Karolinska Institutet Podcasts
-
I detta avsnitt av Fråga Forskaren får du möta Susanne Tafvelin och Hanna Irehill från forskargruppen CoLeadRs (Umeå universitet). Med deras hjälp fortsätter Johan och Zorica vara nyfikna på unga chefer och vilka förutsättningar verksamheter behöver bidra med för att unga chefer ska kunna utöva ett gott ledarskap. Vad är det som får unga chefer att trivas och vilja stanna kvar i rollen som chef? Vilka risk- och friskfaktorer bidrar till att hjälpa respektive stjälpa unga chefer? Hur förhåller sig unga chefer till chefsrollen och sin chefsidentitet?
Du får också ta del av CoLeadRs nya guide som bygger på två svenska forskningsprojekt om unga chefers förutsättningar. Forskningsprojekten genomfördes under 2018–2023 vid Umeå universitet och Karolinska Institutet.
Syftet med denna guide är att underlätta för organisationer som vill säkerställa goda förutsättningar för unga att trivas och utvecklas i chefsrollen.
Ladda ner guiden ”UNG OCH CHEF” här: https://hrforeningen.se -
När mer än fyra tusen internationella Alzheimerforskare samlades i Göteborg våren 2023 så var det många positiva tongångar. En ny typ av läkemedel håller på att godkännas och mycket forskning ligger i pipeline.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
En av föreläsarna professorn i neurologi Marwan Sabbagh från Phoenix i Arizona i USA menade till och med att det kan komma så bra behandlingar mot Alzheimer inom en snar framtid att sjukdomen kommer att gå att leva med som en kronisk sjukdom, på liknande sätt som behandlingar har utvecklats mot bland annat diabetes och hiv.
Oklart vilken förbättring Alzheimläkemedel gerMen även om läkemedlen visar effekt så är professorn emeritus i farmakologi och psykiatri Ezio Giacobini kritisk och undrar hur mycket bättre livet blir för en patient i praktiken, även om de nya monoklonala antikropparna visar på en möjlighet att minska mängden proteiner som leder till Alzheimer.
Störd sömn kan leda till AlzheimerHelsinborgsfödda Samira Parhizkar, som nu forskar i St Louise i USA, har visat i musstudier att hjärnans mikroglia som ska städa bort skadliga proteiner som kan leda till Alzheimer - att de fungerar sämre vid störd sömn. Något som hon menar går att överföra till människor. För att minska risken för störd sömn menar hon att det gäller att skapa god sömnkvalitet.
Medverkar gör också Johan Sandin från Alzecure vid Karolinska institutet och Maria Ankarcrona, professor i experimentell neurogeriatrik på Karolinska institutet
Programledare och producent: Annika Östman
[email protected] -
Hudcancer ökar i Sverige - antalet hudcancerfall är mer än dubbelt så många jämfört med år 2000 och det finns en risk för att målet för UV-strålning inte kommer att uppnås till år 2030 - det uppger strålsäkerhetsmyndigheten. Som del av en säker strålmiljö finns ett mål om att antalet årliga fall av hudcancer orsakade av ultraviolett strålning år 2030 ska vara lägre än år 2000. De senaste tio åren har antalet fall av malignt melanom ökat med nästan 40 procent och andra typer av hudcancer med nästan 60 procent i genomsnitt. Vad kan man då göra för att bryta den här trenden? Vad kan man göra som individ och från samhällshåll? Och hur orolig ska man vara om man vet med sig att man bränt sig en del i solen eller solat mycket solarium?
Gäst: Hildur Helgadottir, onkolog och forskare på Karolinska sjukhuset och Karolinska institutet, med inrikting mot hudcancer.
Programledare: Eva Ericsson.
Kontakt: [email protected]
-
Professor Stefan Einhorn är cancerläkare, överläkare vid Karolinska institutet & ordförande för Centrum för social hållbarhet vid KI. Folke Tersman, medförfattare till denna bok är professor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet. Båda är verksamma som författare utöver sina andra gärningar. Etik, många intressanta erfarenheter och insikter i människans natur är ämnen som engagerar författarna. Även utifrån ett samhällsperspektiv är denna bok viktig. Boken belyser exempelvis politiska skeenden som påverkas av hur vi människor formar våra åsikter och dess eventuella konsekvenser för oss själva och vår omgivning. Våra åsikter formas utifrån emotionella eller praktiska utgångspunkter. Olika delar av hjärnan är aktiva i beslutsfattandet, beroende på vilka syften våra beslut fattas efter. Vidare lyfts också fenomenet: ”kognitiv dissonans” & dess betydelse för våra beslut att agera eller inte samt den inre stress detta kan skapa hos oss människor. Norrmalmstorgsdramat med gisslans reaktioner vid det kända bankrånet tas upp samt hur människans behov av trygghet till och med kan få oss att liera oss med dem som terroriserar oss och se yttre hjälpare som fienden (här poliserna). Även tillståndet ”Folie a deux” beskrivs i form av hur en sjuk människa kan överföra sina åsikter till en frisk familjemedlem. Slutligen får Stefan frågan om sin mentorsverksamhet under pandemin som var mycket betydelsefull för många människor & även för Stefan själv. Att hjälpa varandra, att alla kan göra en liten del för ett bättre samhälle & sina medmänniskors mående. Det ger även oss som behandlare värdefulla insikter & glädje. Avsnitt åskådliggör vidare problemlösning, också en mycket viktig faktor för ett liv i balans och glädje. Åter ett nöje att ha Stefan som gäst & ta del av denna utomordentligt
intressanta bok som Stefan & Folke skrivit. Vi hoppas på återseende längre fram. Väl mött! -
Louise Epstein och Ola Hermanson undersöker vilken effekt en rejäl dos psykedelisk svamp kan ha på svårt deprimerade där ingen annan behandling har fungerat.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Svampen psilocybin som bot mot depressionHör om hur personer med depression får testa psilocybin under övervakning av psykologer, och varför patienterna får lyssna på musik av exempelvis Arvo Pärt under tiden.
I hjärnan på Louise Epstein - programmet görs av:
Dessutom berättar Louise om den växande psilocybin-industrin i USA, där den snabbast växande gruppen användare är stressade mammor. Och vilken risk det innebär att börja mikrodosera på egen hand.
I hjärnan på Louise Epstein är en underhållande podd om hjärnan och samtiden, med inbjudna gäster och bisittarna Anders Hansen och Ola Hermanson.Programledare: Louise Epstein.
Bisittare: Ola Hermanson, professor i neurovetenskap, Karolinska Institutet.
Gäster: Per Carlbring, professor i klinisk psykologi, Stockholms universitet. Monalotte Theorell Christoffersson, styrelseordförande i Svenska riskkapitalföreningen.
Producent: Ulrika Lindqvist. -
Vi vill presentera en spännande forskning som Karolinska Institutet håller på med. Detta innebär att nu behöver vi skärpa till oss och inte presentera en massa olika sanningar!
Vi behöver vara seriösa, ha kul, leka, testa och dela erfarenheter med varann. Kanske om vi klarar detta blir vi så småningom en resurs till den traditionella vården.
https://ki.se/forskning/en-färgstark-förmåga-synestesi
Vi har också en lyssnar fråga som vi tänker att många känner igen sig i. Varmt välkomna in i samtalet. Kram från oss!
Vill du gästa oss eller komma i kontakt så maila gärna [email protected] eller på Instagram. -
Dagens avsnitt handlar om psykisk hälsa i förhållande till migration, såväl migration i stort som specifikt påtvingad flykt. Vi berör stressorer kopplade till att tvingas lämna sitt hem, psykisk hälsa globalt, sociala faktorers påverkan på psykisk hälsa och vårdanvändning hos personer som kommit till Sverige. På besök i studion har vi Anna-Clara Hollander, som är leg. psykolog och docent på Institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet.
Programledare: Maja Västhagen och Mats Lekander.
Musik: Karl Thunell
-
Ätstörningsdiagnosen ARFID, undvikande/restriktiv ätstörning innebär att man av olika skäl låter bli att äta eller bara äter väldigt få livsmedel. Men till skillnad mot andra ätstörningsdiagnoser finns ingen rädsla för viktuppgång med i bilden. Istället kan det handla om bristande aptit, ett obehag inför vissa smaker, lukter eller konsistenser eller om en rädsla för att till exempel sätta i halsen eller kräkas. Diagnosen innebär stort lidande för den drabbade och dess närstående, men det finns väldigt lite hjälp att få. Lisa Dinkler, forskare vid CEDI (Center for Eating Disorders Innovation) vid Karolinska institutet forskar på ARFID och berättar i avsnittet om diagnosen och om nya studier som är på gång, och ger konkreta råd till föräldrar.
Lisa Dinkler kommer från Tyskland och bor sedan nio år tillbaka i Sverige. Hon skrev sin avhandling om restriktiva ätstörningar i samband med Neuropsykistriska funktionsnedsättningar, NPF.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Ett enda blodprov kan avslöja tolv vanliga cancrar, som bröst-, prostata- och lungcancer. Men även tjocktarmscancer och flera blodcancrar. Även för typiska kvinnocancrar tas nu ett särskilt test fram.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Forskare i Sverige har med hjälp av artificiell intelligens, AI, skapat en modell för hur proteiner uttrycks för tolv vanliga cancrar. Med hjälp av prover från svenskar som har fått olika cancrar har programmet lärt sig vad som är särskiljande för de olika cancrarna. Bland tusentals proteiner har några få proteiner sållats fram för de olika cancertyperna.
Hoppas kunna använda för cancerscreeningMathias Uhlén, som är professor i bioteknik vid KTH, hoppas att det här ska kunna användas för att upptäcka vilka personer som har cancer innan de har fått några symptom, alltså ett system med screening.
Idag finns screening med mammografi för bröstcancer, PSA-test för prostatacancer och avföringsprov och koloskopi för tjocktarmscancer. Men med den här typen av blodtest skulle cancrar kunna upptäckas snabbare, menar han.
Risk att felaktiga cancerbesked gesMen Martin Eklund, professor i epidemiologi, menar att det finns en stor risk att den här typen av screening skulle skapa många falska positiva svar, att personer som inte har cancer ändå skulle få cancerbesked.
Här är cancrarna som blodprovet hittarTotalt handlar det om bröst- och prostata- och lungcancer, hjärncancern gliom, flera blodcancrar som akut myeloisk leukemi, diffus storcellig B-cellslymfom, kronisk lymfatisk leukemi och myelom samt tjocktarmscancer, äggstockscancer och livmoderhalscancer. Även endometrios. Det visar forskarna från Sverige i en preprint som ännu inte granskats av experter i tidskriften Nature.
Vätska för kvinnocancrarFör särskilda kvinnocancrar, som äggstockscancer, livmoderhalscancer och livmodercancer, håller professorn i molekylär genetik vid Uppsala universitet, Ulf Gyllensten, på och utvecklar ett särskilt test med vaginalvätska. Det ska enkelt kunna tas i hemmet och bland annat hjälpa kirurger att avgöra vilka med äggstockscancer som verkligen behöver opereras.
Medverkar i Vetenskapsradion Hälsa om pan-cancer-screening gör Ann-Margret Svensson, vars tjocktarmscancer upptäcktes efter en kollaps, Martin Eklund som är professor i epidemiologi vid Karolinska institutet, Mathias Uhlén som är professor i biokemi vid KTH samt Ulf Gyllensten, professor i medicinsk molekylärgenetik vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet.
Producent och programledare Annika Östman
[email protected] -
I det här avsnittet har jag med mig Björn Hedensjö som en längre tid har jobbat på Dagens industri och Dagens nyheter som journalist och chef. Han valde därefter att sadla om till psykolog på Karolinska institutet. Björn har pluggat 1 år på Harvards mediciniska skola. Hans specialområden är sömn, stress samt team och ledarskapspsykologi. De här områderna är Björn ofta ute och föreläser om. Björn har skrivit böckerna ”En perfekt natt” som handlar om sömn och ”Tid att leva” som handlar om stresshantering. Till vardags jobbar Björn som psykolog och driver en egen klinik i Stockholm och driver podden ”Dumma människor” med Lina Thomsgård.
I detta avsnitt pratar vi om hur man får en perfekt natt samt om Björns bok med samma namn. Hur länge vi bör sova för optimalt mående? Vilken tid vi bör sova på dygnet? Vad vi kan göra för att sova bättre? Hur sömnen påverkar oss om vi sover lite och dåligt. Vi pratar om man kan sova ikapp förlorad sömn. Vi kommer in på powernaps och hur effektiva dem kan vara. Björn pratar om hur vi förhåller oss till stress. När blir stress farligt? Vad vi borde göra när vi blir stressade? Samt återhämtningstips om vi är utmattade och stressade.
Det här är ett riktigt lärorikt och inspirerande avsnitt där man kan ta med sig flera bra saker!
@bjornhedensjö
@kimschoultz
-
Detta avsnitt görs i samarbete med STAD (Stockholm förebygger alkohol och drogproblem), en enhet vid Karolinska Institutet/Region Stockholm. I en intervjustudie har STAD undersökt unga vuxnas attityder till cannabis, som bland annat berör vilken information unga efterfrågar. Dagens samtal är en del av den informationen, och kommer också att följas av ett informationsmaterial som kommer att finnas tillgängligt lite längre fram i vår på stad.org
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Om du känner att det inte räcker med den ledighet du haft - så är det faktiskt sant. Många inom vården har gått på knäna under pandemin. Men enligt forskning är det inte bara på ledig tid personalen ska återhämta sig utan också på jobbet!
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Flera forskningsprojekt på vårdcentraler i Skåne har visat att gemensamma korta övningar på morgonmöten, korta lunchpromenader eller egna mikropauser ger energi och kraft till personalen. För sjuksköterskor har forskning visat att det är väldigt viktigt hur de introduceras i yrket de första åren. Vad som händer då kan få stora konsekvenser längre fram i yrkeslivet.
Intensivt och kort återhämtning på vårdcentralFrån Vårdcentral Bunkeflo i Skåne berättar ST-läkaren Björn Harvey om erfarenheterna om återhämtning på jobbet. Här pågick projektet bara i en månad.
Medverkar i dagens Vetenskapsradion Hälsa gör dessutom doktor i folkhälsovetaren Lina Ejlertsson från Lunds universitet och Ann Rudman docent i omvårdnad på Högskolan i Dalarna samt på institutionen för kliniska neurovetenskap på Karolinska institutet.
Programmet sändes första gången 26 aug 2022.
Programledare och producent: Annika Östman
[email protected] -
Nu finns det några timmar av våra röster på internet. Under 5,5 års tid har ni kunnat följa med oss i läkarprogrammets värld och vi har gjort vårt bästa att besvara era frågor inför era stundande studier. I detta avsnitt lyssnar vi tillbaka på några av våra tips från termin 1, termin 5 och termin 9. Stort tack för oss! Statuspodden lever vidare, men med nya läkarstudenter som värdar! Frågor? Mejla till [email protected] eller gå in på ki.se/statuspodden Statuspodden är en officiell podcast från Karolinska Institutet i Stockholm.
-
I Sverige ökar dödligheten i covid-19. I Kina är situationen oklar kring vilka virusvarianter som sprids. Men en ny undervariant av omikron tycks få fäste i USA. Experter svarar på lyssnarnas frågor om hur man ska tänka kring smittspridning, vaccin och symtom.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det handlar bland annat om en 88-årig tennisspelare som undrar över hur han reagerat på covid, eller om Agneta som vill ha bättre koll på utbytet av information med Kina. Och en kritisk lyssnare som undrar hur Folkhälsomyndigheten kan fortsätta att propagera för vaccination när 100 000 biverkningar har inrapporterats.
De som svarar på lyssnarfrågorna är Erik Sturegård, som är sakkunnig läkare på Folkhälsomyndigheten och klinisk virolog, Magnus Gisslen, professor i infektionssjukdomar vid Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset, Helena Hervius Askling, docent i infektionssjukdomar vid Karolinska institutet och överläkare i infektionssjukdomar på Akademiskt Specialistcentrum, Region Sthlm samt ordförande för svenska infektionsläkarföreningens vaccingrupp.
Programledare och producent Annika Östman
[email protected] -
Februari månad brukar skämtsamt kallas för vabruari en tid då det hostas, snoras och många får vara hemma för att ta hand om sjuka barn. Covid har lärt oss mycket om immunförsvaret och hur vi bäst skyddar oss mot bakterier och virus, men kanske inte tillräckligt för att motarbeta vinterns virusvågor. Hör Matti Sällberg, professor och vaccinforskare vid Karolinska institutet.
Från P1 Morgon den 9 januari 2023.
Ansvarig utgivare P1 Morgon: Klas Wolf-Watz
- Mostrar más
