Episodios
-
Åbo Akademis podd Forskaren är tillbaka med en USA-special!
Vi pratar med Ville Hupa, ÅA-alumn och journalist, och Claus Stolpe, äldre lektor i statskunskap, om det stundande presidentvalet i USA. Hur kan ett fenomen som Trump få så stort genomslag? Vad tycker vi om Kamala Harris? Och varför är det amerikanska presidentvalet den mest övervakade händelsen på planeten? Redaktör är Marcus Prest.
Musik av Dmitri Kolesnikov på Pixabay.
-
Forskaren är tillbaka med en USA-special!
Vi pratar med Ville Hupa, ÅA-alumn och journalist, och Claus Stolpe, äldre universitetslektor i statskunskap, om det stundande presidentvalet i USA. Hur kan ett fenomen som Trump få så stort genomslag? Vad tycker vi om Kamala Harris? Och varför är det amerikanska presidentvalet den mest övervakade händelsen på planeten? Redaktör är Marcus Prest.
Musik av Dmitri Kolesnikov på Pixabay.
-
¿Faltan episodios?
-
Antti Kuronen rapporterar i sitt yrke från konflikthärdar och krig. Känd för den finländska TV-tittande befolkningen blev han senast i och med Rysslands storskaliga invasion av Ukraina i februari 2022. Kuronen berättar om sina erfarenheter i yrket och nyttan av sina studier vid Åbo Akademi.
-
Direkt efter självständighetsförklaringen lanserade Finland ett ambitiöst örlogsprogram som bland annat innehöll ubåtar, som man hade för avsikt att tillverka själv - vilket man också gjorde. Kunskapen och den tekniska förmågan fanns bland annat i Åbo där en stark varvsindustri verkade vi Aura å:s mynning. I början av 1930-talet sjösatte Finland en handfull ubåtar som hörde till de mest avancerade i världen. I det här numret av forskaren intervjuas Mikko Meronen som är forskare vid Forum Marinum i Åbo och specialiserad på finländsk marinhistoria och finländska marinfartyg.
-
Värdet av att fysiskt bevara brev, fotografier och dagböcker är inte nödvändigtvis uppenbart för den som är van att umgås med text och bild digitalt. Men när man ser mängden fysiska artefakter som finns i Edvard Westermarcks arkiv får man en känsla för värdet i det som kallas ”materialiteten”. I det här avsnittet av forskaren intervjuas Eva Costiander-Huldén, servicechef och ledande informationsspecialist vid Åbo Akademis bibliotek.
-
När industrin bestämt sig för att en ny teknologi är lönsam introduceras den på bred front och förändringarna i samhället blir påtagliga. Just nu befinner vi oss i en transitionsfas vad gäller övergången från förbränningen av fossila bränslen till en blandad palett av grön el, kärnkraft och eventuellt biodiesel. Om och när vätgasens ska bli en del av paletten är fortfarande en öppen fråga.
I det här avsnittet intervjuas Magnus Gustafsson, docent i industriell ekonomi vid Åbo Akademi.
-
Begreppet bildning reduceras lätt till att betyda utbildning inom ett specifikt skrå, eller till en uppsättning värderingar som den bildade bör omfatta. Ett annat sätt att förstå begreppet är att se bildning som en förmåga till självreflektion och vilja att försöka förstå uppfattningar som man själv kanske inte alls håller med om. Jonas Ahlskog, forskare i filosofi och historia vid Åbo Akademi och samtidigt också sakkunnig vid Svenska folkskolans vänner där han leder ett projekt som heter Bildningskraft, diskuterar i det här avsnittet av Forskaren begreppet "bildning".
-
Å ena sidan ser vi på kärleken som det största och finaste i livet. Å andra sidan leder våra kärleksideal till oerhörda besvikelser och krossade hjärtan. Vilken plats har kärleken egentligen i samhället – som idé och som levd erfarenhet?
Pamela Friström diskuterar kärlek och relationer med Lena Marander-Eklund, professor i nordisk folkloristik och Lina Metsämäki, doktorand i folkloristik vid Åbo Akademi.
-
I finsk lagstiftning är djur i dag mer jämställda med föremål än levande, kännande varelser. Birgitta Wahlberg, forskare och universitetslärare i offentlig rätt vid Åbo Akademi hör till den växande skara rättsvetare som efterlyser en förnyelse av lagstiftningen på det här området – från dagens människocentrerade perspektiv, till ett perspektiv där djur har ett egenvärde oberoende av mänskliga intressen.
I det här avsnittet samtalar Pamela Friström med Birgitta Wahlberg om djurrätt och djurs rättigheter.
-
Det enda sättet för det ryska samhället att ändras i grunden är om ekonomin moderniseras, säger säkerhetsforskaren Tomas Ries vid Försvarshögskolan i Stockholm. Ur en moderniserad ekonomi kan en medelklass växa fram och medelklassens instinkt brukar vanligtvis ligga åt att liberalisera samhället. Men att hoppas på att så ska ske är att hoppas på ett mycket optimistiskt scenario. Intervjun är gjord i maj 2022.
-
Fusionsenergi har varit framtidens energiform sedan 1970-talet men tidpunkten för när fusionen ska bli industriellt tillgänglig har konstant hållits 50 år i framtiden. En av de centrala svårigheterna med fusionsenergin är att beräkna plasmaflödet i fusionsreaktorns torus för att kunna åstadkomma en situation där reaktorn avger mera energi än den ofantliga energimängd man pumpar in.
I det här avsnittet intervjuas Jan Westerholm, professor i datateknik vid Åbo Akademi, om fusionsenergi och superdatorer. Westerholm arbetar med det gigantiska fusionsreaktorprojektet ITER genom finländska FinnFusion. Redaktör är Marcus Prest.
-
Det finns olika åsikter om vad IQ-test mäter och vad de inte mäter. Dock verkar man vara överens om att ett högt IQ knappast är till nackdel i livet, samtidigt som värdet också ger en social status.
I del 2 av detta tvådelade avsnitt diskuterar Joel Backström, doktor i filosofi vid Åbo Akademi, olika föreställningar kring IQ och varför det är en filosofisk fråga att fastställa vad vi menar med intelligens. Redaktör är Marcus Prest.
-
IQ-värdet är ett kontroversiellt begrepp med mångtydigt status. Vi blir lätt bländade av att få en mycket mångtydig egenskap som intelligens reducerad till en siffra.
I del 1 av detta tvådelade avsnitt svarar Mira Karrasch i egenskap av klinisk psykolog och neuropsykolog vid Åbo Akademi på frågor om arv och miljö vad gäller intelligenskvot. Även frågor om begränsningar i IQ-testen diskuteras. Redaktör är Marcus Prest.
-
Urbanisering är en av det här århundradets stora, globala megatrender. I dag bor mer än hälften av världens befolkning i stadsområden. År 2050 förväntas mer än två tredjedelar av världens befolkning bo i städer. I en allt mer urbaniserad värld är städernas framtid avgörande för samhällsutveckling och kommande generationers välbefinnande. Hur ser framtidens städer ut?
Pamela Friström diskuterar städer och stadsutveckling med Peter Ehrström, forskningschef i regionalvetenskap vid Åbo Akademi.
-
Vad betyder det att cellerna kommunicerar med varandra? På vilket sätt gör de det? Notch är en så kallad signalräcka – ett av de sätt kroppens celler förmedlar kemiska kommandon till varandra. Denna kommunikation mellan cellerna gör att gener aktiveras och sätter igång med att till exempel bygga en viss typ av vävnad. I ett projekt som professor Cecilia Sahlgren vid Åbo Akademi medverkar i vill man förstå på vilket sätt notch-signalräckan kommunicerar i frågor som gäller hjärt- och blodkärlssjukdomar: Hur får man vävnaderna att acceptera implantat utan att stöta ifrån sig dem? Exakt vilka signaler gör att kärlvävnader byggs ut? Och kan man hitta sätt att styra dessa som en del av vården av patienter med hjärt- och blodkärlssjukdomar?
Marcus Prest är redaktör för det här avsnittet av Forskaren.
-
Hat, förolämpningar, mobbing och trakasserier är idag en del av nätvardagen. Elaka kommentarer ger mer uppmärksamhet än trevliga kommentarer, det är lätt att vara anonym och det är tillfredsställande att mötas i en gemenskap som hatar rätt saker. Hur ska vi förstå näthatet? Hur görs det? Hur når vi igenom varandras filterbubblor? Finns det goda samtalet längre?
I det här avsnittet intervjuas Karin Sandell och Camilla Kronqvist av Pamela Friström.
-
Med den franska revolutionen startade ett händelseförlopp som går att beskriva som kampen mellan sekulärt och religiöst. Den här förvandlas sedan till kampen mellan den politiska vänstern och den politiska högern. I Frankrike fick tryckfriheten och yttrandefriheten en grundmurad ställning som den hållit till våra dagar – något som bland annat syns i unikt franska publikationer som Charlie Hebdo.
I det här avsnittet intervjuas konstvetaren Fred Andersson av Marcus Prest.”
-
Detta avsnitt är en trailer för Åbo Akademis vetenskapspodd Forskaren. Vi kommer att lyfta upp varierande samhällsrelevanta teman och fördjupa oss i dem med hjälp av vetenskapare från i huvudsak Åbo Akademi. Under den första säsongen frågar vi oss till exempel vad det är man mäter när man mäter intelligens, orsakerna till näthat och den historiska grogrunden för den franska satirtidningen Charlie Hebdo. Välkomna att lyssna!
