Vita Havet Podcasts
-
Hur vanligt förekommande är så kallad cancel culture på universiteten? Finns det en rädsla bland svenska akademiker att framföra vissa åsikter? Och är utfrysningskultur ett vänsterfenomen? Det är frågor som vi samtalar om i veckans Hotspot, som bland annat handlar om maktanalys, rasistkortet och Vita havet.
Gäst i programmet är Sten Widmalm, professor i statskunskap vid Uppsala universitet.
Vill du hjälpa oss att göra fler program? Stöd gärna vårt arbete genom att swisha en gåva till: 123 396 94 17
-
Namnet på utställningssalen Vita havet är inte rasistiskt, skrev en professor på Konstfack i en debattartikel i DN 2021. För det fick hon betala ett högt pris, trots att hon hade rätt i sak. Hur går det till när aktivister med extrema åsikter får stöd inne på en myndighet? Varför är det så få som säger ifrån? Gäster: Sara Kristoffersson, professor i design på Konstfack, Lars Åberg, journalist och författare och Johan Hakelius, politisk chefredaktör Fokus. Programledare: Nina Solomin.
-
Under århundradena har området som idag är Ukraina hamnat under inflytande från andra makter som Polen-Litauen, Ryssland och Österrike-Ungern. I Ukraina har det bott många olika folk som mer identifierat sig med sin religiösa identitet och samhällsposition än en tydlig nationell identitet.
Sedan självständigheten från Sovjetunionen 1991 har Ukraina utvecklats sig i riktning mot Väst med ambitioner om både EU- och Nato-medlemskap. Men det har varit en gropig väg fylld av ekonomiska kriser, oroligheter och korruption, men också framväxten av ett civilt samhälle. Inget har byggt nationen mer än det yttre trycket från Putin-regimen i Ryssland.
I detta avsnitt samtalar programledaren Urban Lindstedt med Per Anders Rudling, docent i historia vid Lunds universitet som specialiserat sig på nationalism i Belarus och Ukraina.
Ukraina var platsen för den första statsbildningen, Kyivrus, i det som kom att bli det ryska imperiet. Inre stridigheter och mongolernas invasion fick det vidsträckta riket med inflytande från Vita havet till Svarta havet att falla sönder för att senare domineras av Polen-Litauen i väster och Moskvariket i öster. Efter första världskriget utropades ett kortlivat självständigt Ukraina som först ockuperades av centralmakterna för att sedan tvingas bli en republik inom Sovjetunionen.
När Sovjetunionen kollapsade i december 1991 valde Ukraina självständighet istället för att bli en federation tillsammans med Ryssland. Det självständiga Ukraina kom att präglas av ekonomiska kriser, politiskt kaos och korruption, men också framväxten av ett civilt samhälle, yttrandefrihet och ett närmande till Väst. Ukrainas självständighet kom aldrig accepterats av Ryssland som stöttat rysslandsvänliga politiker och 2014 annekterade Krim från Ukraina och med hjälp av separatister tog kontroll över rysktalande regioner i Östra Ukraina.
Bild: Orangea revolutionen den 22 november 2004 i Kyiv. Av Dr. Marion Duimel, Creative Commons, Wikipedia.
Musik: Хай живе, вільна Україна, musik av Petro Protsko, text okänt ursprung.
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Kulturredaktionens konstkritiker Cecilia Blomberg och Mårten Arndtzén sammanfattar konståret 2021. Ännu ett år av restriktioner som drabbat konstvärlden hårt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Konståret 2021 har i likhet med scenkonsten och filmvärlden präglats av de publikbegränsningar som rått.
Våra konstkritiker Mårten Arndtzén och Cecilia Blomberg har ändå lyckats ta del av en hel del konst. De rapporterar bland annat om det interaktiva konstverket ”Involution” av konstnärsduon Lundahl och Seitl på Uppsala konstmuseum och från en utställning med den tyska konstnären Anne Imhof på Palais du Tokyo i Paris.
Årets konsthändelser inkluderar utbyggnaden Liljevalchs+ i Stockholm av arkitekten Gert Wingårdh, debatten om "Vita havet" på Konstfack och kryptokonstens uppgång och fall. Dessutom minns vi två personer i konstvärlden som gått bort under året: konstnären Lars Vilks och konstkritikern Ingela Lind.
Vi tipsar också om tre av årets konstböcker:
"Hilma af Klint. En bioografi. Mänskligheten kommer att förundras" av Julia Voss.
"Brännpunkt Europa. Nysakligheter 1919-1939" av Kristoffer Arvidsson, Michael Azar, Lena Johannesson, Sacha Llewellyn, Mieke Rijnders (utgiven av Göteborgs Konstmuseum i samband med utställningen "Brännpunkt Europa" som pågick 12 juni–19 september 2021)
"Axel Törneman 1880-1925. Pionjär i brytningstid" av Anita Theorell och Bengt Wanselius
Programledare: Gunnar Bolin
Producent: Nina Asarnoj -
Den här veckans avsnitt handlar om Kungens utdelning av medaljerna H.M. Konungens medalj samt Litteris et Artibus,
som ägde rum i Vita Havet på Kungliga slottet den 13 september.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Vad ska man sjunga när man sjunger med i en låt som har n-ordet i låttexten? Vad tycker vi om Konstfacks ‘Vita Havet’? Och hur säger man ifrån när en kund beter sig rasistiskt? I veckans avsnitt svarar vi på era frågor!
Support till showen http://supporter.acast.com/checkpoint-med-anbara-brandon-och-nicole.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
