Sahlgrenska Akademin Podcasts
-
Apkoppor sprids i världen, och WHO har klassificerat sjukdomen som internationellt hot mot människors hälsa. Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, ger en aktuell bild av läget i vården och forskningsläget i världen, samt möjligheten till vaccin och behandling. Intervjuar gör Elin Lindström, kommunikatör på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. En textad version av poddavsnittet finns på GU Play.
-
I vårt moderna samhälle har döden alltmer flyttat in på sjukhuset, bort från de anhöriga. Döden har blivit "övermedikaliserad" menar forskare i en ny rapport. Hur kan vår sista tid bli en värdefull del av livet?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programmet är en repris från 31 maj 2022.
Något har gått fel med hur vi dör och hur vi hanterar andras död i vårt moderna samhälle, enligt ledande forskare i en rapport från en kommission kopplad till tidskriften the Lancet. Och de som arbetar med vår sista tid i livet menar själva att yrkesmänniskorna har fått en alltför stor roll. Vi anhöriga och vår kärlek till den döende kan sägas ha fastnat i väntrummet, samtidigt som stora resurser går åt till avancerad vård som inte kan rädda patienten. Hur kan då den sista tiden i livet bli bättre för den som ska dö, för de anhöriga, och för samhället?
- Det är viktigt att den sista delen av livet är just en del av livet! Många i samhället förknippar palliativ vård med döden, och tänker att inget finns att göra. Det är tvärtemot hur vi i den palliativa vården tänker och gör, där vi vill möjliggöra ett liv så länge som möjligt, säger Joakim Öhlén, expert på palliativ vård, alltså vård i livets slutskede.
- Vi i Sverige har en attityd av ”OM vi dör” som skapar en distans till döden, och ger en illusion av att det är vi som har kontroll över liv och död”, säger Sara Möller, verksamhetschef på Bräcke hospice i Göteborg.
Medverkande: Joakim Öhlén, professor i omvårdnad vid Sahlgrenska akademin, sjuksköterska på palliativt centrum på Sahlgrenska universitetssjukhuset och föreståndare för centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet; Libby Sallnow, forskare University college London Hospitals och Vrije Universiteit i Belgien, och medförfattare till Lancetkommissionens rapport ”On the value of death: bringing death back into life”; Heather Richardson, St Christophers Hospice, London; Sara Möller, verksamhetschef på Bräcke hospice i Göteborg.
Reporter: Sara Heyman, korrespondent för global hälsa
[email protected]Producent: Björn Gunér
[email protected] -
I vårt moderna samhälle har döden alltmer flyttat in på sjukhuset, bort från de anhöriga. Döden har blivit "övermedikaliserad" menar forskare i en ny rapport. Hur kan vår sista tid bli en värdefull del av livet?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Något har gått fel med hur vi dör och hur vi hanterar andras död i vårt moderna samhälle, enligt ledande forskare i en rapport från en kommission kopplad till tidskriften the Lancet. Och de som arbetar med vår sista tid i livet menar själva att yrkesmänniskorna har fått en alltför stor roll. Vi anhöriga och vår kärlek till den döende kan sägas ha fastnat i väntrummet, samtidigt som stora resurser går åt till avancerad vård som inte kan rädda patienten. Hur kan då den sista tiden i livet bli bättre för den som ska dö, för de anhöriga, och för samhället?
- Det är viktigt att den sista delen av livet är just en del av livet! Många i samhället förknippar palliativ vård med döden, och tänker att inget finns att göra. Det är tvärtemot hur vi i den palliativa vården tänker och gör, där vi vill möjliggöra ett liv så länge som möjligt, säger Joakim Öhlén, expert på palliativ vård, alltså vård i livets slutskede.
- Vi i Sverige har en attityd av ”OM vi dör” som skapar en distans till döden, och ger en illusion av att det är vi som har kontroll över liv och död”, säger Sara Möller, verksamhetschef på Bräcke hospice i Göteborg.
Medverkande: Joakim Öhlén, professor i omvårdnad vid Sahlgrenska akademin, sjuksköterska på palliativt centrum på Sahlgrenska universitetssjukhuset och föreståndare för centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet; Libby Sallnow, forskare University college London Hospitals och Vrije Universiteit i Belgien, och medförfattare till Lancetkommissionens rapport ”On the value of death: bringing death back into life”; Heather Richardson, St Christophers Hospice, London; Sara Möller, verksamhetschef på Bräcke hospice i Göteborg.
Reporter: Sara Heyman, korrespondent för global hälsa
[email protected]Producent: Björn Gunér
[email protected] -
Kroppen längtar efter fysisk beröring
Hur kommer det sig att vi tar i varandra allt mindre? Vad betyder det för vår hälsa och vad kan vi göra för att ge oss själva det vi längtar efter och behöver? Varför har vi ibland så svårt att lyssna på varandra och vad leder bristen på ”det goda samtalet” till? Varför är det svårt med förändring? Och varför tar det så lång tid för forskning att etablera sig och vilka konsekvenser leder det till?I det här podcastavsnittet möter Eva Berlander hjärnforskaren Helena Backlund Wasling. Med stor ödmjukhet och respekt tittar de lekfullt på några av svaren till dessa viktiga frågor.
Helena är forskare inom neurovetenskap vid Sahlgrenska Akademin, med ett speciellt fokus på den mänskliga hjärnan och de neurala och psykologiska mekanismerna för beröring och sociala interaktioner. Hon har vunnit priser för sin presentation av populärvetenskap och är en mycket uppskattad föreläsare med erfarenhet från TED- talks, Hjärndagen med mera.
2019 publicerades hennes bok; ”Närmare”, som handlar om hennes forskningsområde – hur beröring är betydelsefullt för oss människor. Boken tar upp hur vi mår bra av beröring men ändå rör vi vid varandra allt mindre.
Som alltid ska du känna dig varmt välkommen att lyssna!
-
Vad är mer aktuellt just nu än covidvaccinet?
Denna vecka får vi experthjälp då vi intervjuar läkaren och professorn Agnes Wold som arbetar på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Vi pratar bland annat om:
- Varför ska du ta vaccin om du redan varit sjuk i corona?
- Antikroppar och varför Agnes tycker att vi borde fokusera på annat.
- Muterade virus, kan vaccinet skydda oss ändå?Intervjun startar 12:25 in i klippet.
Stort tack till våra samarbetspartners:
Hagabadet i Göteborg
Stiftelsen Choice
Värna din hälsa med Verna och Elsa ❤️
Psst! Älskar du våran jingel lika mycket som vi? Kolla upp @agneshustler och @myrlofibeats!
Instagram:
@lyckanslakare
@elsahassler
@vernamadeleine -
Vad är mer aktuellt just nu än covidvaccinet?
Denna vecka får vi experthjälp då vi intervjuar läkaren och professorn Agnes Wold som arbetar på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Vi pratar bland annat om:
- Varför ska du ta vaccin om du redan varit sjuk i corona?
- Antikroppar och varför Agnes tycker att vi borde fokusera på annat.
- Muterade virus, kan vaccinet skydda oss ändå?Intervjun startar 12:25 in i klippet.
Stort tack till våra samarbetspartners:
Hagabadet i Göteborg
Stiftelsen Choice
Värna din hälsa med Verna och Elsa ❤️
Psst! Älskar du våran jingel lika mycket som vi? Kolla upp @agneshustler och @myrlofibeats!
Instagram:
@lyckanslakare
@elsahassler
@vernamadeleine -
Över 10 procent av alla med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) har också problem med maten. En del får diagnosen ARFID (selektivt ätstörning eller restriktivt ätande), en ätstörning som inte är kopplad till vikten och utseendet. Hur kommer det sig och vad kan man göra åt det? Vi pratar med Elisabet Wentz, professor vid Sahlgrenska akademin och med Elina Johansson, verksamhetsledare på Attention Stockholm.
-
IBS (Irritable Bowel Syndrome) är en vanlig funktionell tarmsjukdom som kännetecknas av smärta eller obehag i magen och störda avföringsvanor. Symtomen är ofta påtagligt besvärande och begränsar patienters vardag och livskvalitet.
Nu visar forskning vid Sahlgrenska akademin att ökad träningsvolym kan förbättra både tarmfunktion och självkänsla vid IBS. Lyssna gärna, och för extra intresserade hittas avhandlingen här [PDF].
