Paulus Podcasts
-
I veckans avsnitt ligger hyllningar, klarspråk och att göra gott i fokus. Vi hyllar två 60-åringar, restaurangen Örnfot i Tranås och pratar om Carolas raka men omstridda utspel samt Paulus tydlighet till Titus om att det handlar om att göra gott, något som sammanflätar många konvertiters önskningar.
Producerat och arrangerat av Toni Panda.
Vinjettmusik: Early Autumn med Woody Herman & His Orcherstra
För mer information om podden, besök http://alltforjesus.se -
Resan mot bildningsmålet går vidare. Idag går vi igenom Två brev skrivna av Paulus och ett av Jakob.
-
Israels rest och Israels frälsning skriver Paulus om i det här kapitlet. Vi läser och kommenterar.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Hur känns en rovlysten varg igen? Både Jesus och Paulus jämför med falska lärare och profeter.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Det är tio år sedan författaren Masha Gessen kom ut med sin bok "Mannen utan ansikte", om Putin. Efter krigsutbrottet har hen rapporterat från Ryssland och Ukraina. Hör Fredrik Wadströms intervju .
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
EVOLUTIONEN ENLIGT SARA GRANÉRSerieskaparen Sara Granér har i sin bok "Den sjunde vännen" skapat en alldeles egen evolutionshistoria. Från tiden före språket, via kollapsade civilisationer och Kains bibliska brodermord av Abel, fram till vår tid och citatet: "Varför går inte fossilkapitalet och lägger sig?". Du möter henne i dagens P1 Kultur.
FINNS DET EN FRAMTID FÖR AVATARER OCH 3D-GLASÖGON?Det är tretton år sedan den första Avatar-filmen kom, men nu är uppföljaren här: "Avatar 2: The way of water", som har biopremiär idag. Vår reporter Nina Asarnoj har sett filmen, och pratat ihop sig med filmkritikern Maria Brander om upplevelsen och vad den nya Avatar-filmen säger om framtiden för 3D.
KONSTNÄREN CHRISTIAN MARCLAY RÖR SIG FRITTKonstnären Christian Marclay skapar egensinniga uttryck i ljud och bild - han jobbar med vinyler och skivspelare, foto, video och film. Vår konstkritiker Cecilia Blomberg har sett hans utställning på Centre Pompidou i Paris. Där visas lekfulla uppiggande verk ur hela Christian Marclays karriär.
"DET GÅR ATT TÄNKA MOT STRÖMMEN"Religionsfilosofen Jacob Taubes läsning och tolkning av "Paulus brev till romarna" pekar på en linje mellan Bibelns text och 1900-talets antikoloniala rörelser. Det menar författaren Mattias Hagberg i dagens OBS-essä.
Programledare: Lisa Bergström
Producent: Anna Tullberg -
en upplevelse av andlighet och en förmedling från ett kyrkorum inom en av de äldsta kristna traditionerna är tanken med dagen radiogudstjänst.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hela mässan är cirka en och en halv timme lång och hålls på klassisk syriska. Detta är alltså en förkortad version där predikan, böner och vissa andra texter har gjorts på svenska speciellt för radions lyssnare.
Predikan, böner och evangelietext finns även som PODD på SRplay och där poddar finns!
I mässan deltar ett flertal diakoner förutom prästen, talkörer och sångkörer. Små cymbaler rasslar och rökelsekaret med bjällror som svängande sprider sin väldoft anas ibland i bakgrunden.
St. Gabriels församling som grundades år 1976 är en av de första Syrisk Ortodoxa kyrkorna i Sverige. Själva kyrkobyggnaden byggdes 2015 i Västra Frölunda. Den är uppkallad efter den helige Mor Gabriel som föddes fattig och med stark tro redan som ung. Han dog som biskop år 668 och många är berättelserna om hans underverk.
Musik
Vid dina kyrkportar står vakter på post, dag och natt skyddar från det onda
Fader vår
samt traditionella syriska hymnerText
Matteusevangeliet 16:13-20
Paulus brev till Hebreerna 8:1-13Medverkande
Fader Abraham som predikade och läste översättningar på svenska.
Paulus brev till Hebreerna lästes av Suleyman Aj
Böneläsning även av Fader Shlemun Aslan
Keyboard: Smedra Touma och Leah Zhaco
Fiol: Fikri Garis
Oud: Naim Marawge
Ney och solosång av Shikri Johanen
samt även solossång av Leah Zhaco och Firel Issa
St Gabriels kyrkokör.Tekniker Melekeh Meyer och Thor Andersson
Producent Neta Norrmo
för Sveriges Radio P1
[email protected] -
Din kropp är inte din ensak. Din kropp tillhör inte ens dig.
Låter det provocerande? Paulus skrev i alla fall så i Bibeln:
Eller vet ni inte att er kropp är ett tempel för den helige Ande som bor i er och som ni har fått av Gud?
Ni tillhör inte er själva, ni är köpta till ett högt pris.
Ära då Gud med er kropp! (1 Kor 6:19-20). -
I detta avsnitt gör Kristoffer Helle en intervju med Timo Laato, lärare i Nya testamentet på Församlingsfakulteten, om det tema inom bibelforskningen som kallas ”nya perspektivet på Paulus”. Flera bibelforskare har utmanat den förståelse av rättfärdiggörelsen genom tro som varit framträdande inte minst i lutherska sammanhang (med inspiration från Luthers förståelse av rättfärdiggörelsen). Helles intervju […]
-
Den samiska poeten Paulus Utsi har varit en förebild för musikern Sofia Jannok i hela hennes liv: "Som liten låtsade jag att jag var han och skrev dikter med vardagsbetraktelser precis som han gjort".
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
PAULUS UTSI – BETYDELSEFULL SAMISK POET OCH SLÖJDAREPaulus Utsi (1918-1975) föddes i Ivgomuotki i Norge 1918. Under 1920-talet hörde hans familj till dom många renskötande samer som tvångsförflyttades på grund av att gränserna stängdes i norr. Utsis hamnade i trakterna av Jokkmokk, men när vattenkraften byggdes ut tvingades familjen att flytta ytterligare fem gånger när boplatserna las under vatten. Det var sorgen över de förlorade markerna, men också kärleken till kulturen och språket, som präglade hans dikter. Hans fru Inger stöttade och renskrev hans dikter. Utsi gav ut sin första diktsamling "Giela Giela"– Fånga språket – 1974. Han uppträdde ofta och blev en portalfigur för kampen att återupprätta den samiska kulturen under 70-talet. Paulus Utsi dog av njursvikt på fjället nyåret 1975, när han skulle hämta mat till renarna. Han blev 56 år.
MUSIKERN SOFIA JANNOK HAR TONSATT DIKT AV PAULUS UTSISofia Jannok är musiker, artist, låtskrivare, skådespelare och renägare. Hon skriver och sjunger på nordsamiska, svenska och engelska och blandar olika stilar i sin musik, bland annat pop, visa och jojk. Hon albumdebuterade 2007 med skivan "White/Ceaskat" och slog igenom ordentligt två år senare med "Ássogáttis" som sålde guld och blev Grammisnominerad. Sofia Jannok har hittills gett ut fem album, hon är hedersdoktor vid Luleå tekniska universitet, har prisats ett flertal gånger och bland annat fått Ulla Billquist-stipendiet och EVert Taube-stipendiet.
I det här avsnittet av Kulturlivet medverkar också Patricia Fjellgren, som arbetar med revitalisering av de samiska språken. Hon var också redaktör för antologin "Inifrån Sápmi" tillsammans med Malin Nord 2021.
GUNNAR BOLIN – KULTURJOURNALIST PÅ SVERIGES RADIOProgramledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".
Producent: Maria Götselius
-
I detta avsnitt gör Kristoffer Helle en intervju med Timo Laato, lärare i Nya testamentet på Församlingsfakulteten, om det tema inom bibelforskningen som kallas ”nya perspektivet på Paulus”. Flera bibelforskare har utmanat den förståelse av rättfärdiggörelsen genom tro som varit framträdande inte minst i lutherska sammanhang (med inspiration från Luthers förståelse av rättfärdiggörelsen). Helles intervju […]
-
Hur kan jag upptäcka, utveckla och använda mina gåvor? Har alla kristna nådegåvor?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Anders-Petter Sjödin var med och startade Öjersjökyrkan i Partille för 10 år sen efter en kallelse. I dagens gudstjänst ställer han frågor om vad nådegåvor och kallelse är.
”Texterna på den 10:e söndagen efter trefaldighet handlar om Nådens gåvor. Vad menas egentligen med ”andliga nådegåvor? Vad är kopplingen mellan andliga gåvor och det vi kallar ”kallelse”, alltså meningen varför jag finns på den här planeten?
'I fråga om de andliga gåvorna, bröder, vill jag också att ni ska ha kunskap', skrev aposteln Paulus. Om Paulus ville att vi ska ha kunskap, kan vi misstänka att Gud också vill det. Att det karismatiska perspektivet är en del av en sund, växande kyrka.”Predikan, bibeltext och böner finns nu att ladda ner separat!
Öjersjökyrkan är en samarbetskyrka mellan Svenska kyrkan och EFS i Furulunds församling, Partille Pastorat. Den blev 2021 utnämnd till ”årets församling” i Sverige, med motiveringen; ”Öjersjökyrkan är en ung församling som på ett fantastiskt sätt kombinerar passionen för den kristna tron i teori och praktik med ett starkt engagemang, och öppenhet för människor i bygden."
TextRom 12:3-8
MusikPs 2 Herren, vår Gud, är en konung (Stralsund/Z. Topelius)
Medverkande
Helig Ande (Kom och möt oss här) (Bryan & Katie Torwalt/ Sv övers: Pelle Nylén, Per Alexandersson, Lennart Hall)
Villkorslös (Mattias Ekelyck, Robinson Mgbah, Linn Mårdstam)
Din godhet (Jenn Johnson, Jason Ingram, Ben Fielding, Ed Cash, Brian Johnson/ Sv övers: Bo Järpehag)
Jag vet vilka tankar (Josefina Gniste, David André Östby, Vetle Jarandsen)
Ps 71 Som spridda sädeskornen (svensk folkvisa/Anders Frostensson)
Ps 709 Du är helig (Per Harling)
O Guds lamm (trad)
Du vet allt (Bo Järpehag)
Good good Father (Tony Brown, Pat Barett)
The blessing/Välsignelsen (Kari Jobe, Cody Carnes, Steven Furtick, Chris Brown/sv övers.: Carolina Stenqvist, Filip Larsson, Jeanette Alfredsson, David Savage)Anders-Petter Sjödin predikade
Elisabeth Thorsén läste bön
Textläsare
Lars Ekberg – piano
Robert Berlevåg – akustisk gitarr
Olle Junholm – elgitarr
Lella Gislén – bas
Rauno Välipakka – violin
Hanna Mörlid, sångProducent Neta Norrmo
Tekniker Bengt Pettersson, Hedvig Olsson och Thor Andersson
för Sveriges Radio Göteborg
[email protected] -
Vår resa med Dionysios Areopagiten går mot sitt slut och vi avrundar med frågan om vad som blir kvar - som mystik eftervärme - sedan hans skrifter åter förs till bokhyllan. Huvudfokus denna gång ligger inte på det personliga, utan snarare vad vi tar med oss till kyrkans gemenskap.
Men vad är då kyrkan? Paulus beskriver kyrkan som fortsättningen på det gamla testamentets tempel: en byggnadskonstruktion i Jerusalems hjärta, där Gud en gång tog sin boning. Enligt Paulus är Guds nya hem våra kroppar och själar. Ja Paulus säger faktiskt att vi är Guds kropp: Kristi kropp. Kyrkans teologi understryker att det inte bara är med vår kropp Gud förenat sig, utan med allt vi är. Ingenting är utanför. "Ni är världens ljus", säger Jesus. Ord som Mästaren hemlighetsfullt använder både om kyrkan och sig själv.
Kan vi i längden vara mystiker utan kyrkans gemenskap, eller hör den enskilda vägen främst till en fas, som till slut ansluter till den gemensamma? Kanske har vår enskilda väg tagit oss ända upp på det heliga bergets topp. Men den som bidat där ett tag, anar i horisonten ljuset från en stad. Det nya Jerusalem. Och dit, leder inga enskilda vägar.
Länk till chatgrupp på signal:
https://signal.group/#CjQKIDZAFjacbg7E1B_VxHjM7pzg5kkc5SZZ3oZPmdidRVIZEhBhvIKnEEyqETf7cTnHsGY-Musik och ljud av Aionarch:
Aionarch | Spotify
-
Paulus brev kan blända även den som inte tror. Inte minst i dag, när känslan av av tidsbrist år påtaglig, säger författaren Mattias Hagberg i denna essä.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad 2019-06-25.
”Natten går mot sitt slut…”
Meningen som återfinns i det trettonde kapitlet av Romarbrevet är en av de vackraste och mest förtätade jag känner.
Metaforiken är tydlig. Något nytt och befriande är i antågande. Mörkret viker. Gryningen kommer; den går redan att ana som en tunn linje av varmt ljus vid horisonten.
Ja, ni får ursäkta om jag låter som en präst. Det är inte min mening. Jag är varken troende eller teologiskt skolad. Men jag återvänder ändå gång på gång till de där texterna av Paulus som återfinns i slutet av Nya Testamentet. Det var här kyrkofadern Augustinus fann sin tro – så avgörande för katolicismens utveckling – och det var här Martin Luther hittade receptet till sin protestantiska reformation.
Ja, Paulus är nödvändig om man ska förstå det västerländska. Men han är också något mer – och kanske viktigare.
Hos Paulus finns inte bara vår mentalitet i sin mest embryonala form, utan även ett allmängiltigt och ständigt aktuellt upprorspatos.
Under de senaste decennierna har det skett en uppfriskande omläsning av Paulus brev. Radikala teologer, nyfikna rabbiner och hårdföra vänsterintellektuella har gett de gamla dogmatikerna konkurrens. Paulus har på detta sätt förvandlats från en tråkig och kärv skriftställare till en levande och angelägen författare.
Ska jag själv nämna några uttolkare som påverkat min läsning i grunden blir det utan tvekan två filosofer: fransmannen Alain Badiou och italienaren Giorgio Agamben. Men även de båda amerikanska teologerna Marcus Borg och John Dominic Crossan är värda att lyfta fram.
Alla fyra delar de en önskan att aktualisera Paulus i vår tid. De uppmanar oss att läsa honom och att göra bruk av hans kompromisslösa radikalitet. Ja, de skriver just så – hans kompromisslösa radikalitet.
Det är en uppfriskande tanke. Hos Paulus finns inte bara vår mentalitet i sin mest embryonala form, utan även ett allmängiltigt och ständigt aktuellt upprorspatos.
Själv är jag övertygad om att vi behöver Paulus mer än någonsin. I en tid av tilltagande motsättningar och skenande miljöförstöring har vi behov av all hjälp vi kan få att tänka nytt.
Paulus brev utgör den äldsta delen av Nya Testamentet. Åtminstone sju av breven anses i dag vara autentiska, det vill säga författade av Paulus själv. Hit räknas de fyra stora breven: alltså Romarbrevet, Första och Andra Korintierbrevet, samt Galaterbrevet.
Jag läser, och jag läser om, och som alltid fångas jag av tonfallet, av det grundläggande ackord som ljuder genom alla sju breven. Paulus är beredd att ompröva och utmana allt; sig själv, samhället, religionen, makten. Målet är inget mindre än en ny människa och ett nytt liv.
Som sagt: ”Natten går mot sitt slut och dagen är nära.” Eller som han uttrycker det i Andra Korintierbrevet: ”… jag bryter ner tankebyggnader och allt som trotsigt reser sig mot kunskapen om gud…”.
Så talar en människa som har blicken stadigt riktad mot framtiden, för vilken det förgångna förlorat sin giltighet.
Till församlingen i Rom skriver han: ”Anpassa er inte efter denna världen, utan låt er förvandlas genom förnyelse av era tankar…”
Det är alltid samma märkliga känsla som infinner sig medan jag läser. Jag uppslukas av Paulus revolutionära iver, av hans engagemang för det nya och oprövade.
Allt vill han riva ner. Allt vill han bygga upp på nytt.
Det gamla är dött.
Det nya på väg att födas.
Dagen gryr.
Ja, Paulus brev är onekligen en skola i radikalt och progressivt tänkande.
Hade jag varit en annan person hade jag säkert upplevt denna maning till uppbrott som skrämmande och farlig. Jag hade troligtvis tagit fasta på vissa rader eller verser som går att tolka i konservativ riktning. Men nu låter jag mig istället sköljas med.
Paulus överger det trygga och invanda. Han spränger gränser, kategorier och hierarkier. Han vill inget mindre än att upplösa föreställningen om att det finns olika nationer, kön eller samhällsklasser: ”Nu är ingen längre Jude eller Grek, slav eller fri, man eller kvinna. Alla är ni ett i Kristus Jesus.”
Orden i Galaterbrevet måste ha chockat människorna i Paulus samtid. Den hierarkiska hederskultur som präglade hans tid tillät inte några överträdelser. Dominanstänkandet var hegemoniskt.
Allt detta ställer Paulus på ända. Han förkunnar svaghet framför styrka, dårskap framför vishet, misslyckande framför framgång, fattigdom framför rikedom. Eller som det heter i Första Korinthierbrevet: ”De som världen ser ner på, de som ringaktas, ja, som inte finns till, just de utvalde Gud för att göra slut på det som finns till.”
Ja, Paulus tänker och skriver det otänkbara och förbjudna. Han upplöser, river ner och ställer på huvudet.
I centrum för allt som Paulus skriver finns en kraftfull bild av denna uppochnedvända värld: Den skändade och torterade Guden, utsatt för dåtidens mest skamfyllda straff – korsfästelsen.
Folk måste ha darrat inför denna utmaning av den naturliga ordningen: Gud som en avrättad förbrytare.
Men Paulus nöjde sig inte med bilden av korsfästelsen. Nej, han gick längre än så. Han kallade sin förnedrade profet för Herre och Kung, ja till och med Guds son, det epitet som var förbehållet romarrikets gudomlige diktator, Kejsaren.
Ja, Paulus tänker och skriver det otänkbara och förbjudna. Han upplöser, river ner och ställer på huvudet.
Till slut finns det bara en enda konstant kvar – kärleken. Men inte den romantiska förälskelsen, utan snarare den kärlek som är synonym med solidaritet och medlidande, alltså det som på den här tiden kallades agape, en förutsättningslös och mellanmänsklig kärlek som inte kräver något tillbaka.
Det är i den solidariteten, med alla människor, som framtiden finns, enligt Paulus. Medkänslan är hans gryning.
I första Korinthierbrevet skriver han:
”Kärleken är tålmodig och god. Kärleken är inte stridslysten, inte skrytsam och inte uppblåst. Den är inte utmanande, inte självisk, den brusar inte upp, den vill ingen något ont. Den finner inte glädje i orätten men gläds med sanningen. Allt bär den, allt tror den, allt hoppas den, allt uthärdar den.”
Så frammanar Paulus en värld som bygger på helt andra principer än de som råder – såväl då som nu. För honom finns inga vinnare eller förlorare, inget innanför eller utanför, bara en enda mänsklighet, satt att värna varandra.
I Andra Korinthierbrevet sammanfattar han sin universella etik:
”Meningen är ju inte att andra skall få det bättre och ni få det svårt. Nej, det är en fråga om jämvikt; nu skall ert överflöd avhjälpa deras brist, för att en annan gång deras överflöd skall avhjälpa er brist. Så blir det jämvikt…”
Det är en utopi, ja visst, men en helt nödvändig sådan.
Jag menar: Det mesta skenar just nu, ojämlikheten, klimatet, motsättningarna, konsumtionen…
Finns det något vi behöver mer än jämvikt?
Nej, jag tror inte det. Men det skyndar. Tiden är på väg att rinna ut.
Även här har Paulus något att erbjuda. Hans brev präglas av tidsbrist. De bär på en känsla av förestående undergång, apokalyps. Eller som det heter i Första Korintierbrevet:
”… bröder: tiden krymper [---] … den värld som nu är går mot sitt slut.”
För Paulus gällde det att välja innan det var för sent. Samma sak gäller tyvärr för oss.
Mattias Hagberg, författare
-
När Dante till slut når Saturnus, tidens sfär, förefaller hans älskade Beatrice äldre. Moderlig. Det är som att tidens himmel spelar honom ett spratt, för i denna sista planetsfär tycks också han själv bli yngre.
Men vad är tid? Är den linjär, cyklisk eller passar egentligen någon annan geometrisk form för att beskriva dess rörelse? Finns det någon sanning bakom talet om tidsåldrar? Hur skall vi reflektera över Paulus och Jesu ord om att vi lever i den yttersta tiden? Och hur förhålla oss till den tid, som så många beskriver som på väg bort, i allt snabbare fart? Finns det kanske något sätt att hejda den i sin flykt?
Den som för en stund betraktar den ortodoxa ikonen för Kristi himmelsfärd lägger efter en stund märke till något besynnerligt. Trots att han inte hade blivit kristen än, så står Paulus där mitt bland lärjungekretsen, änglarna och jungfru Maria – ja han tycks liksom trotsa tiden - och blickar tillsammans med de andra uppåt genom himlarna. Även på pingstens ikon är han med, och anledningen är enkel. Likt Paulus kan vi alla instiga i dessa bibliska mysterier. Tidens dörr är inte stängd. Paulus himmelsfärd ägde rum lite senare än lärjungarnas, och också i våra liv kan en himmelsfärd äga rum. Återigen hör vi Dionysios ord, i hans utläggning av en av kyrkohögtiderna: Visst är du nitisk nog att nog att inte närma dig de gudomliga tingen genom sekundärkällor... Den kristendom Dionysios bjuder in oss till, är inte en berättelse om något som hände för 2000 år sedan. För Dionysios, är tiden nu.
Länk till chatgrupp på signal:
https://signal.group/#CjQKIDZAFjacbg7E1B_VxHjM7pzg5kkc5SZZ3oZPmdidRVIZEhBhvIKnEEyqETf7cTnHsGY-
Mer från vårt instagramkonto:
https://www.instagram.com/p/CgHzMeFMVab/Musik och ljud av Aionarch:
Aionarch | Spotify
- Show more