johan Mathias SommarströmIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Alma Segeholm

  • Den 22-åriga kvinnan Mahsa Jina Amini dog efter att hon gripits av den ökända moralpolisen i Irans huvudstad. Hör varför hennes död får unga att riskera livet i protester mot tvånget att bära slöja.

    Sen den islamiska revolutionen 1979 måste kvinnor i Iran täcka håret när de lämnar hemmet. Den 22-åriga kvinnan Mahsa Jina Amini, som kallades Jina av sin familj, var på besök i huvudstaden från den kurdiska regionen i landet. Hon greps efter att hennes hijab inte satt på rätt sätt enligt sedlighetspolisen. Vad som sen hände är omdebatterat. Enligt polisen föll hon plötsligt ihop, men hennes pappa beskriver att dotterns kropp bar spår av slag. Mahsa Jina Amini hamnade i koma och förklarades senare död på sjukhus. På bilderna från intensivvårdsavdelningen syns 22-åringen med bandage runt huvudet och slangar inkopplade. Myndigheterna har hävdat att hon fick en hjärtattack.Protester mot slöjtvånget i IranEfter Mahsa Jina Aminis död har det varit stora protester i en rad iranska städer. Enligt människorättsorganisationer har demonstranter dödats och hundratals personer har gripits. Kvinnor har spridit klipp på sociala medier där de bränner sin slöja, dansar på gatan utan sjal eller klipper av sig håret. Det är inte första gången som kvinnor i Iran protesterar mot slöjtvånget. Redan år 2017 tog den unga kvinnan Vida Movahed av sin slöja och satte upp den på en pinne i protest. Fler följde efter och de kom att kallas flickorna på Revolutionsgatan i Teheran. Hör om kvinnorna som riskerar sitt liv för att protestera mot tvånget att täcka håret i Iran.Medverkande: Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondenter, Nishtman Irandoust, Ekots kurdiska grupp, Gilda Hamidi-Nia, reporter SVTProgramledare: Olle WibergIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Lisa Abrahamsson

  • I Mellanöstern är konspirationsteorier en del av vardagen. Hör osannolika rykten om allt från att israeliska attack-hajar placerats ut i Röda havet till att prinsessan Dianas död var iscensatt.

    Över hela världen sprids konspirationer och rykten, men i Mellanöstern blandas konspirationer med verkliga skruvade händelser så att det ibland blir svårt att skilja på verkligheten och konspirationen. Ledare i arabvärlden återger ofta rena konspirationsteorier i sina offentliga tal.Rykten runt prinsessan DianaEfter att prinsessan Diana dog i en bilolycka började en konspirationsteori cirkulera om att hennes död egentligen var organiserad av brittiska säkerhetstjänsten eller brittiska kungahuset eftersom de ville stoppa hennes relation med den egyptisk-brittiske affärsmannen Dodi al-Fayed. Bland dem som spred dessa rykten fanns Dodi al-Fayeds egen pappa, miljardären Mohamed al-Fayed som ägde varuhuset Harrods. Trots att utredningar visat att den troliga orsaken till olyckan var att chauffören var berusad och körde för fort så fortsätter konspirationen att spridas.Antisemitiska konspirationerI Mellanöstern florerar en mängd antisemitiska och Israel-fientliga konspirationsteorier. Det handlar om allt från den gamla antisemitiska myten om att en judisk världskonspiration styr världen till att Israel skulle ha placerat ut hajar med syfte att attackera turister för att sabotera turismen i Röda havet. Blandat med de rena konspirationerna används ofta en hatisk och antisemitisk retorik från en rad ledare i regionen.Konspirationer om väst och USAEtt annat fält av konspirationsteorier handlar om hur USA och västvärlden i hemlighet styr utvecklingen i Mellanöstern. Det finns till exempel en teori om att USA ligger bakom jordbävningar i Turkiet eller att USA ska ha hjälpt till att skapa terrorgruppen den islamiska staten. Samtidigt som vilda konspirationer sprids om USA anser många att USA genom sitt verkliga agerande bidragit till att favorisera vissa ledare och försvagat demokratisträvanden i regionen.Historien om att syriska upproret var fejkI samband med den arabiska våren spreds konspirationsteorier om att demonstranterna egentligen inte var på plats i Syrien utan att till exempel protesterna i Homs iscensattes i en studio i Qatar.En annan spridd konspiration i Mellanöstern handlar om att den svenska socialtjänsten omhändertar muslimska barn. Hör om konspirationsteoriernas funktion och hur de blivit en del av vardagen i Mellanöstern.Medverkande: Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, korrespondenter i Mellanöstern, Samar Hadrous, EkotProgramledare: Olle WibergIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Monica Bergmark

  • I Saudiarabien förstörs leksaker i regnbågens färger och homosexualitet kan straffas med fängelse, spöstraff eller stening. Hör varför det kan vara livsfarligt för hbtq-personer i Mellanöstern.

    I en rad länder i Mellanöstern är homosexualitet straffbart och i flera länder i regionen kan homosexualitet till och med straffas med döden. Samtidigt som hbtq-personer i Mellanöstern strider för ett erkännande och ökade rättigheter så svarar myndigheter med straff och hot. I Egypten till exempel dömdes två studenter till fängelse efter att de hade viftat med regnbågsflaggor vid en konsert. De lyckades fly till Kanada där lesbiska Sarah Hegazi senare begick självmord. I Irak har det varit flera uppmärksammade mord på homosexuella, dessutom har hbtq-aktivister kidnappats och torterats av väpnade miliser. Bland de grövsta exemplen finns då terrorgruppen IS knuffade homosexuella från hustak i Irak och i Syrien för att sen stena dem till döds. Terrorgruppen spred avskräckande bilder på männen i sina propagandakanaler.Räder för att förhindra homosexualitetI Saudiarabien och Qatar har myndigheterna gjort räder där de samlat in barnleksaker i regnbågens färger eftersom leksakerna anses uppmuntra till homosexualitet. Israel är ett positivt undantag i regionen där hbtq-personer har rättigheter och prideparader hålls, men flera andra länder har förbjudit prideparader och andra manifestationer för hbtq-personers rättigheter. Men det finns också en kulturell motrörelse som till exempel de libanesiska sångdivorna som klär sig i regnbågsfärger och gör musik med queer-referenser. Hör om hot och förföljelser som en del av vardagen för hbtq-personer i Mellanöstern.Medverkande: Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström Mellanösternkorrespondenter, Trifa Shakely förbundsordförande RFSLProgramledare: Olle WibergIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Tim Kellerman

  • Al-Qaidas högste ledare Ayman al-Zawahiri har dödats i en amerikansk räd. Han var en av världens mest eftersökta terrorister men beskrivs som ökänt tråkig. Hör hur hans död påverkar terrornätverket.

    På morgonen den 31 juli 2022 gick en gråskäggig man ut på en balkong i Afghanistans huvudstad Kabul, det sägs att han brukade sitta där och läsa i sin ensamhet. Han levde gömd mitt i ett av Kabuls mest välbeställda kvarter. Ayman al-Zawahiri var som ledare för al-Qaida en av världens mest eftersökta terrorister. Han dödades när amerikanska drönare avfyrade missiler mot balkongen där han satt. Efter att al-Qaidas tidigare ledare Usama Bin Ladin också dödats i en amerikansk räd så tog Zawahiri över ledarskapet. Zawahiri var tidigare känd som Bin Ladins läkare och ideolog och tros ha deltagit i planeringen av ambassadbombningarna i Kenya och Tanzania och i terrrordåden den 11 september. Han hånades dock av vissa bedömare som ansåg att han var mindre karismatisk än sin företrädare.Så påverkas ett ledarlöst al-QaidaÄnnu har ingen efterträdare utsetts till Ayman al-Zawahiri, men det spekuleras om flera möjliga män i hans närmaste krets. Som ledare har Zawahiri framför allt kommunicerat utåt genom videomeddelanden och frågan är hur hans död påverkar terrorgruppens olika grenar. Medan al-Qaida delvis försvagats i Mellanöstern så har gruppen fortfarande starkare inflytande i flera afrikanska länder. Nyligen genomförde terrorgruppen till exempel al-Shabab som har band till al-Qaida en dödlig attack mot ett hotell i Somalias huvudstad Mogadishu. Hör hur en av världens mest fruktade terrorgrupper påverkas av ledarens död.Medverkande: Johan Mathias Sommarström och Cecilia Uddén, korrespondenter i Mellanöstern, Massood Qiam, reporter på EkotProgramledare: Olle WibergIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Hanna Melander

  • Turkiets president Erdogan hotar med en ny militäroperation i Syrien. När han nyss mötte Rysslands president Putin försökte han få stöd för sina invasionsplaner. Hör om två maktmän i Mellanöstern.

    Under sommaren har Turkiet och Rysslands presidenter mötts flera gånger för att diskutera nyckelfrågor som krigen i Syrien och Ukraina. Erdogan går dock en känslig balansgång, där Turkiet har försvarsalliansen Natos näst största armé och samtidigt försöker ha goda relationer till Ryssland. Turkiet har också sagt att landet kan komma att blockera Sveriges Nato-ansökan på grund av kopplingar till kurdiska grupper som Turkiet hävdar är terrorister.Turkiet hotar att angripa kurdiska områden i SyrienPresident Erdogan har upprepat sitt hot om en ny militär invasion av kurddominerade delar av Syrien. Turkiet påstår att den kurdiska väpnade grupp som varit mest aktiv i striderna mot terrorgruppen IS är en gren av den terrorklassade gerillan PKK. Men utan president Putins godkännande riskerar Erdogans styrkor att angripas av den syriska regimen som är en nära allierad till Ryssland. Hör hur Erdogan försöker göra upp med Putin i en rad frågor som påverkar hela regionen och varför de två presidenterna behöver varandra.Det här avsnittet av P1:s Mellanösternpodd spelades in direkt på Kulturhuset i Stockholm under evenemanget Förstå världen möt Radiokorrespondenterna.Medverkande: Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, korrespondenter i Mellanöstern, Beîr Kavak, reporter på EkotProgramledare: Jesper LindauProducent: Katja MagnussonTekniker: Fabian Begnert

  • Revolutionen i Iran 1979 blev en vändpunkt i Mellanösterns historia. Den islamiska revolutionen skapade svallvågor som sveper genom regionen än idag. Hör om miliser och maktkamp i revolutionens spår.

    1979 var ett år av dramatiska händelser, dels den islamiska revolutionen i Iran, men också Sovjetunionens invasion av Afghanistan och ockupationen av den stora moskén i Mecka i Saudiarabien. Dessa händelser fick enorma geopolitiska konsekvenser för hela Mellanöstern. I Iran tog ett shiitiskt prästerskap över styret och störtade shahen som styrt landet tidigare. Hör Agneta Ramberg som var på plats vid gisslandramat vid den amerikanska ambassaden i Iran 1979 och som intervjuade den högste religiöse ledaren Ayatollah Ruhollah Khomeini som då tog makten i Iran.Effekterna av revolutionen i IranIdag är shiamuslimska Iran en av de regionala stormakterna i Mellanöstern och tävlar om inflytandet med ärkerivalen sunnimuslimska Saudiarabien. Genom shiamuslimska väpnade miliser har Iran fört krig genom ombud i Syrien, Irak, Libanon och Jemen. Väpnade grupper som libanesiska Hizbollah har tränats av det iranska revolutionsgardet och driver ett aktivt motstånd mot Israel. I Jemen har huthirebellerna också stöd av Iran och i Irak har shiamiliser varit avgörande i striderna mot terrorgruppen IS. Hör hur Irans tentakler sprider sig över Mellanöstern och hur arvet från revolutionen 1979 lever än idag.Medverkande: Agneta Ramberg, tidigare utrikeskommentator och Mellanösternkorrespondent, Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, MellanösternkorrespondenterProgramledare: Olle WibergIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Johanna Carell

  • Om kvinnorna som utmanat traditionella könsroller och satt sig upp mot makten. Hör om kvinnorna som trotsat körförbud, krävt stopp för militärens oskuldstester och genomfört nakenprotester.

    Mellanösterns samhällen präglas av patriarkala strukturer och män har traditionellt sett haft den formella makten i de flesta länder i regionen. Men det finns kvinnor som på olika nivåer revolutionerat och protesterat mot makten. Flickorna på Revolutionsgatan tog av sig sjalen i IranI Iran ställde sig Vida Movahed på ett elskåp och satte sin huvudduk på en pinne och viftade med den. Trots att hon greps samma dag följde fler kvinnor efter och gjorde liknande protester. De kallades Flickorna på Revolutionsgatan.Samira Ibrahim krävde stopp för militärens oskuldstesterUnder den egyptiska revolutionen genomförde militären kränkande oskuldstester av unga kvinnor. Men den unga kvinnan Samira Ibrahim drog militären inför rätta och samma år slutade militären att genomföra dessa tester. Men samtidigt som Samira Ibrahim uppmärksammades för sin modiga kamp och bröt skammen runt testerna så friades männen som gjorde testerna.Loujain al-Hathloul trotsade bilförbudet i SaudiarabienTidigare var det förbudet för kvinnor att köra bil i det djupt konservativa saudiska samhället. Men aktivisten Loujain al-Hathloul och flera andra kvinnor körde bil ändå och sattes därför i fängelse. Hör också om bergsklättraren Nelly Attar som var en av de första arabiska kvinnorna som besteg Mount Everest och startat träningscenter för kvinnor.Aliaa Magda al-Mahdy genomförde nakenprotesterDen egyptiska aktivisten Aliaa Magda al-Mahdy publicerade en nakenbild på sin blogg i en protest mot våld och sexism, något som ledde till mängder med reaktioner och en hat- och hotkampanj mot henne. Hon har senare också protesterat barbröstad till exempel utanför Egyptens ambassad i Sverige där hon lever i exil. Hennes metoder har ansetts mycket kontroversiella.Shireen Abu Akleh blev palestiniernas röstDen palestinska journalisten Shireen Abu Akleh sköts till döds i Jenin på den ockuperade Västbanken i maj 2022. Som kvinna och palestinier revolutionerade hon journalistiken genom att vara en förebild för generationer av unga kvinnor som drömde om att bli journalister.P1:s Mellanösternpodd uppmärksammar kvinnorna som på olika sätt gjort revolution mot maktstrukturerna i Mellanöstern:Medverkande: Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondenter, Samar Hadrous, reporter på EkotProgramledare: Olle WibergIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Tobias Carlsson

  • Turkiet hotar att stoppa Sveriges och Finlands ansökan till Nato. Men det är inte första gången det gnisslar. Hör om de historiska kriserna där Turkiets agerande skapat en spricka i försvarsalliansen.

    Turkiet blev medlem i Nato år 1952 och har försvarsalliansens näst största armé. Genom åren har det varit flera tillfällen där Turkiet hamnat på kollisionskurs med andra länder i alliansen. När Turkiet invaderade Cypern år 1974 utlöste det en av de värsta kriserna i Natos historia och Grekland lämnade alliansen under en period. Flera gånger senare har Nato-medlemmarna Turkiet och Grekland varit nära öppen militär konflikt.Turkiets invasion i SyrienÅr 2019 gick turkiska trupper in i de kurddominerade delarna av Syrien vilket ledde till nya spänningar inom alliansen. Att Turkiet också köpte ryska luftförsvarssystem gjorde att Nato-medlemmen USA år 2020 införde sanktioner mot Turkiet. Nu hotar Turkiets president Erdoan att blockera Sveriges och Finlands Natoansökningar eftersom han hävdar att framför allt Sveriges stöttar terrorgrupper. Hör hur de historiska kriserna kan förklara Turkiets roll i Nato idag och varför landet ibland beskrivs som försvarsalliansens svarta får eller problembarn.Medverkande: Johan Mathias Sommarström, Turkietkorrespondent, Michael Sahlin, före detta Turkietambassadör och Wiktor Nummelin, Brysselkorrespondent på nyhetsbyrån TTProgramledare: Olle WibergIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Tobias Carlsson

  • Turkiets president Tayyip Erdogan hotar att säga nej till Sveriges Natoansökan eftersom han hävdar att Sverige stöttar kurdiska terrorgrupper. Hör varför Erdogan ser kurdiska miliser som terrorister.

    Sen 1984 har den kurdiska PKK-gerillan fört en väpnad kamp i Turkiet för större självstyre och ökade rättigheter för kurder, en konflikt som lett till tiotusentals dödsoffer. Gerillans ledare Abdullah Öcalan sitter fängslad på ön Imrali utanför Istanbul i Turkiet sen han greps av den turkiska säkerhetstjänsten och fördes till Turkiet år 1999. Sverige, Turkiet, USA och EU klassar PKK-gerillan som terrorister. Däremot har Sverige och Turkiet olika syn på den väpnade kurdiska milisen YPG som varit en av de mest effektiva väpnade grupperna i striderna mot terrorrörelsen IS i Syrien. Enligt Sverige och försvarsalliansen Nato har YPG varit en viktig partner i kampen mot IS-terrorister, men Turkiet anser att också YPG bör klassas som en terrorgrupp.Västs militära stöd till kurdiska miliserI Syrien har den internationella koalitionen mot terrorgruppen IS gett flygunderstöd till den väpnade gruppen SDF, en allians av bland annat kurdiska, arabiska och assyrisk/syrianska grupper. Den starkaste stridande gruppen inom alliansen är kurdiska YPG. USA:s försvarsmakt har samarbetat nära med YPG i Syrien och har inte klassat dem som terrorister. Detta har redan tidigare upprört Turkiets president Erdogan som sätter likhetstecken mellan PKK och YPG och anser att de alla ska ses som terrorister. Efter att Finland och Sverige sökt medlemskap i Nato så har splittringen inom alliansen blivit allt tydligare. Hör varför Turkiets president Erdogan anser att Sverige borde klassa fler kurdiska grupper som terrorister och om den kurdiska kampens historia.Medverkande: Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondenter, Revend Shexo reporter på Ekot och Katja Magnusson, tidigare MellanösternkorrespondentProgramledare: Olle WibergProducent: Katja MagnussonTekniker: Maria Stillberg

  • Iran har hotat att verkställa dödsstraffet mot den svenske forskaren Ahmadreza Djalali inom kort. Hör varför länder i Mellanöstern utför de flesta av världens avrättningar, näst efter Kina.

    Den svenske forskaren Ahmadreza Djalali fängslades i Iran 2016 och har dömts till döden anklagad för spioneri. Tidigare har den iranska nyhetsbyrån Isna uppgett att Iran haft för avsikt att avrätta honom senast den 21 maj, men det datumet kan nu komma att ändras uppger källor på Irans utrikesdepartement. Djalali har hållits fängslad i det ökända Evin-fängelset och hans avrättning har skjutits upp flera gånger tidigare.Ahmadreza Djalali tros ha torteratsEnligt flera vittnesmål har Djalali utsatts för tortyr och hans hälsa har förvärrats under tiden i fångenskap. Samtidigt som Iran hotar att avrätta forskaren har det pågått en rättegång i Sverige mot en högt uppsatt iranier som anklagas för krigsbrott och för att ha legat bakom massavrättningar i Iran år 1988. Enligt nyhetsbyrån Reuters kan hotet om att avrätta Djalali vara en metod från Iran för att sätta press på Sverige, något Iran förnekat. Enligt officiella iranska uttalanden är Djalalis dödsstraff fastlagt och kommer att verkställas.De länder i Mellanöstern där flest avrättasOm Kina undantas så står några länder i Mellanöstern för närmare 90 procent av alla avrättningar i världen, enligt rapporter från till exempel människorättsorganisationen Amnesty. Iran, Egypten, Irak och Saudiarabien är de länder i området som avrättar flest. I mars 2022 avrättade Saudiarabien 81 personer i en av de största massavrättningarna de senaste åren. I Mellanöstern har också ickestatliga aktörer som terrorgruppen IS genomfört avrättningar och spridit filmer av dödandet i propagandasyfte. IS har avrättat journalister som amerikanske James Foley men också koptiska kristna gästarbetare från Egypten och syriska soldater. Hör våra korrespondenter Johan Mathias Sommarström som kände den avrättade amerikanska journalisten och Cecilia Uddén som varit i byn som de kristna gästarbetarna kom ifrån.P1:s Mellanösternpodd om varför Mellanöstern fortsätter att använda sig av avrättningar trots att allt fler länder i världen överger dödsstraffet.Medverkande: Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondenter, Kavoos Akhtari reporter på EkotProgramledare: Olle WibergIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Joakim Persson