Kongo Podcasts
-
Rekylpodden möter Sverker Göranson, förre ÖB och nu ordförande för Sveriges Veteranförbund. Vi går in på utlandsveteraner med perspektiv från Sinai och Kongo hela vägen till dagens situation där vi mer eller mindre har veteraner som löser skarpa uppgifter i Sverige. Men också hur synen på sveriges veteraner har ändrats i samhället och en snabb reflektion av hur kriget i Ukraina påverkar Sveriges försvar. https://www.sverigesveteranforbund.se https://invidzonen.se https://mwgroup.se https://rekyl.org
-
Den belgiske kungen Leopold II hävdade att hans intressen i Afrika var rent humanitära och att hans mål var att sätta stopp för den förhatliga slavhandeln i det som kom att bli fristaten Kongo. Sanningen skulle emellertid visa sig vara en helt annan.
Sedan engelsmannen Edmund de Morell upptäckt att de fartyg som anlänt till Antwerpens hamn fullastade med elfenben och gummi återvände till Afrika med ammunition och vapen ombord förstod han att allt inte stod rätt till i fristaten Kongo.
I detta avsnitt av en oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om de små detaljerna som gjordes att missförhållandena i kung Leopolds Kongo avslöjades. Vilka var imperialismens drivkrafter? Vilka uttryck tog den sig i Kongo och finns det en svensk koppling till avslöjandet av missförhållandena?
Under 1800-talets sista decennier tog imperialismen fart på allvar och de europeiska stormakterna delade upp världen mellan sig. En av dem som deltog i kampen om områden i Afrika var den belgiske kungen Leopold II. Med hjälp av den världsberömde journalisten Henry Morton Stanley skaffade han sig kontroll över ett område i Kongobäckenet som ingen tidigare gjort anspråk på och efter Berlinkonferensen 1884 - 85 erkändes den så kallade Kongofristaten som hans personliga egendom.
Redan några år före Edmund de Morell upptäckt i hamnen i Antwerpen hade missionärer uppmärksammat den grymma exploateringen av lokalbefolkningen som belgarna under kung Leopold ledning ägnade sig åt.
Kommissioner tillsattes som avslöjade att det som skedde i Kongo inte kunde beskrivas som något annat än slavarbete och massmord. Till sist blev trycket mot kung Leopold så hårt att han valde att lämna ifrån sig sin koloni till den belgiska staten. Därmed hade Belgiska Kongo bildats 1908.
See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
-
Berättelser om hur historien hade kunnat gå har ofta en betryggande sensmoral: det är bäst som blev. Dan Jönsson finner ändå hopp i de kontrafaktiska historiernas parellella universa.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. När Columbus år 1492 stiger i land på ön Hispaniola i det vi numera kallar Västindien tas han emot av nyfikna men misstänksamma öbor. Folket på Quisqueya, som de själva kallar ön, inser snabbt var faran ligger: de här främlingarna är visserligen utrustade med okända, livsfarliga vapen, men ganska få till antalet skulle de däremot lyckas återvända till sitt eget land och hämta förstärkningar vore katastrofen ett faktum. Så Columbus och hans besättning tillfångatas och får aldrig återse Spanien; istället tvingas de avslöja allt de vet om den europeiska civilisation som folket på Quisqueya inser i flera avseenden har kommit längre än de själva. Med sina nya kunskaper kan de snabbt lägga de stora aztek- och inkarikena under sig och skapa en mäktig, fredlig spansk-amerikansk civilisation som utvecklas och stärks under några sekler. Tills de, någon gång på artonhundratalet, finner tiden mogen att sjösätta en första expedition till Europa.Ja, så kunde det kanske ha gått till. Det var i en bokhandel i La Paz för några år sedan jag ramlade över den för mig okände bolivianske författaren Juan Manuel Montes roman Historia del continente Colombiano Den kolombianska kontinentens historia. Boken är vad som brukar kallas en ukroni, alltså en skildring av ett historiskt förlopp som aldrig fick tillfälle att bli verklighet, men som kanske kunde blivit det om tillfälligheterna hade velat lite annorlunda. I det här fallet rör det sig om en alternativ historisk krönika, illustrerad med fingerade dokument och kartor som påstås visa framväxten av det kolombianska imperiet; här rapporteras om fältslag och upptäcktsresor, successionsstrider och kulturkonflikter, men också om en politisk-filosofisk utveckling som i delar av imperiet leder till förändringar i demokratisk riktning redan på 1600-talet.Fascinerande att tänka sig, bara det. Men det som framför allt slår mig när jag läser Montes roman är hur den kontrafaktiska historien, som den också brukar kallas, tycks få helt olika politisk funktion beroende på varifrån den skrivs. Om den historiska vetenskapen lite förenklat kan sägas handla om att till lika delar besvara frågorna om vad som faktiskt hände, och varför det gjorde det så är den kontrafaktiska historieskrivningens ärende att göra detta varför osäkert, motsäga bilden av historien som oundviklig. Men själva syftet med detta osäkrande kan alltså skilja radikalt. I vår del av världen har jag intrycket att de kontrafaktiska ukronierna för det allra mesta har en dystopisk tendens i nio fall av tio spekulerar de i sådant som om Hitler hade vunnit kriget eller om Sverige hade blivit en sovjetrepublik. Genren är med andra ord rätt förutsägbar; vad den vill visa är hur illa det kunde ha gått om inte omständigheterna hade varit, och följaktligen hur lyckliga vi kan skatta oss över att den bestående ordningen blev just bestående.Mot dessa konservativa impulser framträder en författare som Montes som en ideologisk motsats. I det postkoloniala Latinamerika är historien på ett helt annat sätt politiserad, den spanska erövringen fortfarande ett infekterat sår. När femhundraårsminnet av Columbus landstigning skulle firas 1992 väckte det protester över hela kontinenten, och historikernas bild av hur den europeiska koloniseringen blev möjlig har på senare tid stått under ständig debatt. Den traditionella förklaringen, att spanjorerna helt enkelt var militärt, administrativt och teknologiskt överlägsna, är långtifrån självklar numera. Som Inger Enkvist och Vicente Ribes-Iborra konstaterat i sin bok Erövringen av Amerika, var européerna visserligen tekniskt överlägsna, men så få till antalet att de utan vidare kunde ha tillintetgjorts av en stor här som den aztekiska. Något som faktiskt också var ytterst nära att ske för Cortés del vid Tenochtitlán i juli 1520.Men vad spanjorerna var bra på var att så split och bygga allianser och dessutom fick de hjälp av en desto större, osynlig armé, mikrobernas. Från den gamla världen hade de med sig smittkoppsbaciller, malariamyggor och mässlingsvirus som de själva delvis var immuna mot men som snabbt spred sig över kontinenten med förödande resultat. Det finns beräkningar som uppskattar att mellan 80 och 90 procent av inkarikets befolkning kan ha strukit med i någon av dessa farsoter. Just sjukdomarnas betydelse är också något som den engelske historikern J C Sharman har lyft fram i sin uppmärksammade bok Empires of the Weak De svagas imperier. Sharman tar perspektivet till en global nivå: vad man lätt glömmer, skriver han, på tal om den europeiska erövringen av Amerika, är att Europa vid samma tid stod under hård press från starka asiatiska imperier, särskilt det ottomanska som så sent som 1683 var nära att få Wien på fall. Samtidigt stod mogulerna i Indien och det kinesiska imperiet på höjden av sin makt. Vad som med tiden gjorde att européerna kunde lägga världen för sina fötter var alltså inte överlägsen militär styrka, utan precis som i Amerika en förmåga att bygga lokala allianser mot en i grunden starkare motståndare, som på vis kunde utmanövreras av de relativt små grupper av frilansande äventyrare och handelsmän som blev den statliga koloniseringens förtrupper i väst conquistadorerna, i öst de ostasiatiska kompanierna.Så visst kunde historien ha tagit en annan vändning. Och är kanske redan på väg att göra det i Sharmans ögon är det västerländska världsherraväldet en historisk parentes, som av allt att döma raskt är på väg mot sitt slut. En insikt som av allt att döma börjar få fäste även i Europa: säkert är det ingen slump att en av de skarpaste koloniala ukronierna på senare år faktiskt har skrivits av en europeisk författare. Fransmannen Laurent Binets roman Civilisationer skildrar en värld där den europeiska koloniseringen av Amerika får ett rakt motsatt förlopp. En dotter till Vinlandsfararen Leif Eriksson har på 1000-talet lett en expedition ner i Mellanamerika och gjort hästen och järnsmidet känt bland befolkningen, som därmed är beredda när Columbus kommer. Precis som i Montes roman övermannas spanjorerna snabbt, men istället för att så fröet till en ny, inhemsk civilisation inspirerar händelserna inkan Atahualpa till ett erövringståg mot Europa, som han på kort tid lägger under sig tack vare sitt diplomatiska geni.Historien urartar tyvärr: efter de fredliga inkas följer de brutala aztekerna, som utbreder sitt blodtörstiga välde över Europa och reser en pyramid för människooffer mitt i Paris. Vilket väl är ungefär precis vad belgarna gjorde i Kongo och tyskarna i Namibia, i och för sig, men ändå lite snopet står man där till slut med en historia som återigen kokar ner till frågan om vinnare och förlorare. Som om vi inte kunde annat. I början av Juan Manuel Montes roman står dedikationen: till det europeiska folket och ju mer jag funderar på den, desto mer undrar jag om den inte ska tolkas som en politisk förhoppning. Historien kunde inte bara ha varit annorlunda. Den måste kanske också bli det.Dan Jönsson -
I veckans avsnitt gästas vi av den otrolige, otrolige Tusse. Vi pratar om uppväxten, om flykten från Kongo, att bli skild från sina föräldrar. Om att komma till Sverige, kulturkrockar och saknaden till föräldrarna. Om stökigheter, ångest och självmordstankar. Om att hamna i fosterfamilj och om musikens betydelse för Tusses liv.
Avslutande låt: Tusse - Grow -
Missionsarbetet i östra Kongo genomförs i ett konfliktdrabbat område
Om hur Kongo blev det största svenska missionsprojektet och om det numera kan betraktas som ett samarbete mellan två länder.Hör om hur det hela tog sin början för 150 år sen. Kajsa Ahlstrand, professor i missionsvetenskap och global kristendom, Linnea Halldorf, pingstmissionär som kom till Kongo på 1920-talet, Maria Eriksson Baaz, professor i statsvetenskap Uppsala universitet, Dag Bohlin, säkerhetsansvarig PMU, Pingstmissionens Utvecklingssamarbete, Aymar Nyenyezi Bisoka, professor i statsvetenskap univ Mons i Belgien Joseph Kafuka, exiljournalist från Bukavu i Östra Kongo, Simon Larsson, socialantropolog Göteborgs universitet och Daniel Alm, föreståndare för pingströrelsen medverkar.Programledare: Åsa Furuhagen Producent: Anders Diamant Reporter: Johanna Thunstedt -
Kort smakprov, för att höra avsnittet bli prenumerant på https://underproduktion.se/stormensutveckling Ola pratar om trenden att i olika dokumentärer cancellera 90- och 00-talet för dess misogyna hat. Men att vi idag lever i en värld där problemet snarare är att vi glömt bort de legitima skälen att hata fenomen som Spice Girls. Jonatan om…
-
Melodifestivalvinnaren Tusse berättar om hur han hittade sången när han hörde gospel under uppväxten i Kongo. Han och Jack sjunger Bara få va mig själv - en sång om att våga och hålla blicken högt.
Vi har sett honom i Eurovision, med Voices pampiga arrangemang och ljusshow. Nu får vi höra honom med bara en gitarr, men med minst lika mycket energi.Programledare: Jack Lantz [email protected] -
Charlotte Gainsbourg har satt sin legendariska mamma framför kameran. Hur var det? Intervju i P1 Kultur. Vi har också sett "Parallella mödrar" av Pedro Almodóvar som öppnar Stockholms filmfestival.
Idag onsdag drar årets upplaga av Stockholms filmfestival igång och i år är publiken välkommen att delta både framför datorskärmen men också i salongerna igen. Den färgstarke filmregissören Pedro Almodòvar öppnar festivalen med sin nya film Parallella mödrar. Vilken sorts Almodòvar är det publiken får möta? Hur får han ihop moderskap med Spaniens förkrigshistoria? Hur är resultatet? P1 Kulturs kritiker Emma Engström och Jenny Teleman diskuterar. CHARLOTTE GAINSBOURG OM JANE BIRKINMammor är ett löst övergripande tema på filmfestivalen. I "Jane par Charlotte" sätter Charlotte Gainsbourg sin mamma, den legendariska Jane Birkin, framför kameran. Hur var det och vad fick Charlotte Gainsbourg syn på? "Inget nytt", svarar hon. "Men det var fint att få tid ihop". Cecilia Blomberg intervjuar Charlotte Gainsbourg.FISTON MWANZA MUJILA - HYPERMODERN OCH ROLIG FÖRFATTARE"Jag är en lycklig poet", säger Fiston Mwanza Mujila. Han är född 1981 i Kongo, och bor i Graz i Österrike. Som dramatiker och författare svingar han sig elegant över både språk- och nationsgränser och gärna till rytmer av rumba eller jazz. Hans berättande tar avstamp i Kongo och den politiska turbulens som följde på landets självständighet från den belgiska kolonialmakten. Samtidigt är det modern europeisk litteratur han åstadkommer. Nyligen kom hans andra roman "Skurkens dans" ut på svenska. Anna Tullberg har träffat Fiston Mwanza Mujila.OBS ESSÄ: FALLBESKRIVNINGENS FÖRLORADE STATUSVad kan egentligen ett fall, en enskild människa, bevisa för den som söker samband och kunskap? Frågan står på ett sätt i centrum för hela det moderna samhällsprojektet. Med hjälp av statistik och kvantifierbara metoder tänker vi oss kunna nå fram till objektiv kunskap. Men när den enskilda berättelsen försvinner, försvinner kanske också möjligheten till verklig förståelse och inlevelse, menar psykologen och författaren Ulf Karl Olov Nilsson i den här essän.Programledare: Cecilia Blomberg Producent: Anna Tullberg -
"Jag är en lycklig poet som berättar om sorgliga saker", säger Fiston Mwanza Mujila. Han svingar sig elegant över både språk- och nationsgränser - helst till rytmer av rumba och jazz.
Fiston Mwanza Mujila är född 1981 i Kongo och bor i Graz i Österrike. Han skriver dramatik på tyska, romaner och poesi på franska. Hans berättande tar avstamp i Kongo och den politiska turbulens som följde på landets självständighet från den belgiska kolonialmakten. Samtidigt är det modern europeisk litteratur han åstadkommer. På svenska finns sedan tidigare romanen "Tram 83" och nyligen kom "Skurkens dans" ut. Anna Tullberg har träffat Fiston Mwanza Mujila. -
Tropikhjälmar, upptäckaranda och tankar på den vite mannens ansvar att civilisera barbarerna präglade Stanleys möte med Livingstone 1871, men påverkar fortfarande vår syn på Afrika 150 år efteråt.
För 150 år sedan yttrades de bevingade orden Dr. Livingstone, I presume. Vetenskapsradion Historia går till botten med det ikoniska mötet mellan Stanley och Livingstone och vad det hade för betydelse för 1800-talets syn på, och uppdelning av Afrika. Vetenskapshistorikern David Nilsson vid Kungliga Tekniska Högskolan menar att tankarna från Stanley och Livingstone, om hur västerlandet skulle sprida civilisationen till Afrika, fortfarande präglar vårt tankesätt. Och faktum är att också Sverige var en viktig spelare i kampen om Afrika, inte minst i Kongo, där svenska militärer och tjänstemän utgjorde en stor del av de europeiska kolonisatörerna berättar Etnografiska museets Michael Barrett.Programledare är Tobias Svanelid. -
Kring Sara Lidmans romanfigurer kretsar veckans morgonandakter av prästen Lisa Tegby. Sång av Lisa Lestander.
Prästen Lisa Tegby från Umeå reflekterar i morgonandakterna kring några av den västerbottniska författaren Sara Lidmans romanfigurer och tankar, idag om Rönnog och Isak Mårten i boken Lifsens rot.Han pratade inte västerbottniska, Jesus. Men genom tiderna har han skickat sina budbärare om att få leva i den där strimman av Guds kärlek morgon, middag, kväll och när ni sover, till Västerbottens inland, till byar i Kongo och till höghus i Shanghai. Han skickar ständigt sådana budbärare ut i världen. Isak Mårten är en av dem som, genom Sara Lidmans författarskap har kommit till mig.Lisa Tegby i andaktenTextFilipperbrevet 4:4-7MusikJesus bleibet meine Freude Orpheus Chamber Orchestra Din klara sol går åter opp (Sv Ps 176) Lisa LestanderProducent Helena Andersson Holmqvist [email protected] Moskit media för Sveriges radio Västerbotten -
Det blå guldet. En raket på råvarubörsen som blivit en källa till konflikter i Kongo, i svenska fjällen och på djuphavsbotten. Vi reser till Northvolts batterifabrik, besöker kontroversiella gruvprojekt i Tärnaby och berättar om jättebläckfisken som nu hotas av magiska stenar.
Jesper Wigardt, kommunikationschef på batteritillverkaren Northvolt, Emma Nehrenheim, miljöchef på Northvolt, Denise Maheho, korrespondent för den franska radiokanalen RFI i Kongo-Kinshasa, Lauren Armistead, expert på Amnesty som har undersökt koboltmarknaden i Kongo, Per-Erik Lindvall, europeisk styrelseordförande för gruvbolaget Talga, Hanna Råman, boende i Vittangi, Marie Persson Njajta, ledamot i Sametinget och motståndare till en planerad gruva i Rönnbäcken utanför Tärnaby, Ulf Widman, moderat ledamot i Storumans kommunstyrelse, Hans-Peter Karlsson, liberal ledamot i Storumans kommunstyrelse, Per Andersson, geokemist och chef för forskningsavdelningen på Naturhistoriska Riksmuséet, Gerard Barron, VD på The Metals Company, Helen Scales, brittisk marinbiolog och författare till den nyutkomna boken The Brilliant Abyss. -
Gruvdriften är en av våra gamla näringar i Sverige. Redan från tiden före kristus finns tecken på att vi bröt malm i Bergslagen och idag är vi EU:s största leverantör av järnmalm och flera andra metaller.
Men gruvdriften skapar också intressekonflikter och i många fall protesterar lokalbefolkningen när en ny gruva planeras. Hur ska vi tänka kring våra naturtillgångar? Är det vår moraliska skyldighet att bryta de naturtillgångar vi behöver här hemma i stället för att dumpa problemen i Kongo?
Den som ska berätta det här för oss är kemisten, författaren med mera Marcus Priftis, som i sin nya bok "Brytningstid" berättar om allt det här.
Programledare: Fritte Fritzson
Producent: Ida Wahlström
Klippning: Marcus Blomgren
Signaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel Aldermark
Facebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/
Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzson
Twitter: @frittefritzson
Har du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!
Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med Acast
Foto Marcus Priftis: Sofia Runarsdotter
See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Become a member at https://plus.acast.com/s/alltduvelatveta.
-
Vi vill varna för starka skildringar av våld, krig och utsatthet i programmet.
Magda Gads program handlar om hennes arbete som krigskorrespondent och innehåller skildringar av våld, övergrepp och utsatthet. Möten som har fått henne att känna att det som har hänt dem i deras liv är något.Ingen ska kunna säga att den inget visste. Det brukar Magda Gad svara när hon får frågor om varför hon jobbar som krigsreporter. Alla vet redan att människor dör i krig. Magda Gad förklarar varför de dör, ifrågasätter makthavare och ställer ansvariga till svars.Hon möter krigets offer och tänker ibland att hon inte kan berätta om allt elände. Men om samma sak hade hänt i hennes by hemma i Dalarna, och ingen kom och hjälpte; då hade hon velat berätta det för hela världen!Om Magda GadUtrikesreporter som reser dit andra journalister helst inte reser och stannar under lång tid på plats. Rapporterar nu om IS och kriget i Irak och övriga Mellanöstern för Expressen. Tidigare rapporterat från kriget i Ukraina, getton i Rumänien samt gjort reportage om våldtäkter i Kongo, världens farligaste knarkkarteller i Honduras och ebolaepidemin i Liberia. Startade en insamling för att hjälpa barn hon träffade i Liberia. Var tidigare chefredaktör på en träningstidskrift och personlig tränare.Har alltid havregryn med sig på sina resor.Producent: Kerstin Brunnberg -
1961 omkommer FNs generalsekreterare Dag Hammarskjöld i en flygplansolycka, som leder till decennier av spekulationer kring vad som egentligen hände.
Den 17 september 1961 står DC6:an Albertina startklar på flyplatsen i Kongos huvudstad Leopoldville. Ombord på planet finns FNs generalsekreterare Dag Hammarskjöld. Hans uppdrag är att mäkla fred i en konflikt där världsmakterna USA och Sovjet är djupt involverade. Men Albertina når aldrig sitt mål. Planet kraschar och 16 personer omkommer. En hel värld ställer sig frågan vad är det egentligen som har hänt? Medan ett antal utredningar förklarar den som en olycka orsakad av piloternas misstag, menar andra att vi fortfarande inte fått svaret på gåtan att det rör sig om mörkläggning. Kraschen kommer att leda till decennier av spekulationer. Producent: Karin Hållsten - Show more
