Umeå universitet Podcasts
-
Romarna byggde ett imperium som dominerade Medelhavsområdet och stora delar av det nuvarande Europa. Med utgångspunkt från området kring staden Rom expanderade riket genom successiva erövringar som var möjliga genom en krigföring som motståndarna inte kunde stå emot. Det handlade om stridsteknik på slagfältet men också om utveckling av kommunikationer och logistik.
I denna nymixade repris Militärhistoriepodden diskuterar Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet och Peter Bennesved, doktorand i idéhistoria vid Umeå universitet, hur den romerska krigföringen utvecklades och varför romarna kunde vara så framgångsrika.
Ett viktigt led i utvecklingen av romersk krigföring var att kunna hantera och slå den tunga grekiska falangen med sina täta led av lansbeväpnade soldater. Romarna skapade en rörlig taktik som ledde till framgångarna. Men det var inte bara nya formationer som gav segrarna. Även soldaternas utrustning och beväpning är intressant för att förstå hur romarna kunde vara så framgångsrika.
Romarriket utvecklade även nya kommunikationer och byggde härläger i hela sitt stora rike. Tankesättet förändrades från ett försvar nära gränsen till ett djupförsvar. Även rekryteringen av soldaterna genomgick stora förändringar. Legionerna bestod inledningsvis av medborgarsoldater – helt enkelt bönder som gjorde krigstjänst. Senare kom stora och viktiga reformer som skapade en legoarmé. Soldater blev mer knutna till sina befälhavare. Frågan är vad denna förändring fick för de inrikespolitiska förhållandena i Romarriket. Mån som Caesar kunde utnyttja sina legioners lojalitet.
I avsnittet diskuteras även hur romarna kunde vinna mot sin farligaste motståndare Hannibal av Karthago i de puniska krigen trots det katastrofala nederlaget vid Cannae 216 f Kr. Och hur var romarna till sjöss? Kunde romarna även skapa en flotta? Och varför kunde romarna på sikt inte stå emot trycket från de germanska stammarna vilket var en stor orsak till romarrikets fall?
Bild: Relief av marscherande romerska legionärer från Marcus Aurelius kolumn från andra århundradet efter kristus i Rom.
See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
-
Sveriges främsta skatteforskare, experter och beslutsfattare samlas för en tvådagarskonferens som avslutar SNS treåriga forskningsprojekt Skatter i en globaliserad värld. Samtalen kommer att belysa det svenska skattesystemet och hur Sverige påverkas av de förändringar som diskuteras inom EU och OECD.
Medverkande
Runar Brännlund, professor i nationalekonomi vid Centrum för miljö- och naturresursekonomi, Handelshögskolan, Umeå universitet
Gustav Martinsson, docent och lektor i finansiell ekonomi vid Kungliga Tekniska högskolan
Ann-Marie Bjerström, skattechef, Uniper
Camilla Brodin (KD), närings- och energipolitisk talesperson
Jakop Dalunde (MP), Europaparlamentariker (deltar digitalt) -
Det rinner utmed ryggen, kladdar ner mobilen och formar LP-skivor under armarna - den varma årstiden är också fylld av svett. Den kroppsliga funktionen som varit avgörande för människan överlevnad, men som i dagens samhälle kan innebära ett stort lidande.
Jag försökte alltid backa och säga att jag inte gillar att kramas. Och det tror ju många på, att jag inte gillar närhet. Så jag fick köra på det, säger Metha som lider av överdriven svettning, så kallad hyperhidros. Hon är ordförande för patientföreningen för hyperhidros och pratar gärna om skammen många känner för sin egen svett. Man ska inte skämmas. Jag har förstått att det psykiska måendet är katastrof hos väldigt många på grund av att de svettas så mycket. Också hört historier om att folk inte vill gå ut på somrarna, de tycker att värme överhuvudtaget är fruktansvärt. Det blir ju som ett handikapp, säger hon. Gäster i programmet: Alexander Shayesteh, överläkare och biträdande lektor inom dermatologi på Umeå universitet, Niklas Dahl, överläkare och professor i klinisk genetik vid Uppsala universitet och Johan Lundström, luktforskare. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent är Alice Lööf & Ninos Chamoun. -
Det spanska inbördeskriget utkämpades mellan 1936-39, åren före andra världskrigets utbrott. Kriget var i alla avseenden hänsynslöst och blodigt. Spanien skulle kunna uppfattas som en övningsarena för den tyska krigsmakten före andra världskriget.
Konflikten visade upp alla inbördeskrigets karakteristika: summariska avrättningar av fångar, brutala övergrepp på civil befolkningen, hat och urskiljningslöshet mot politiska motståndare. I kriget dog åtminstone 500 000 människor – militärer och stridande.
I denna nymixade repris av Militärhistoriepodden diskuterar historieprofessor Martin Hårdstedt och doktoranden Peter Bennesved, bägge verksamma vid Umeå universitet, olika aspekter av spanska inbördeskriget.
Kriget väckte starka känslor över hela världen, men det blev högerdiktaturerna Tyskland och Italien som framförallt bidrog militärt till upprorssidan ledd av generalen Franco. Republiken fick hålla till godo med frivilliga och ett tvivelaktigt militärt stöd från Sovjetunionen. Västdemokratierna förhöll sig neutrala. På republikens sida deltog omkring 600 svenskar.
Ur militär synvinkel är det italienska och tyska deltagande med trupper och materiel särskilt intressant. Både Mussolini och Hitler sände sammanhållna förband och rådgivare till nationalistsidan under Franco. Dessutom en hel del modern materiel. Mest känd är den tyska Condorlegionen som understödde nationalisterna och gjorde stora insatser genom att ge Francos trupper ett övertag i luften med sina moderna stridsflygplan. Frågan är om Spanien skulle kunna uppfattas som en övningsarena för den tyska krigsmakten före andra världskriget. I avsnittet diskuteras bland annat det verkliga värdet av de erfarenheter som de italienska och tyska insatserna verkligen gav.
Den tyska bombningen av Guernica i april 1937. Vad hände egentligen och hur ska vi förstå bombningen? Händelsen leder in på frågor om det förändrade kriget och civilbefolkningens situation i händelse av ett storkrig i Europa vid tiden för spanska inbördeskriget. Spanska inbördeskriget gav brutala föraningar om vad ett systematiskt bombkrig mot civila mål skulle kunna innebära. På plats var svenskar som upplevde nationalistsidans anfall mot i stort sätt försvarslösa städer.
Bild: Flygbombning av Barcelona den 17 mars 1938 av det italienska flygvapnet, public domain.
See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
-
Mikrober finns nästan överallt. Och Natuschka Lee följer efter. Med fokus på bland annat pollinerares samverkan med mikrober och växter. Och på hur mikrober klarar sig i rymden.
Natuschka Lee är forskare i mikrobiologisk geoekologi och astrobiologi vid Umeå universitet. Hon intresserar sig för det lilla, i form av mikrober. Alltså organismer som är osynliga för blotta ögat. Inte minst har hon fokuserat på hur mikrober samverkar med pollinerare som bin, och i programmet pratar hon bland annat om den bigård som hon varit med att starta på universitetet.Reporter: Stefan Nordberg [email protected] Producent: Lena Nordlund [email protected] -
Techbranschens galnaste produktlansering fyller 10 år. Amaras lag dyker ner i Google Glass, och försöker ta reda på vad som egentligen hände. För 10 år sedan demonstrerade Google sina smarta glasögon på det mest spektakulära sättet du kan tänka dig. Hajpen var enorm – men Google Glass föll platt.
Länge listades glasögonen som en av teknikhistoriens största floppar, men är det verkligen sant? Kanske var Google bara alldeles för tidigt ute.
Ny Tekniks Simon Campanello försöker reda ut historien om de märkliga glasögonen, och övertyga skeptikerna Ania Obminska och Viktor Krylmark om att ar-glasögon är framtiden.
Dessutom hör vi Eva Mårell-Olsson, docent vid pedagogiska institutionen på Umeå Universitet, som var först i Sverige med att köpa Googles glasögon, och teknikjournalisten Miriam Olsson Jeffery som deltog vid den omtalade lanseringen.
Tack för att du lyssnar! Och glöm inte att prenumerera.
Vill du komma i kontakt med oss?
See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
-
Techbranschens galnaste produktlansering fyller 10 år. Amaras lag dyker ner i Google Glass, och försöker ta reda på vad som egentligen hände. För 10 år sedan demonstrerade Google sina smarta glasögon på det mest spektakulära sättet du kan tänka dig. Hajpen var enorm – men Google Glass föll platt.
Länge listades glasögonen som en av teknikhistoriens största floppar, men är det verkligen sant? Kanske var Google bara alldeles för tidigt ute.
Ny Tekniks Simon Campanello försöker reda ut historien om de märkliga glasögonen, och övertyga skeptikerna Ania Obminska och Viktor Krylmark om att ar-glasögon är framtiden.
Dessutom hör vi Eva Mårell-Olsson, docent vid pedagogiska institutionen på Umeå Universitet, som var först i Sverige med att köpa Googles glasögon, och teknikjournalisten Miriam Olsson Jeffery som deltog vid den omtalade lanseringen.
Tack för att du lyssnar! Och glöm inte att prenumerera.
Vill du komma i kontakt med oss?
See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
-
Techbranschens galnaste produktlansering fyller 10 år. Amaras lag dyker ner i Google Glass, och försöker ta reda på vad som egentligen hände. För 10 år sedan demonstrerade Google sina smarta glasögon på det mest spektakulära sättet du kan tänka dig. Hajpen var enorm – men Google Glass föll platt.
Länge listades glasögonen som en av teknikhistoriens största floppar, men är det verkligen sant? Kanske var Google bara alldeles för tidigt ute.
Ny Tekniks Simon Campanello försöker reda ut historien om de märkliga glasögonen, och övertyga skeptikerna Ania Obminska och Viktor Krylmark om att ar-glasögon är framtiden.
Dessutom hör vi Eva Mårell-Olsson, docent vid pedagogiska institutionen på Umeå Universitet, som var först i Sverige med att köpa Googles glasögon, och teknikjournalisten Miriam Olsson Jeffery som deltog vid den omtalade lanseringen.
Tack för att du lyssnar! Och glöm inte att prenumerera.
Vill du komma i kontakt med oss?
See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
-
Italiens diktator Benito Mussolini åtnjöt både internationell prestige och popularitet bland italienarna under sina första år vid makten. Mussolini var både en god talare och begåvad skribent som kunde röra massorna.
Men beslutet att delta i det spanska inbördeskriget och senare i Andra världskriget på Tysklands sida blev börja på slutet för Il Duce. Det tillhör historiens gåtor, att trots att Mussolini hatade Adolf Hitler, valde han att gå med i Andra världskriget på Tysklands sida.
I det andra avsnittet av två om fascistledaren Benito Mussolini samtalar programledaren Urban Lindstedt med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet, om Benito Mussolini åren 1936-1945. Första avsnittet behandlar tiden fram till 1936.
Benito Mussolini, Italiens diktator under åren 1924-1943, saknade egentligen både privata vänner och nära medarbetare. Därför var det kanske inte så konstigt att han efter mer än ett decennium vid makten började göra allvarliga politiska felbedömningar. Italiens olyckliga medverkan i spanska inbördeskriget visade egentligen bara på Italiens militära inkompetens.
Efter Mussolinis första möte med Hitler kallade han honom för en sjaskig rörmokare. Mussolini tråkades ut av den tyska kollegans rasmystiska föreläsningar. När Mussolini behärskade flera språk, bland annat tyska, pratade Hitler bara tyska.
Adolf Hitler, som beundrade Mussolini, informerade aldrig II Duce om Tysklands anfall på Polen och senare Tysklands anfall på Sovjetunionen. Trots detta valde Mussolini att gå med i kriget på Nazitysklands sida.
Mussolini avsattes av det fascistiska stora rådet efter de Allierades erövring av Sicilien. Senare fritog tyskarna Mussolini för att göra honom till marionett i det tyskockuperade norra Italien, Salo-republiken. Utklädd som tysk försökte han fly från Salo-republiken 1945, men han upptäcktes och avrättades tillsammans med sin unga älskarinna och några andra fascist-dignitärer.
Lyssna också på Tredje rikets uppgörelse med Versaillefreden och Spanska inbördeskriget – en tragedi som pågick i 40 år.
Bild: Den 25 oktober 1936 deklarerades en allians mellan Italien och Tyskland som kom att kallas Rom-Berlin-axeln. Wikipedia, Public Domain.
Musik: Fascistisk kampsång ” Giovinezza” från 1924. Youtube, Public Domain.
See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
-
Inom idrotten spås att det inom några år kommer att ske gendopning. Tekniken utvecklas för att rädda människoliv inom sjukvården. Men hur kan gendopning utanför sjukvården avslöjas?
Gendopning innebär att gener förändras hos en individ för att nå bättre resultat.Sverige i framkant i kamp mot gendopningSverige är först ut i världen med att föreslå att det ska bli förbjudet att förändra gener för att förbättra en människa utanför sjukvården. Ett förslag som tidigare i våras kom från Statens medicinetiska råd, SMER.Inom idrotten är det förbjudet enligt WADA, World Anti-Doping Agencys regler, men forskning visar att en procent av idrottare är beredda att ta farliga risker om det kan förbättra prestationen.Gendopning kan ske i Kina och USAUSA och Kina är de länder som pekas ut ha en möjlig kapacitet att ägna sig åt den komplicerade tekniken med genförändringar, bland annat med hjälp av den nobelprisbelönade genkniven CRISPR/Cas9.I Sverige pågår forskning för att kunna avslöja gendopning bland annat genom att kartlägga proteiner som väntas förändras efter en genförändring. Men det kräver nya prover som idrottsrörelsen är tveksam till.Medverkande: Jenny Schulze,Kontrollenheten på Anti-Doping Sverige; Åke André-Sandberg,idrottsläkare i Skåne; Christer Malm,professor i idrottsmedicin vid Umeå universitet; Nils-Eric Sahlin,professor i medicinetik vid Lunds universitet och sakkunnig i Statens medicinetiska råd SMER; Sven-Eric Söder, ordförande i SMER, Dag Larsson, riksdagsledamot (s) och ledamot i Statens medicinetiska råd, SMER.Programledare: Annika Östman Producent: Annika Östman [email protected] -
Benito Mussolini (1883-1945) var diktator i Italien under åren 1924 till 1943. Han räknas som fascismens grundare, men Mussolini var framför allt intresserad av makten och hade inga problem att kompromissa med först socialistiska och senare fascistiska principer.
Fascismen växte fram i växelspel med demokratiseringen av Italien. Det fanns också en besvikelse efter första världskriget, där Italien som förlorat 600 000 man i kriget, aldrig fick de landvinningar de tidigare lovats av Ententen. Fascisterna lovade ordning i ett all mer kaotiskt Italien med generalstrejk och politiskt våld.
I det första avsnittet av två om fascistledaren Benito Mussolini samtalar programledaren Urban Lindstedt med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet, om Benito Mussolini åren 1883-1936.
Genom slughet och politisk teater i form av den berömda marschen mot Rom blev Benito Mussolini utnämnd till premiärminister i oktober 1922. Genom att ändra vallagarna lyckades han tillskansat sig diktatorisk makt i valet två år senare.
Mussolini var en av två söner till en lärarinna och en socialistisk smed. Han kom att utbilda sig till lärare, men blev känd som journalist och chefredaktör för den socialistiska tidningen Avanti. Men när han tog ställning för att Italien borde gå med i första världskriget uteslöts han ur socialistpartiet.
Mussolini sårades allvarligt vid en övning under första världskriget, som han deltog i 1915–17. Han återvände från kriget som övertygad antisocialist och bildade i Milano 1919 den första fascistiska föreningen, ”kampgruppen” fasci di combattimento.
Trots att våldet fascinerade fascisterna blev Italien en betydligt mildare diktatur än lärjungen och beundraren Hitlers Nazityskland. Men Mussolinis ideologiska hållningslöshet, som underlättade vägen till makten, blev också hans fall. Alliansen med Adolf Hitler, som var långt ifrån självklar, och deltagande i andra världskriget, gjorde att Mussolini slutade upphäng upp-och-ner i en lyktstolpe den 28 april 1945.
Lyssna också på Italiens dramatiska enande och Ingvar Kamprads fascistiska vän.
Bild: Mussolini och Quadrumviri under marschen mot Rom 1922: från vänster till höger: Michele Bianchi, Emilio De Bono, Italo Balbo och Cesare Maria De Vecchi, Wikipedia, Public Domain.
See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
-
I Godmorgon världen denna vecka även reportage från Irland, om svensk frivilligverksamhet och kulturkriget i Floridas skolor. Och så panelen, Public Service och krönika av Göran Rosenberg.
Hur mår Socialdemokratin?Socialdemokratin har kärngruppsväljare sedan 60-talet och är inte den stora organisation som man en gång var, säger Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Nu, i enpartiregering, står socialdemokratin friare och kan fokusera på frågor som passar S bättre, säger Hinnfors.Bröllopsvåg i KievKriget har förändrat vardagen för invånarna i Ukraina på många sätt - livet ställs på sin spets när gränsen mellan liv och död tunnas ut. Angelina och Oleh träffades för bara tre veckor sen och nu gifter de sig. Oleh har fått permission från armén för att gifta sig, sen ska han tillbaka.Alltfler söker sig till frivilligverksamhetJämfört med andra länder har frivilliga haft en relativt undanskymd roll i svensk krisberedskap. Men i tider av kris ökar vår vilja att engagera oss. Det finns ett slags momentum för frivilligverksamheten just nu, säger statsvetaren Veronica Strandh vid Umeå Universitet.Hela innehållet i programmet:Timme ettUtrikesminister Ann Linde om NatoDet är den 1 maj - hur mår socialdemokratin?Reportageserien "Vem bryr sig" om bostadsbristenMänniskans bästa vän - i kris, krig och vardagKrönika av Göran RosenbergPanelenTimme tvåVåra utsända går på bröllop i KievGudrun Persson, FOI, och utrikesreporter David Carlqvist om kriget i UkrainaPublic serviceKris och krig - allt fler svenskar söker sig till frivilligverksamhetUkrainska flyktingar söker sig till Irland - start up-landetUSA-korrespondent Roger Wilson om kulturkriget i Floridas skolorKåseri av Helena von ZweibergkProgramledare: Sara StenholmProducent: Anna PandolfiTekniker: Ludvig Widman -
Kommunerna står inför stora utmaningar, konstaterar fyra forskare i SNS Demokratirådsrapport 2022. Den lokala demokratins dagsform är relativt god, men spelreglerna behöver förtydligas och renodlas för att göra demokratin långsiktigt hållbar.
MedverkandeSNS Demokratiråd 2022
Gissur Ó Erlingsson (ordförande), professor i statsvetenskap, Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitetDavid Karlsson, professor i offentlig förvaltning, Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet
Jessika Wide, universitetslektor i statsvetenskap, Umeå universitet
Richard Öhrvall, biträdande universitetslektor i statsvetenskap vid Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet, och affilierad forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN)
Kommentatorer
Malin Aronsson, kommundirektör i Kungsbacka (deltar via länk)Urban Granström, kommunstyrelsens ordförande i Nyköpings kommun
Samtalet leds av Ilinca Benson, vice vd, SNS.
-
I det finska kriget 1808-09 förlorade Sverige sin östra rikshalva Finland, en tredjedel av sitt territorium och en fjärdedel av sin befolkning, till arvfienden Ryssland. Finska kriget var en del av Napoleons maktspel för att komma åt Sveriges allierade Storbritannien.
Förlusten av Finland, som varit en integrerad del av det svenska riket sedan tidig medeltid, var ett nationellt trauma. Det finska kriget var också sista gången det slogs på dagens svenska territorium när ryssarna invadera Västerbotten.
I reprisen av det nymixade avsnitt 59 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historieprofessor Martin Hårdstedt vid Umeå universitet som har skrivit standardverket Finska kriget 1809-09.
Utan att förklara krig anföll Ryssland Finland den 21 februari med 24 000 man. Sverige hade påbörjat mobilisering i Finland, men isarna gjorde det omöjligt att undsätta Finland från Sverige. Kriget var en direkt konsekvens av den ryska tsarens Alexander I och Napoleons överenskommelse i Tiltsi året innan där Storbritanniens allierade Sverige skulle kväsas.
Den svenska försvarsplanen var i hög grad defensiv. Ryssarna bestod av erfarna yrkesmilitärer som gick i krig mot i huvudsak en bondearmé. De svenska bondesoldaterna kunde faktiskt mäta sig med de ryska yrkesmilitärerna, men i längden kunde inte Sverige stå emot stormakten Ryssland.
En av de mest obegripliga händelserna under kriget var Svea Borgs helt onödiga kapitulation, men den viktigaste orsaken till att Sverige förlorade kriget var bristande underhåll i det fattiga och glest befolkade Finland.
Gustav IV:s militära inkompetens och avsaknad av geopolitisk förståelse hade också betydelse för förlusten av Finland. Förlusten av Finland fick också stora politiska konsekvenser med avsättandet av Gustav IV Adolf i en oblodig statskupp.
Musiken: Björneborgarnas marsch av Runeberg, Johan Ludvig (san.);Carlsson, Bengt (joht.) Framförd av Muntra Musikanter,1928, Public Domain
http://creativecommons.org/publicdomain/mark/1.0/deed.fi
Bild: Björneborgarnas marsch av Albert Edelfelt, 1900, Public Domain.
See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
-
När järnvägen byggdes ut i Sverige på 1800-talet skapade det möjligheter för turistandet för fler än adelsmän. Badorter som Mölle i Skåne, som tidigt blev en internationell destination, fick sin järnväg till den närliggande orten Höganäs år 1885. Ännu viktigare för turismen blev den norra stambanan till Dalarna och senare Jämtlandsfjällen och Lappland.
Järnvägen, som kom flera decennier senare till Sverige än övriga Europa, blev en succé direkt. Jonsered någon mil utanför Göteborg blev år 1856 ett av de första utflyktsmålen som de första svenska järnvägsresenärerna besökte. Första månaden efter invigningen av sträckan Göteborg-Jonsered hade 4 000 människor testat att flyga fram i 40 km/h. Jonsered låg naturskönt vid sjön Aspen och det byggdes en restaurang på platsen för förfriskningar och måltider.
Den norra stambanan som började byggas under den senare delen av 1800-talet fick en stor betydelse för turismens utveckling först i Dalarna och senare i Jämtland och Lappland.
Järnvägen gjorde det möjligt för en uppåtsträvande borgarklass att besöka fjällen först i Jämtland och senare i Lappland.
Utomlands startade tågturismen ännu tidigare. När frikyrkopastorn Thomas Cook år 1841 organiserade en utflykt med tåg för 500 personer från Leicester till den närbelägna staden Loughborough blev det starten på ett av världens största resebolag.
Semester för flertalet kom först när den första svenska semesterlagen infördes 1938, som gav arbetstagare två veckors betald ledighet per år. När den vanliga arbetarens fick semester fanns det en stor oro för att hen mest skulle lata sig. Idealet var tidigt friluftsliv och även arbetarrörelsen ville se skötsamma arbetare på semester.
Under 1950-talet blev den amerikanska företeelsen camping allt vanligare i Sverige. Många arbetsplatser och organisationer arrangerade semestrar för sina anställda eller medlemmar. Med tiden fick allt fler svenskar fick råd att resa utomlands, till en början med buss, färja och tåg.
De första charterresorna med flyg kom på 1950-talet och gick till Spanien. Med tiden kom kommersiella företag att ta över semesterarrangerandet framför organisationer. Under 1960- och 70-talen ökade antalet husvagnar stort, i takt med att bilismen växte i Sverige. Samtidigt kom charterresandet igång på riktigt. Det närmast maniska flygandet kom med lågprisflygets framväxt på 1990-talet.
I reprisen av det nymixade avsnitt 55 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Per J Anderson, journalist och snart aktuell med boken Ta tåget samt docent Lena Eskilsson, idéhistoriker vid Umeå universitet.
Bild: Svensk tredjeklass vagn av konstnären Oscar Stenvall. Public Domain.
Pianomusiken i programmet är låten Escovado av Ernesto Nazareth som är under public domain, Wikipedia.
See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
- Mostrar más