Episodios

  • I det sista avsnittet av P1:s Mellanösternpodd berĂ€ttar vĂ„ra korrespondenter och profiler varför de Ă€lskar Mellanöstern.

    I P1:s Mellanösternpodd har vi diskuterat allt frÄn makthungriga diktatorer, vÄld mot demonstranter till rafflande skandaler i regionens kungahus. Ofta prÀglas mediebilden av Mellanöstern av konflikter, krig och osÀmja. Men i det sista avsnittet av podden beskriver vÄra gÀster vad det Àr som gör att de ÀndÄ aldrig upphör att Àlska Mellanöstern. Hör om musik, mat och möten som gör regionen omöjlig att inte tycka om.Medverkande: Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, korrespondenter i Mellanöstern, och Revend Shexo, reporter pÄ EkotProgramledare: Olle WibergProducent: Katja MagnussonTekniker: Matilda Eriksson

  • Iran styrs av mĂ€ktiga religiösa mĂ€n med den högste andlige ledaren i toppen. Hör om mullornas makt och deras ansvar för vĂ„ldet mot demonstranter.

    Hundratals demonstranter har dödats i samband med protesterna i Iran. Regimen har ocksÄ avrÀttat den första demonstranten som dömts till döden efter att ha deltagit i protesterna. 23-Ärige Mohsen Shekari hÀngdes efter att ha anklagats för att vara en fiende till Gud. Iranier som protesterar pÄ gatorna fortsÀtter krÀva att systemet förÀndras frÄn grunden. Högst upp i det iranska maktsystemet finns ayatollah Ali Khamenei som har den ultimata makten. Den högste andlige ledaren styr över andra institutioner som VÀktarrÄdet som ocksÄ kan överpröva lagar som stiftas av parlamentet. DÀremot har presidenten, premiÀrministern och parlamentet som vÀljs av folket underordnad betydelse. Hör om mullornas makt i Iran och vem som ger order om att skjuta och döda demonstranter.Medverkande: Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent och Mohammad Fazlhashemi, profesor i islamisk teologiProgramledare: Olle WibergIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Johanna Carell

  • ¿Faltan episodios?

    Pulsa aquí para actualizar resultados

  • Turkiets president Erdoan hotar Ă„terigen med att invadera norra Syrien. Hör varför Erdoan ser kurdiska grupper dĂ€r som ett terrorhot.

    Den 13 november detonerade en bomb pĂ„ Istanbuls största gĂ„gata Istiklal och flera mĂ€nniskor dödades. Turkiets president Recep Tayyip Erdoan lĂ€gger skulden pĂ„ den kurdiska YPG-milisen som han anser Ă€r en gren av terrorstĂ€mplade gerillan PKK. Men de kurdiska grupperna förnekar all inblandning. Efter dĂ„det har Turkiet börjat bomba mĂ„l i bĂ„de Syrien och Irak och Erdoan har hotat med att inom kort inleda en ny markoffensiv i norra Syrien. Turkiska grĂ€nsstĂ€der har trĂ€ffats av artilleribeskjutning frĂ„n den syriska sidan.Turkiets tidigare intĂ„g i SyrienFlera gĂ„nger tidigare har turkiska trupper tillsammans med syriska rebellgrupper angripit kurdkontrollerade omrĂ„den i Syrien. År 2019 gick turkiska styrkor in i Syrien efter att USA:s dĂ„varande president Donald Trump sagt att amerikanska styrkor skulle lĂ€mna omrĂ„det. Offensiven fördömdes av en rad internationella aktörer. Efter förhandlingar med bĂ„de USA och Ryssland blev resultatet att Turkiet tog över omrĂ„den som tidigare var under kurdisk kontroll.Historien om hur IS drevs ut ur KobaneKobane har pekats ut som ett tĂ€nkbart mĂ„l för en kommande turkisk invasion. De kurdiska miliser som nu beskrivs som terrorister av Turkiet var helt centrala i striderna mot IS i Kobane 2014. Det var ocksĂ„ första gĂ„ngen som USA och den internationella koalitionen mot IS började flygbomba terrorgruppens positioner i Syrien Idag hĂ„ller det kurddominerade sjĂ€lvstyret tusentals fĂ€ngslade IS-terrorister och deras familjer i fĂ€ngelser och lĂ€ger. NĂ€r Erdoan nu Ă„terigen hotar med en invasion sĂ„ sĂ€ger de kurdiska styrkorna att de mĂ„ste pausa sina strider mot IS.Stormaktsspelet i SyrienNorra Syrien Ă€r en plats dĂ€r bĂ„de amerikanska, ryska, turkiska och syriska vĂ€pnade styrkor finns pĂ„ plats. Erdoan kan dĂ€rför inte gĂ„ in med trupper i norra Syrien utan nĂ„gon sorts förhandlingar med framför allt Ryssland. Eftersom Turkiet har försvarsalliansen Natos nĂ€st största armĂ© sĂ„ Ă€r spelet i norra Syrien mycket kĂ€nsligt ocksĂ„ för Nato och USA.Hör varför Erdoan ser de kurdiska grupperna i Syrien som ett konstant terrorhot och hur han försöker slĂ„ ut dem.Medverkande: Johan Mathias Sommarström, korrespondent i Turkiet, Cecilia UddĂ©n, Mellanösternkorrespondent och Katja Magnusson, tidigare korrespondent i TurkietProgramledare: Olle WibergIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Maria Stillberg

  • Hör om mutorna, kontrakten och korruptionsanklagelserna som ledde till att lilla Qatar fick fotbolls-VM.

    NÀr Qatar Är 2010 utsÄgs till vÀrdland för fotbolls-VM 2022 blev mÄnga förvÄnade eftersom landet var en nÀstan okÀnd fotbollsnation. Men bakom beslutet lÄg en vÀl utförd kampanj frÄn kungadömet dÀr stenrika Qatar gjorde enorma och strategiska investeringar i bland annat Frankrike. I stort sett alla de personer inom internationella fotbollsförbundet FIFA som fattade beslutet blev senare misstÀnkta för korruption och nÄgra har i efterhand sagt att de Ängrar att Qatar fÄr anordna VM. Flera personer i FIFAs ledning fick avgÄ i spÄren av skandalen.Döda arbetare vid bygget av arenor till fotbolls-VMInför fotbolls-VM har Qatar byggt ett antal extraordinÀra arenor och ett nytt tunnelbanesystem. Arbetare har dött vid bygget av arenor. MÀnniskorÀttsorganisationer kritiserar bristen pÄ rÀttigheter för utlÀndska arbetare i det sÄ kallade kafala-systemet som ses som en form av modernt slaveri i Gulfstaterna. Myndigheterna i Qatar hÀvdar dÀremot att arbetsvillkoren förbÀttrats.Lilla Qatar Àr diplomatisk stormaktTrots att Qatar Àr ett litet land sÄ har kungadömet stor makt. Qatar har lett förhandlingar med talibanerna i Afghanistan, med Hamas i Gaza och har samtidigt goda relationer till bÄde USA och Iran. Genom tv-kanalen al-Jazeera som Àgs av Qatar har landet ytterligare stÀrkt sitt inflytande vÀrlden över. Under den förre ledaren Hamad bin Khalifa al-Thanis styre blev Qatar det rikaste landet i vÀrlden i förhÄllande till folkmÀngden. Qatar har enorma fyndigheter av naturgas och olja vilket lagt grunden till landets rikedomar. Landet har exklusiva shoppingvanor, till exempel har Qatar via sin investeringsfond köpt varuhuset Harrods i London samt vÀrldens dÄ dyraste konstverk, Kortspelarna av Cézanne.Medverkande: Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondenter, Richard Henriksson, fotbollsexpert Radiosporten. Sen podden spelades in har Richard Henriksson slutat pÄ Sveriges Radio.Programledare: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Sandra PetterssonAvsnittet publicerades första gÄngen i januari 2022.

  • Kurdiska Mahsa Jina Aminis död fick ilskan att explodera i Iran. Hör hur hennes död blivit symbolisk för kurder och enat proteströrelsen.

    Mahsa Jina Amini kom frÄn de kurddominerade delarna av Iran. Av sin familj kallades hon inte för Mahsa utan de anvÀnde det kurdiska namnet Jina. Kurder och andra minoriteter har lÀnge kÀmpat för större rÀttigheter i den islamiska republiken Iran. Efter 22-Äringens död sÄ har det kurdiska slagordet jin, jian, azadi som betyder kvinna, liv, frihet hörts i demonstrationer över hela Iran. Samma talkörer har tidigare anvÀnts i kampen för kurders rÀttigheter i bÄde Turkiet och Syrien. Bland kurder i Iran sprids nu musik och filmer som pÄminner om den korta tid under 1946 dÄ det utropades en kurdisk republik i Mahabad i Iran. Drömmen om större kurdiskt sjÀlvstyre har vÀckts pÄ nytt.SÄ spreds protesterna efter 22-Äringens dödEfter att Mahsa Jina Amini dog i huvudstaden Teheran har protesterna spridits över hela landet. I de kurddominerade delarna har det blivit nya omfattande demonstrationer bland annat 40 dagar efter hennes död. Men ocksÄ i andra delar dÀr stora andelar av befolkningen tillhör minoriteter sÄ har det varit större protester. Samtidigt har bedömare pekat pÄ att det skett nÄgot nytt dÀr oppositionella i hela landet enas efter den kurdiska kvinnans död. Hör vad Mahsa Jinas Amini betytt för hela proteströrelsen och hur hon kommer att bli ihÄgkommen i de kurdiska historieböckerna.Medverkande: Nishtman Irandoust och Hewa Abdelzadeh, reportrar pÄ Ekot, Johan Mathias Sommarström och Cecilia Uddén, korrespondenter i MellanösternProgramledare och producent: Katja Magnusson Tekniker: Hanna MelanderIntroduktion: Johar Bendjelloul

  • Turkiets president krĂ€ver att Sverige agerar hĂ„rdare mot kurdiska milisgrupper i Syrien. Hör om priset för ett svenskt Nato-medlemskap.

    Sveriges statsminister och utrikesminister har beskrivit den kurdiska vĂ€pnade YPG-milisen i Syrien som tvivelaktig pĂ„ grund av nĂ€ra band till den terrorstĂ€mplade gruppen PKK. Även Sveriges förra regering har i trepartsöverenskommelsen mellan Turkiet och Finland skrivit att den inte kommer att stötta milisen YPG eller dess politiska gren PYD. Men samtidigt som Turkiet och Erdoan försöker fĂ„ vĂ€rlden att terrorklassa ocksĂ„ YPG sĂ„ har gruppen varit den starkaste vĂ€pnade kraften i den allians som stridit mot terrorgruppen IS. USA:s och en rad Nato-lĂ€nders nĂ€ra samarbete med kurdiska miliser i Syrien har lĂ€nge varit ett rött skynke för Erdoan och nu försöker han pressa bĂ„de Sverige och Finland till eftergifter. Hör vilken roll de kurdiska stridande grupperna spelat i kampen för att driva ut IS-terroristerna och hur lĂ„ngt Sverige Ă€r berett att gĂ„ för att blidka Turkiet. Den kurdiska administrationen i norra Syrien hĂ„ller sen lĂ€nge tusentals utlĂ€ndska IS-krigare och deras familjer inlĂ„sta i fĂ€ngelser och lĂ€ger. Nu hotar kurdiska företrĂ€dare att inte lĂ€ngre hĂ„lla svenska medborgare i förvar om Sverige ger efter för Erdoans krav.Erdoan krĂ€ver att personer utlĂ€mnas frĂ„n SverigeTurkiet har krĂ€vt att Sverige lĂ€mnar ut ett antal personer som Turkiet anser har kopplingar till terrorgrupper, men det finns mĂ„nga olika uppgifter om hur mĂ„nga det handlar om och om det ens Ă€r möjligt att utlĂ€mna dem. Vid en presstrĂ€ff rĂ€ttade Erdoan Sveriges Radios reporter och sa att det finns krav pĂ„ att 73 personer utlĂ€mnas. Den senaste tiden har kraven pĂ„ utlĂ€mningar inte framförts lika tydligt frĂ„n Turkiets sida. Dessutom har Turkiet begĂ€rt att Sverige inte har nĂ„gra restriktioner mot turkisk försvarsindustri. I samband med att Turkiet invaderade delar av norra Syrien Ă„r 2019 avslog Sverige ansökningar frĂ„n företag som ville exportera krigsmateriel till Turkiet och tidigare utrikesminister Ann Linde har drivit frĂ„gan om att EU borde ha ett vapenembargo mot Turkiet. Nu har Sverige svĂ€ngt i frĂ„gan och har beviljat export av krigsmateriel till Turkiet. Hör om kritiken mot Sveriges eftergifter och vilken makt Turkiet har nĂ€r det gĂ€ller att slĂ€ppa in Sverige i försvarsalliansen Nato.Medverkande: Revend Shexo, reporter pĂ„ Ekot, Johan Mathias Sommarström och Cecilia UddĂ©n, korrespondenter i MellanösternIntroduktion: Johar BendjelloulProgramledare och producent: Katja MagnussonTekniker: Jari HĂ€nninen

  • Turkiet hotar att stoppa Sveriges ansökan i Nato. Hör om spelet frĂ„n Turkiets president Tayyip Erdoan och hur lĂ„ngt han Ă€r beredd att gĂ„.

    Det Ă€r bara tvĂ„ lĂ€nder som Ă€nnu inte godkĂ€nt Sveriges Nato-ansökan Ungern och Turkiet. President Recep Tayyip Erdoan har stĂ€llt tydliga krav pĂ„ Sverige för att han ska gĂ„ med pĂ„ att slĂ€ppa in Sverige i försvarsalliansen. PĂ„ kravlistan finns bland annat att Sverige utlĂ€mnar ett antal personer som Erdoan beskriver som terrorister. Men Ă€n sĂ„ lĂ€nge har Sverige inte pĂ„ nĂ„got sĂ€tt nĂ€rmat sig det antal personer som Turkiet krĂ€ver ska utvisas. FrĂ„gan Ă€r om den nya regeringen har bĂ€ttre chanser att förhandla med Turkiet och Erdoan?DĂ€rför Ă€r det straffbart att skĂ€mta om Tayyip ErdoanEfter att SVT i satirprogrammet Svenska nyheter gjort inslaget Vetoturken dĂ€r Erdoan bland annat kallas för dĂ„re, sĂ„ har det vĂ€ckt kraftiga reaktioner i turkisk press och Sveriges ambassadör har kallats upp till turkiska UD. Enligt det turkiska utrikesdepartementet sĂ„ har programmet innehĂ„llit förolĂ€mpande uttalanden om Erdoan. I Turkiet Ă€r det straffbart att förolĂ€mpa presidenten och tusentals har Ă„talats efter att till exempel ha twittrat saker som uppfattas som nedsĂ€ttande. Bland de gripna finns bland andra kĂ€nda journalister och en turkisk fotomodell. Hör hur SVT:s satir uppfattas i Turkiet och om det kan tĂ€nkas pĂ„verka Sveriges vĂ€g mot Nato.Erdoans dubbla roller mellan Nato och RysslandSamtidigt som Turkiet har Natos nĂ€st största armĂ© sĂ„ fungerar president Erdoan som en mellanhand som förhandlar med Rysslands president Vladimir Putin. Turkiet har ett strategiskt lĂ€ge vid Bosporen och har kontroll över sjöfarten till Svarta Havet. Men samtidigt som Erdoan anses ha en god relation till Putin sĂ„ exporterar Erdoan drönare till Ukraina. Hör om president Erdoans höga spel.Medverkande: Johan Mathias Sommarström, korrespondent i Turkiet, Paul Levin, institutet för Turkietstudier och ÜlkĂŒ Holago, frilansjournalistProgramledare: Olle WibergIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Elvira Björnfot

  • Efter Mahsa Jina Aminis död fortsĂ€tter andra flickor i Iran att protestera. Hör varför barn och tonĂ„ringar demonstrerar med livet som insats.

    Protesterna i Iran har pÄgÄtt i mer Àn en mÄnad. Den tÀndande gnistan blev nÀr 22-Äriga Mahsa Jina Amini dog efter att ha gripits av Irans moralpolis. Hon har blivit en symbol som fÄtt skolflickor och Àldre kvinnor att ge sig ut pÄ gatorna. Flera andra unga kvinnor har ocksÄ dött i samband med demonstrationerna. Bland dem finns 16-Äriga Nika Shakarami som syntes pÄ en film dÄ hon brÀnde sin sjal vid en demonstration i Teheran, en stund senare skrev hon till en vÀn att hon jagades av polisen. NÀr Nika Shakaramanis kropp hittades bar den spÄr av vÄld, men polisen hÀvdar att hon fallit frÄn en hög byggnad. Men trots att flera unga kvinnor gripits, misshandlats eller skjutits ihjÀl sÄ fortsÀtter andra att protestera. Hör varför kvinnor fÄtt nog och hur slöjtvÄnget bara Àr en del av ett större systematiskt förtryck av kvinnors rÀttigheter. Vissa kallar det som sker nu för en feministisk revolution. Bland dem som protesterat finns ocksÄ unga mÀn och pojkar. En av de demonstranter som dödats Àr 12-Ärige Mohammad Rakhshani som enligt brittiska BBC tros vara den yngsta som har dött i samband med protesterna. PÄ listorna över döda i demonstrationer finns en rad flickor och pojkar som bara Àr tonÄringar eller barn.VÄldsamt svar frÄn sÀkerhetsstyrkor i IranFilmer inifrÄn Iran visar hur polisen brutalt griper demonstranter och skjuter mot mÀnniskor som protesterar. Dramatiska bilder har i helgen spridits frÄn en brand i det ökÀnda Evin-fÀngelset dÀr politiska fÄngar hÄlls inlÄsta och dÀr det finns otaliga vittnesmÄl om tortyr. Samtidigt som branden pÄgick hördes explosioner och skottlossning och anhöriga tillÀts inte komma fram till fÀngelset. MÀnniskorÀttsorganisationer beskriver hur sÀkerhetsstyrkor har skjutit urskillningslöst till exempel i staden Sanandaj. FrÄn andra delar av iranska Kurdistan har filmer spridits dÀr sÀkerhetsstyrkor skjuter mot flyende med ett automatvapen som Àr monterat pÄ en pickup-bil.Hör berÀttelsen om kvinnor, tonÄringar och barn som med fara för sitt liv ÀndÄ fortsÀtter protestera i Iran.Medverkande: Fataneh Farahani, professor i etnologi, Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, MellanösternkorrespondenterProgramledare: Olle WibergIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Alma Segeholm

  • LĂ€ngst fram i protesterna i Iran stĂ„r nu skolflickor och studenter. Hör om de otroliga bilderna dĂ€r flickor tar av sig slöjan, ger fingret Ă„t regimen och trotsar rĂ€dslan efter Mahsa Jina Aminis död.

    Protesterna i Iran fortsÀtter efter att 22-Äriga Mahsa Jina Amini dog efter att hon gripits av Irans moralpolis. Bland dem som demonstrerar finns nu skolflickor som syns pÄ bilder och videofilmer dÀr de tar av sig den obligatoriska sjalen och bokstavligen ger fingret framför bilder av Irans högste andlige ledare. FrÄn en skola i Shiraz sprids en film som sÀgs visa hur kvinnliga elever omringar en medlem frÄn moralpolisen Basij som bjudits in för att hÄlla föredrag pÄ skolan. PÄ andra platser marscherar flickor i skoluniform och viftar med sina sjalar i luften. Studenter demonstrerar pÄ universitet i TeheranDet har ocksÄ varit protester pÄ flera universitet runtom i landet. Vid Sharif-universitetet i huvudstaden Teheran sattes kravallpolis in mot studenterna. PÄ gatorna hörs slagord som kvinna, liv frihet och död Ät diktatorn. Samtidigt som spektakulÀra bilder och filmer sprids Àr det svÄrt att bedöma filmernas Àkthet och vad som verkligen hÀnder inne i Iran.Hör om den unga generation kvinnor som tappat tÄlamodet och som öppet visar sin ilska i Iran.Medverkande: Parisa Höglund, programledare och producent pÄ Ekot och Cecilia Uddén, MellanösternkorrespondentProgramledare: Johan Mathias SommarströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Monica Bergmark

  • Mahsa Jina Aminis död har lett till massiva protester i Iran. Demonstranter har gripits eller skjutits ihjĂ€l. Hör hur regimen slĂ„r ner pĂ„ protester och opposition för att kunna ha kvar makten i Iran.

    Protesterna fortsĂ€tter att rasa i Iran efter 22-Ă„riga Mahsa Jina Aminis död. Hon greps av moralpolisen och avled senare. Samtidigt som iranska kvinnor brĂ€nner sina slöjor, dansar pĂ„ gatorna och klipper sitt hĂ„r sĂ„ har sĂ€kerhetsstyrkorna svarat hĂ„rt. Irans president har sagt att myndigheterna kommer att slĂ„ till med beslutsamhet mot dem som stör ordningen i landet. Demonstranter har fĂ€ngslat eller skjutits ihjĂ€l, men det Ă€r svĂ„rt att fĂ„ fram information om hur mĂ„nga som har dödats pĂ„ gatorna och vad som egentligen hĂ€nder.SĂ„ har regimen slagit ner tidigare protesterSen den islamiska revolutionen 1979 har den iranska regimen flera gĂ„nger utmanats i gatuprotester. ÄndĂ„ har regimen lyckats hĂ„lla kvar makten över landet. Efter valet Ă„r 2009 utbröt protester dĂ€r unga demonstranter sköts ihjĂ€l. En av dem var den unga kvinnan Neda Agha-Sultan, som sköts nĂ€r hon passerade en demonstration. År 2017 stĂ€llde sig Vida Movahed pĂ„ ett elskĂ„p i Teheran och viftade med en vit slöja uppsatt pĂ„ en pinne. Hon greps av sĂ€kerhetsstyrkorna men fler kvinnor följde efter med slöjprotester och de kom att kallas flickorna pĂ„ Revolutionsgatan. År 2019 ledde ilska över höjda brĂ€nslepriser till demonstrationer och kravaller pĂ„ en rad orter i landet. Samtidigt som mĂ€nniskor nu utmanar regimen pĂ„ gatorna sĂ„ spekuleras det om att den högste andlige ledaren Ayatollah Ali Khamenei har vacklande hĂ€lsa. FrĂ„gan Ă€r vad som hĂ€nder inom regimen den dag han dör och vem som kan tĂ€nkas eftertrĂ€da honom. En av de möjliga kandidater som nĂ€mns Ă€r hans egen son.Hör hur den iranska regimen anvĂ€nder vĂ„ld och repression för att hĂ„lla greppet om Iran och för att krossa motstĂ„ndet.Medverkande: Cecilia UddĂ©n, Mellanösternkorrespondent, Agneta Ramberg, tidigare utrikeskommentator, Rouzbeh Parsi, programchef Utrikespolitiska institutetProgramledare: Johan Mathias SommarströmIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Alma Segeholm

  • Den 22-Ă„riga kvinnan Mahsa Jina Amini dog efter att hon gripits av den ökĂ€nda moralpolisen i Irans huvudstad. Hör varför hennes död fĂ„r unga att riskera livet i protester mot tvĂ„nget att bĂ€ra slöja.

    Sen den islamiska revolutionen 1979 mÄste kvinnor i Iran tÀcka hÄret nÀr de lÀmnar hemmet. Den 22-Äriga kvinnan Mahsa Jina Amini, som kallades Jina av sin familj, var pÄ besök i huvudstaden frÄn den kurdiska regionen i landet. Hon greps efter att hennes hijab inte satt pÄ rÀtt sÀtt enligt sedlighetspolisen. Vad som sen hÀnde Àr omdebatterat. Enligt polisen föll hon plötsligt ihop, men hennes pappa beskriver att dotterns kropp bar spÄr av slag. Mahsa Jina Amini hamnade i koma och förklarades senare död pÄ sjukhus. PÄ bilderna frÄn intensivvÄrdsavdelningen syns 22-Äringen med bandage runt huvudet och slangar inkopplade. Myndigheterna har hÀvdat att hon fick en hjÀrtattack.Protester mot slöjtvÄnget i IranEfter Mahsa Jina Aminis död har det varit stora protester i en rad iranska stÀder. Enligt mÀnniskorÀttsorganisationer har demonstranter dödats och hundratals personer har gripits. Kvinnor har spridit klipp pÄ sociala medier dÀr de brÀnner sin slöja, dansar pÄ gatan utan sjal eller klipper av sig hÄret. Det Àr inte första gÄngen som kvinnor i Iran protesterar mot slöjtvÄnget. Redan Är 2017 tog den unga kvinnan Vida Movahed av sin slöja och satte upp den pÄ en pinne i protest. Fler följde efter och de kom att kallas flickorna pÄ Revolutionsgatan i Teheran. Hör om kvinnorna som riskerar sitt liv för att protestera mot tvÄnget att tÀcka hÄret i Iran.Medverkande: Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondenter, Nishtman Irandoust, Ekots kurdiska grupp, Gilda Hamidi-Nia, reporter SVTProgramledare: Olle WibergIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Lisa Abrahamsson

  • I Mellanöstern Ă€r konspirationsteorier en del av vardagen. Hör osannolika rykten om allt frĂ„n att israeliska attack-hajar placerats ut i Röda havet till att prinsessan Dianas död var iscensatt.

    Över hela vĂ€rlden sprids konspirationer och rykten, men i Mellanöstern blandas konspirationer med verkliga skruvade hĂ€ndelser sĂ„ att det ibland blir svĂ„rt att skilja pĂ„ verkligheten och konspirationen. Ledare i arabvĂ€rlden Ă„terger ofta rena konspirationsteorier i sina offentliga tal.Rykten runt prinsessan DianaEfter att prinsessan Diana dog i en bilolycka började en konspirationsteori cirkulera om att hennes död egentligen var organiserad av brittiska sĂ€kerhetstjĂ€nsten eller brittiska kungahuset eftersom de ville stoppa hennes relation med den egyptisk-brittiske affĂ€rsmannen Dodi al-Fayed. Bland dem som spred dessa rykten fanns Dodi al-Fayeds egen pappa, miljardĂ€ren Mohamed al-Fayed som Ă€gde varuhuset Harrods. Trots att utredningar visat att den troliga orsaken till olyckan var att chauffören var berusad och körde för fort sĂ„ fortsĂ€tter konspirationen att spridas.Antisemitiska konspirationerI Mellanöstern florerar en mĂ€ngd antisemitiska och Israel-fientliga konspirationsteorier. Det handlar om allt frĂ„n den gamla antisemitiska myten om att en judisk vĂ€rldskonspiration styr vĂ€rlden till att Israel skulle ha placerat ut hajar med syfte att attackera turister för att sabotera turismen i Röda havet. Blandat med de rena konspirationerna anvĂ€nds ofta en hatisk och antisemitisk retorik frĂ„n en rad ledare i regionen.Konspirationer om vĂ€st och USAEtt annat fĂ€lt av konspirationsteorier handlar om hur USA och vĂ€stvĂ€rlden i hemlighet styr utvecklingen i Mellanöstern. Det finns till exempel en teori om att USA ligger bakom jordbĂ€vningar i Turkiet eller att USA ska ha hjĂ€lpt till att skapa terrorgruppen den islamiska staten. Samtidigt som vilda konspirationer sprids om USA anser mĂ„nga att USA genom sitt verkliga agerande bidragit till att favorisera vissa ledare och försvagat demokratistrĂ€vanden i regionen.Historien om att syriska upproret var fejkI samband med den arabiska vĂ„ren spreds konspirationsteorier om att demonstranterna egentligen inte var pĂ„ plats i Syrien utan att till exempel protesterna i Homs iscensattes i en studio i Qatar.En annan spridd konspiration i Mellanöstern handlar om att den svenska socialtjĂ€nsten omhĂ€ndertar muslimska barn. Hör om konspirationsteoriernas funktion och hur de blivit en del av vardagen i Mellanöstern.Medverkande: Cecilia UddĂ©n och Johan Mathias Sommarström, korrespondenter i Mellanöstern, Samar Hadrous, EkotProgramledare: Olle WibergIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Monica Bergmark

  • I Saudiarabien förstörs leksaker i regnbĂ„gens fĂ€rger och homosexualitet kan straffas med fĂ€ngelse, spöstraff eller stening. Hör varför det kan vara livsfarligt för hbtq-personer i Mellanöstern.

    I en rad lÀnder i Mellanöstern Àr homosexualitet straffbart och i flera lÀnder i regionen kan homosexualitet till och med straffas med döden. Samtidigt som hbtq-personer i Mellanöstern strider för ett erkÀnnande och ökade rÀttigheter sÄ svarar myndigheter med straff och hot. I Egypten till exempel dömdes tvÄ studenter till fÀngelse efter att de hade viftat med regnbÄgsflaggor vid en konsert. De lyckades fly till Kanada dÀr lesbiska Sarah Hegazi senare begick sjÀlvmord. I Irak har det varit flera uppmÀrksammade mord pÄ homosexuella, dessutom har hbtq-aktivister kidnappats och torterats av vÀpnade miliser. Bland de grövsta exemplen finns dÄ terrorgruppen IS knuffade homosexuella frÄn hustak i Irak och i Syrien för att sen stena dem till döds. Terrorgruppen spred avskrÀckande bilder pÄ mÀnnen i sina propagandakanaler.RÀder för att förhindra homosexualitetI Saudiarabien och Qatar har myndigheterna gjort rÀder dÀr de samlat in barnleksaker i regnbÄgens fÀrger eftersom leksakerna anses uppmuntra till homosexualitet. Israel Àr ett positivt undantag i regionen dÀr hbtq-personer har rÀttigheter och prideparader hÄlls, men flera andra lÀnder har förbjudit prideparader och andra manifestationer för hbtq-personers rÀttigheter. Men det finns ocksÄ en kulturell motrörelse som till exempel de libanesiska sÄngdivorna som klÀr sig i regnbÄgsfÀrger och gör musik med queer-referenser. Hör om hot och förföljelser som en del av vardagen för hbtq-personer i Mellanöstern.Medverkande: Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström Mellanösternkorrespondenter, Trifa Shakely förbundsordförande RFSLProgramledare: Olle WibergIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Tim Kellerman

  • Al-Qaidas högste ledare Ayman al-Zawahiri har dödats i en amerikansk rĂ€d. Han var en av vĂ€rldens mest eftersökta terrorister men beskrivs som ökĂ€nt trĂ„kig. Hör hur hans död pĂ„verkar terrornĂ€tverket.

    PĂ„ morgonen den 31 juli 2022 gick en grĂ„skĂ€ggig man ut pĂ„ en balkong i Afghanistans huvudstad Kabul, det sĂ€gs att han brukade sitta dĂ€r och lĂ€sa i sin ensamhet. Han levde gömd mitt i ett av Kabuls mest vĂ€lbestĂ€llda kvarter. Ayman al-Zawahiri var som ledare för al-Qaida en av vĂ€rldens mest eftersökta terrorister. Han dödades nĂ€r amerikanska drönare avfyrade missiler mot balkongen dĂ€r han satt. Efter att al-Qaidas tidigare ledare Usama Bin Ladin ocksĂ„ dödats i en amerikansk rĂ€d sĂ„ tog Zawahiri över ledarskapet. Zawahiri var tidigare kĂ€nd som Bin Ladins lĂ€kare och ideolog och tros ha deltagit i planeringen av ambassadbombningarna i Kenya och Tanzania och i terrrordĂ„den den 11 september. Han hĂ„nades dock av vissa bedömare som ansĂ„g att han var mindre karismatisk Ă€n sin företrĂ€dare.SĂ„ pĂ„verkas ett ledarlöst al-QaidaÄnnu har ingen eftertrĂ€dare utsetts till Ayman al-Zawahiri, men det spekuleras om flera möjliga mĂ€n i hans nĂ€rmaste krets. Som ledare har Zawahiri framför allt kommunicerat utĂ„t genom videomeddelanden och frĂ„gan Ă€r hur hans död pĂ„verkar terrorgruppens olika grenar. Medan al-Qaida delvis försvagats i Mellanöstern sĂ„ har gruppen fortfarande starkare inflytande i flera afrikanska lĂ€nder. Nyligen genomförde terrorgruppen till exempel al-Shabab som har band till al-Qaida en dödlig attack mot ett hotell i Somalias huvudstad Mogadishu. Hör hur en av vĂ€rldens mest fruktade terrorgrupper pĂ„verkas av ledarens död.Medverkande: Johan Mathias Sommarström och Cecilia UddĂ©n, korrespondenter i Mellanöstern, Massood Qiam, reporter pĂ„ EkotProgramledare: Olle WibergIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Hanna Melander

  • Turkiets president Erdogan hotar med en ny militĂ€roperation i Syrien. NĂ€r han nyss mötte Rysslands president Putin försökte han fĂ„ stöd för sina invasionsplaner. Hör om tvĂ„ maktmĂ€n i Mellanöstern.

    Under sommaren har Turkiet och Rysslands presidenter mötts flera gÄnger för att diskutera nyckelfrÄgor som krigen i Syrien och Ukraina. Erdogan gÄr dock en kÀnslig balansgÄng, dÀr Turkiet har försvarsalliansen Natos nÀst största armé och samtidigt försöker ha goda relationer till Ryssland. Turkiet har ocksÄ sagt att landet kan komma att blockera Sveriges Nato-ansökan pÄ grund av kopplingar till kurdiska grupper som Turkiet hÀvdar Àr terrorister.Turkiet hotar att angripa kurdiska omrÄden i SyrienPresident Erdogan har upprepat sitt hot om en ny militÀr invasion av kurddominerade delar av Syrien. Turkiet pÄstÄr att den kurdiska vÀpnade grupp som varit mest aktiv i striderna mot terrorgruppen IS Àr en gren av den terrorklassade gerillan PKK. Men utan president Putins godkÀnnande riskerar Erdogans styrkor att angripas av den syriska regimen som Àr en nÀra allierad till Ryssland. Hör hur Erdogan försöker göra upp med Putin i en rad frÄgor som pÄverkar hela regionen och varför de tvÄ presidenterna behöver varandra.Det hÀr avsnittet av P1:s Mellanösternpodd spelades in direkt pÄ Kulturhuset i Stockholm under evenemanget FörstÄ vÀrlden möt Radiokorrespondenterna.Medverkande: Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, korrespondenter i Mellanöstern, Beßr Kavak, reporter pÄ EkotProgramledare: Jesper LindauProducent: Katja MagnussonTekniker: Fabian Begnert

  • Revolutionen i Iran 1979 blev en vĂ€ndpunkt i Mellanösterns historia. Den islamiska revolutionen skapade svallvĂ„gor som sveper genom regionen Ă€n idag. Hör om miliser och maktkamp i revolutionens spĂ„r.

    1979 var ett Är av dramatiska hÀndelser, dels den islamiska revolutionen i Iran, men ocksÄ Sovjetunionens invasion av Afghanistan och ockupationen av den stora moskén i Mecka i Saudiarabien. Dessa hÀndelser fick enorma geopolitiska konsekvenser för hela Mellanöstern. I Iran tog ett shiitiskt prÀsterskap över styret och störtade shahen som styrt landet tidigare. Hör Agneta Ramberg som var pÄ plats vid gisslandramat vid den amerikanska ambassaden i Iran 1979 och som intervjuade den högste religiöse ledaren Ayatollah Ruhollah Khomeini som dÄ tog makten i Iran.Effekterna av revolutionen i IranIdag Àr shiamuslimska Iran en av de regionala stormakterna i Mellanöstern och tÀvlar om inflytandet med Àrkerivalen sunnimuslimska Saudiarabien. Genom shiamuslimska vÀpnade miliser har Iran fört krig genom ombud i Syrien, Irak, Libanon och Jemen. VÀpnade grupper som libanesiska Hizbollah har trÀnats av det iranska revolutionsgardet och driver ett aktivt motstÄnd mot Israel. I Jemen har huthirebellerna ocksÄ stöd av Iran och i Irak har shiamiliser varit avgörande i striderna mot terrorgruppen IS. Hör hur Irans tentakler sprider sig över Mellanöstern och hur arvet frÄn revolutionen 1979 lever Àn idag.Medverkande: Agneta Ramberg, tidigare utrikeskommentator och Mellanösternkorrespondent, Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, MellanösternkorrespondenterProgramledare: Olle WibergIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Johanna Carell

  • Om kvinnorna som utmanat traditionella könsroller och satt sig upp mot makten. Hör om kvinnorna som trotsat körförbud, krĂ€vt stopp för militĂ€rens oskuldstester och genomfört nakenprotester.

    Mellanösterns samhÀllen prÀglas av patriarkala strukturer och mÀn har traditionellt sett haft den formella makten i de flesta lÀnder i regionen. Men det finns kvinnor som pÄ olika nivÄer revolutionerat och protesterat mot makten. Flickorna pÄ Revolutionsgatan tog av sig sjalen i IranI Iran stÀllde sig Vida Movahed pÄ ett elskÄp och satte sin huvudduk pÄ en pinne och viftade med den. Trots att hon greps samma dag följde fler kvinnor efter och gjorde liknande protester. De kallades Flickorna pÄ Revolutionsgatan.Samira Ibrahim krÀvde stopp för militÀrens oskuldstesterUnder den egyptiska revolutionen genomförde militÀren krÀnkande oskuldstester av unga kvinnor. Men den unga kvinnan Samira Ibrahim drog militÀren inför rÀtta och samma Är slutade militÀren att genomföra dessa tester. Men samtidigt som Samira Ibrahim uppmÀrksammades för sin modiga kamp och bröt skammen runt testerna sÄ friades mÀnnen som gjorde testerna.Loujain al-Hathloul trotsade bilförbudet i SaudiarabienTidigare var det förbudet för kvinnor att köra bil i det djupt konservativa saudiska samhÀllet. Men aktivisten Loujain al-Hathloul och flera andra kvinnor körde bil ÀndÄ och sattes dÀrför i fÀngelse. Hör ocksÄ om bergsklÀttraren Nelly Attar som var en av de första arabiska kvinnorna som besteg Mount Everest och startat trÀningscenter för kvinnor.Aliaa Magda al-Mahdy genomförde nakenprotesterDen egyptiska aktivisten Aliaa Magda al-Mahdy publicerade en nakenbild pÄ sin blogg i en protest mot vÄld och sexism, nÄgot som ledde till mÀngder med reaktioner och en hat- och hotkampanj mot henne. Hon har senare ocksÄ protesterat barbröstad till exempel utanför Egyptens ambassad i Sverige dÀr hon lever i exil. Hennes metoder har ansetts mycket kontroversiella.Shireen Abu Akleh blev palestiniernas röstDen palestinska journalisten Shireen Abu Akleh sköts till döds i Jenin pÄ den ockuperade VÀstbanken i maj 2022. Som kvinna och palestinier revolutionerade hon journalistiken genom att vara en förebild för generationer av unga kvinnor som drömde om att bli journalister.P1:s Mellanösternpodd uppmÀrksammar kvinnorna som pÄ olika sÀtt gjort revolution mot maktstrukturerna i Mellanöstern:Medverkande: Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondenter, Samar Hadrous, reporter pÄ EkotProgramledare: Olle WibergIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Tobias Carlsson

  • Turkiet hotar att stoppa Sveriges och Finlands ansökan till Nato. Men det Ă€r inte första gĂ„ngen det gnisslar. Hör om de historiska kriserna dĂ€r Turkiets agerande skapat en spricka i försvarsalliansen.

    Turkiet blev medlem i Nato Ă„r 1952 och har försvarsalliansens nĂ€st största armĂ©. Genom Ă„ren har det varit flera tillfĂ€llen dĂ€r Turkiet hamnat pĂ„ kollisionskurs med andra lĂ€nder i alliansen. NĂ€r Turkiet invaderade Cypern Ă„r 1974 utlöste det en av de vĂ€rsta kriserna i Natos historia och Grekland lĂ€mnade alliansen under en period. Flera gĂ„nger senare har Nato-medlemmarna Turkiet och Grekland varit nĂ€ra öppen militĂ€r konflikt.Turkiets invasion i SyrienÅr 2019 gick turkiska trupper in i de kurddominerade delarna av Syrien vilket ledde till nya spĂ€nningar inom alliansen. Att Turkiet ocksĂ„ köpte ryska luftförsvarssystem gjorde att Nato-medlemmen USA Ă„r 2020 införde sanktioner mot Turkiet. Nu hotar Turkiets president Erdoan att blockera Sveriges och Finlands Natoansökningar eftersom han hĂ€vdar att framför allt Sveriges stöttar terrorgrupper. Hör hur de historiska kriserna kan förklara Turkiets roll i Nato idag och varför landet ibland beskrivs som försvarsalliansens svarta fĂ„r eller problembarn.Medverkande: Johan Mathias Sommarström, Turkietkorrespondent, Michael Sahlin, före detta Turkietambassadör och Wiktor Nummelin, Brysselkorrespondent pĂ„ nyhetsbyrĂ„n TTProgramledare: Olle WibergIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Tobias Carlsson

  • Turkiets president Tayyip Erdogan hotar att sĂ€ga nej till Sveriges Natoansökan eftersom han hĂ€vdar att Sverige stöttar kurdiska terrorgrupper. Hör varför Erdogan ser kurdiska miliser som terrorister.

    Sen 1984 har den kurdiska PKK-gerillan fört en vĂ€pnad kamp i Turkiet för större sjĂ€lvstyre och ökade rĂ€ttigheter för kurder, en konflikt som lett till tiotusentals dödsoffer. Gerillans ledare Abdullah Öcalan sitter fĂ€ngslad pĂ„ ön Imrali utanför Istanbul i Turkiet sen han greps av den turkiska sĂ€kerhetstjĂ€nsten och fördes till Turkiet Ă„r 1999. Sverige, Turkiet, USA och EU klassar PKK-gerillan som terrorister. DĂ€remot har Sverige och Turkiet olika syn pĂ„ den vĂ€pnade kurdiska milisen YPG som varit en av de mest effektiva vĂ€pnade grupperna i striderna mot terrorrörelsen IS i Syrien. Enligt Sverige och försvarsalliansen Nato har YPG varit en viktig partner i kampen mot IS-terrorister, men Turkiet anser att ocksĂ„ YPG bör klassas som en terrorgrupp.VĂ€sts militĂ€ra stöd till kurdiska miliserI Syrien har den internationella koalitionen mot terrorgruppen IS gett flygunderstöd till den vĂ€pnade gruppen SDF, en allians av bland annat kurdiska, arabiska och assyrisk/syrianska grupper. Den starkaste stridande gruppen inom alliansen Ă€r kurdiska YPG. USA:s försvarsmakt har samarbetat nĂ€ra med YPG i Syrien och har inte klassat dem som terrorister. Detta har redan tidigare upprört Turkiets president Erdogan som sĂ€tter likhetstecken mellan PKK och YPG och anser att de alla ska ses som terrorister. Efter att Finland och Sverige sökt medlemskap i Nato sĂ„ har splittringen inom alliansen blivit allt tydligare. Hör varför Turkiets president Erdogan anser att Sverige borde klassa fler kurdiska grupper som terrorister och om den kurdiska kampens historia.Medverkande: Cecilia UddĂ©n och Johan Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondenter, Revend Shexo reporter pĂ„ Ekot och Katja Magnusson, tidigare MellanösternkorrespondentProgramledare: Olle WibergProducent: Katja MagnussonTekniker: Maria Stillberg

  • Iran har hotat att verkstĂ€lla dödsstraffet mot den svenske forskaren Ahmadreza Djalali inom kort. Hör varför lĂ€nder i Mellanöstern utför de flesta av vĂ€rldens avrĂ€ttningar, nĂ€st efter Kina.

    Den svenske forskaren Ahmadreza Djalali fÀngslades i Iran 2016 och har dömts till döden anklagad för spioneri. Tidigare har den iranska nyhetsbyrÄn Isna uppgett att Iran haft för avsikt att avrÀtta honom senast den 21 maj, men det datumet kan nu komma att Àndras uppger kÀllor pÄ Irans utrikesdepartement. Djalali har hÄllits fÀngslad i det ökÀnda Evin-fÀngelset och hans avrÀttning har skjutits upp flera gÄnger tidigare.Ahmadreza Djalali tros ha torteratsEnligt flera vittnesmÄl har Djalali utsatts för tortyr och hans hÀlsa har förvÀrrats under tiden i fÄngenskap. Samtidigt som Iran hotar att avrÀtta forskaren har det pÄgÄtt en rÀttegÄng i Sverige mot en högt uppsatt iranier som anklagas för krigsbrott och för att ha legat bakom massavrÀttningar i Iran Är 1988. Enligt nyhetsbyrÄn Reuters kan hotet om att avrÀtta Djalali vara en metod frÄn Iran för att sÀtta press pÄ Sverige, nÄgot Iran förnekat. Enligt officiella iranska uttalanden Àr Djalalis dödsstraff fastlagt och kommer att verkstÀllas.De lÀnder i Mellanöstern dÀr flest avrÀttasOm Kina undantas sÄ stÄr nÄgra lÀnder i Mellanöstern för nÀrmare 90 procent av alla avrÀttningar i vÀrlden, enligt rapporter frÄn till exempel mÀnniskorÀttsorganisationen Amnesty. Iran, Egypten, Irak och Saudiarabien Àr de lÀnder i omrÄdet som avrÀttar flest. I mars 2022 avrÀttade Saudiarabien 81 personer i en av de största massavrÀttningarna de senaste Ären. I Mellanöstern har ocksÄ ickestatliga aktörer som terrorgruppen IS genomfört avrÀttningar och spridit filmer av dödandet i propagandasyfte. IS har avrÀttat journalister som amerikanske James Foley men ocksÄ koptiska kristna gÀstarbetare frÄn Egypten och syriska soldater. Hör vÄra korrespondenter Johan Mathias Sommarström som kÀnde den avrÀttade amerikanska journalisten och Cecilia Uddén som varit i byn som de kristna gÀstarbetarna kom ifrÄn.P1:s Mellanösternpodd om varför Mellanöstern fortsÀtter att anvÀnda sig av avrÀttningar trots att allt fler lÀnder i vÀrlden överger dödsstraffet.Medverkande: Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondenter, Kavoos Akhtari reporter pÄ EkotProgramledare: Olle WibergIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Joakim Persson