Helga Podcasts
-
Julottan i år firas i Mörrums kyrka i Blekinge. Kyrkoherde Carina Wallace predikar och det blir stämningsfull sång av Håkan Windahl och Nina Silander tillsammans med kören Voice.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Maria och Josef är nog lättade över att barnet fick födas utan komplikationer, de är glada och stolta. Och då är ju barnet egentligen inte deras eget, för just det här barnet tillhör alla människor och kommer att älskas, hatas, beundras och fördömas. Han kommer att få miljontals anhängare, människor som vill följa honom, vara lika honom, som tror. Men också de som tvivlar, förnekar och slutligen döda honom. Om det vet Maria och Josef ingenting.
Ur predikan, som finns att ladda ner eller lyssna på separat på SR Play efter gudstjänsten.
Medverkande:Carina Wallace, kyrkoherde
Texter:
Gunnel Börjesson, kyrkvärd
Håkan Windahl och Nina Silander, solosång
Jan Wallin, kyrkomusiker
Johan Harding, pianist
Kören Voices under ledning av kantor Nina SilanderJesaja 9:2–7
Musik:
Lukas 2:1–20O Helga natt
Var hälsad sköna morgonstund
Ett barn är fött på denna dag
Önskar dig en stilla natt
När juldagsmorgon glimmar
Jul, jul strålande jul
Julens tid är här
I väntan på julen
Dagen är kommen
Det är en ros utsprungenTekniker: Kristoffer Hjälmberg och Simon Tinggren
Producent: Ingrid Elfstråhle
Sveriges Radio
[email protected] -
Herkkä, mahtava, kaunis ja täydellinen! En version där stämning samsas med storytelling. Vi önskar God Jul, Hyvää joulua, med den perfekta versionen. Täyskymppi, den får en tia!
Apple Music:
Jussi Björling - O Helga Natt
Spotify:
Jussi Björling - O Helga Natt
-
Tästä versiosta voitte kiittää.. eiku, tästä podcastista voitte kiittää.. eiku.. Nå, hur som helst: en version med skyhög, subjektiv, nostalgifaktor.
Apple Music:
Loa Falkman - O Helga Natt (Adams julsång)
Spotify:
Loa Falkman - O Helga Natt (Adams julsång)
-
Här drillas det som en fågel en sommarmorgon. Johanna ostaa, Tomi ei välttämättä ihan. Men tonen - hur går det med denna omtalade versions ton?
Apple Music:
Tommy Körberg - O Helga Natt
Spotify:
Tommy Körberg - O Helga Natt
-
Är det eller är det inte en powerballad? Jaksossa tutustutaan politiikkaan, Monty Phytoniin ja Weltschmertz:iin. Ett spretigt avsnitt med pondus! Gulligt!
Apple Music:
Arja Saijonmaa - O, helga natt
Spotify:
Arja Saijonmaa - O, helga natt
-
Denna version kunde vara inledningen till Bondfilmen The man with the golden stämband, tycker Tomi. Johanna ei ihan tajua koko lajia.
Linkit kappaleeseen:
Apple Music
Fork: O, Helga Natt
på Spotify:
Fork: O, Helgas Natt
-
Det som är säkert är lika säkert som flugsmättan på flugan!
Tomi saa viihdoin tietää millaista oli elää Öjassa 80-luvulla.
Apple Music:
Carola: O helga natt
Spotify:
Carola: O helga natt
-
Efter andra världskriget frågade sig världen vilket ansvar tyskarna hade för de oerhörda grymheter som utförts i deras namn. Ylva Herholz funderar på om det finns något sådant som en kollektiv skuld.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Hösten 1945, bara ett halvår efter att andra världskriget tagit slut, höll den tyske filosofen Karl Jaspers en rad föreläsningar på universitetet i Heidelberg, där han vände och vred på den akuta fråga som upptog omvärlden efter krigsinfernot: skuldfrågan. Vilken skuld hade tyskarna i de fasor som nyligen hade ägt rum? Die Schuldfrage kom strax därpå ut också i bokform – och de briljanta utläggningarna ges fortfarande ut i nya upplagor, i Tyskland; ingår alltså också i ett ständigt pågående tyskt offentligt samtal.
I den tyske kulturjournalisten och författaren Harald Jähners bok Wolfszeit, Vargatider, från 2019, har föreläsningarna också en given plats. I denna mäktiga skildring av åren 1945-55 i det som då var kvar av Tyskland får glimtar ur Jaspers skuldresonemang bidra till beskrivningen av den tyska offentligheten under de första tio efterkrigsåren. Jähner lyfter främst fram Jaspers tes om att tyskarna måste börja tala med varandra igen, efter tolv år av diktatur och repression – då uppriktiga samtal varit mer eller mindre omöjliga: ”Tyskland kan bara bli sig självt igen om vi tyskar når fram till varandra i kommunikation”, som Jaspers uttryckte det.
För att förstå skuldföreläsningarnas sprängkraft måste man förstå den kontext de formulerades i. För hur hade de det, tyskarna, efter kriget? Då när omkring 75 miljoner människor trängde ihop sig i det hopkrympta landet. Hälften av dem på platser där de inte hörde hemma: befriade koncentrationslägerfångar och tvångsarbetare, utbombade skärvor av familjer, fördrivna från förlorade tyska områden, evakuerade stadsbor. Spillrorna av Stortyskland var mer eller mindre laglös terräng. Folk fick bli tjuvar, för sin överlevnad: stal några potatisar, där de kom åt, kanske en handfull sädeskorn, lite ved, några bitar kol.
Efterkrigsåren var också vandrandets tid. Inte minst tyskarna som fördrivits från sina hem österut – som ryssar, polacker och tjecker tagit över – ja, inte minst de drog omkring på vägarna. Det dröjde mer än tjugo år tills alla barackläger för dessa sammanlagt tolv och en halv miljon fördrivna var borta – en del av dem var ombyggda koncentrationsläger. Och så var det alla Heimkehrer, hemvändarna, männen som traskade hemåt från krigsfångenskapen – fast det där ”hemma” var sig inte mera likt.
Inte var det underligt att ”ruinfilmer” var populära de tidiga tyska fredsåren, där huvudpersonen syns irra fram i exempelvis resterna av Berlin, när enstaka biografer hade kunnat dra igång igen. Den sortens filmer speglade länge tyskarnas inre tillstånd.
Harald Jähners Wolfszeit är också en mentalitetshistoria över tiden. Grundstämning i efterkrigs-Tyskland: förbittrad uppgivenhet och misstro. De mest bedragna var barnen, och ungdomen: den som hade skolats i hitlerism inför ”slutsegern”. De brukar kallas den glömda generationen i Tyskland.
Min far var ett sådant krigsbarn. Tyskt. Det är säkert därför jag länge sysslat med det här temat. Tysk efterkrigstid, skuld, rättvisa.
Under en tid försökte jag leva mig in i hur det var att vara en liten tysk flicka på fem år, då kriget till sist tog slut. Det var när jag läste författaren Helga Schuberts prisbelönta roman om sitt liv från 2021, Vom Aufstehen, om uppstigandet. Hon var 81 när den kom ut. Hon skriver ”Jag är ett krigsbarn, ett flyktingbarn, ett barn av den tyska delningen.” Berättelsen, befriad från alla överflödiga ord, är både ömsint och omskakande. På flykten undan Röda armén, i krigets slutskede, hörde flickan och mamman rasslet från larvfötterna på de ryska pansarfordonen, alldeles nära. Farfar ville att mor och barn, lilla Helga, skulle ta gift, innan ryssarna skulle stå för dörren; vem visste vad de annars skulle bli utsatta för? På sommarloven under efterkrigstiden var hon hos farmor, vid Östersjökusten. Första dagen gick de alltid till apoteket och vägde den magra Helga. Vågen visade alltid nästan lika lite som sommaren innan, de första åren. Hungeråren.
Helga Schubert kallar sig diktaturskadad. Hon växte upp i Östtyskland. Där fick man inte – offentligen – sörja de tyska soldater som stupat i det av naziregimen startade kriget. Som hennes far, han som dödades av en handgranat i Ryssland; av honom har hon bara 184 numrerade fältpostbrev kvar.
Också min far blev ett flyktingbarn, hemlöst efter en av alla bombnätter över Berlin; han mötte ryska stridsvagnar på en gata där vid krigsslutet, blev kvar i den sovjetockuperade delen av Tyskland, lyckades lämna det blivande DDR efter två svältår – kom till Sverige som 13-åring, med familjen. Kollektivskulden som tyskarna behäftades med efter kriget, för alla förbrytelser som skett i deras namn, klibbade sig fast också på barnen. I decennier.
Men en sådan kollektivskuld finns ju inte. Där har vi ett av skälen till att Jaspers skuldföreläsningar var, och förblir, så angelägna. Som då han reder ut själva skuldbegreppen, med skarp urskiljningsförmåga; delar in skulden i fyra kategorier: kriminell skuld, politisk, moralisk och metafysisk skuld. Att moraliskt anklaga ett folk i sin helhet är befängt. Det är, skriver Jaspers, inte minst ologiskt, ett tankefel. Moraliskt skyldig, det kan bara den enskilde vara, även om det såklart kan gälla samtliga enskilda i en grupp. De som gjort sig skyldiga till brott ska givetvis rannsakas, få sitt straff. Men all sorts kollektivtänkande är omänskligt, förminskande, farligt.
Det var väl inte så konstigt att tyskarna skuldbelades, efter kriget. Kollektivskuldsanklagelsen utslungades i affekt. Omvärlden var i chock efter kriget, av alla de ohyggligheter som då uppdagades. Inget annat hade heller varit mänskligt. Men affekten förblindar. Naziväldet och Förintelsen gav världen en ny, fasansfull måttstock för vad människor är kapabla till. Men ska det få skymma det goda vi också är i stånd till?
Ju mer jag läst och skrivit om människor i efterkrigstidens Tyskland – eller hur de kunde bemötas, om de kom till det självgoda Sverige – desto oftare har ett visst ord dykt upp i tanken, och alltmer pockande. Det är ett av de där stora orden, de som sällan tas i någons mun – utom möjligen i kyrkan: barmhärtighet.
Även barmhärtigheten är nedlagd i oss. Möjligheten att vara barmhärtig. Och även om det kan vara svårt: möjligheten att vara barmhärtig också mot den mest föraktade. Som var vad ”tysken” var, och förblev under årtionden, efter kriget. Barmhärtighet avväpnar hatet. Bryter dess gruvliga cirklar. Gör oss mänskligare. Också Karl Jaspers nämner barmhärtigheten, upptäcker jag. Fast då i segerherrarnas skepnad: den barmhärtighet som utövas, då segrarna avstår från fortsatt våld. I bästa fall i bruk av sitt samvete.
Ylva Herholz, journalist och författare
-
Sigrid Fredriksson och Margareta Lilja-Svensson samtalar om två isländska böcker där naturen har stor betydelse men utifrån skilda aspekter. I Bergsveinn Birgisssons roman "Brevet till Helga" (översatt av John Swedenmark) berättar brevskrivaren Bjarní om sin livslånga kärlek till Helga men också om sin kärlek till livet på den isländska landsbygden. I "Om tiden och vattnet" varvar den isländska författaren Andri Snaer Magnason biografiska fakta, klimatforskning och filosofi som ger perspektiv både bakåt och framåt i tiden.
-
Här kommer avsnitt 233, där kärlekspsykologerna Clara Zelleroth och Helga Johnsson Wennerdal berättar om sin app Birds Relations, som ska utveckla och stärka parrelationen, och vara en ingång till eller komplement till parterapi. Helga och Clara beskriver även sin bok och ljudbok ”Må bra som förälder”. De delar även med sig av sina egna erfarenheter av familjelivet […]
-
(Sista programmet innan jullovet - Tillbaka den 15/1 - 2022)
Sorgen när någon lämnar familjen kan inte beskrivas i ord. Du tänker genast ordet "död," men jag syftar inte på det i detta fall. Jag syftar på familjemedlemmar som själva väljer att lämna sin familjs stig i livet och ge sig ut på ofattbart, självdestruktiva stigar. Kvar står familjerna nu i juletider när traditionen borde hållas, men den splittras i bitar av i det här fallet döttrar, som lämnar sina familjer för att lydigt gå dit deras muslimska män pekar. Jag hoppas att din jul är riktigt god, men allas är inte lika god - Missa inte det här programmet!
GE VERKLIGHETSCHECKEN EXTRA KRAFT TILL DEN NYA SÄSONGEN SOM ALLTSÅ STARTAR LÖRDAGEN DEN 15 JANUARI - DONERA TILL MÅLET PÅ 4000 KR INNAN DEN 31 JANUARI:
Swish: 073 846 37 64
Meddelande: Gåva
(25 December 2021)
DENNA JULDAG, DISKUTERAR GÄSTERNA:
* Hennes fader klappade henne på rumpan för flera år sedan - Nu har hon kommit fram till att hon upplever att det var ett sexuellt övergrepp. Får höra att OM hon "UPPLEVDE det som ett övergrepp, så VAR DET så klart så."
* Att överhuvudtaget "ifrågasätta brottsoffer," ifrågasätts.
* KORS I TAKET - En mammas KAMP att uppfostra sin son till EN RIKTIG, man.
* Försvarade sig med knytnävarna mot mobbare - Fick stå och hänga med huvudet i skam.
* Kristen man i jakt på traditionella könsroller.
* Bytte julgranen mot koranen.
MEDVERKANDE:
Programledare: Lelle Johansson.
Gäster: Johan Widén, Elisabeth Engman & Tomas Wiklund
VI SÖKER NYA GÄSTER:
[email protected]
Förra programmet:
SKA DETTA FÖRESTÄLLA FEMINISM?
https://www.spreaker.com/user/verklighetschecken/ska-detta-foerestaella-feminism
Alla program:
https://www.spreaker.com/show/verklighetschecken
NÄSTA NYA PROGRAM:
LÖRDAGEN DEN 15 JANUARI 2022
Du hittar även Verklighetschecken här:
PODDTOPPEN:
https://poddtoppen.se/podcast/1516623687/verklighetschecken
SPOTIFY:
https://open.spotify.com/show/3Lvy0LS8zfffv7ad60Lwqo
iTUNES:
https://podcasts.apple.com/us/podcast/verklighetschecken/id1516623687?uo=4
VECKANS TIPS
LELLE
Triakel - Mormors julstjärna
https://www.youtube.com/watch?v=mP5EEE1-kUc
JOHAN
Dalarnas Spelmansförbund - Gärdebylåten
https://open.spotify.com/track/7amQD0ax3Q3OkFQz0cYnI1?si=009c6cfe14ae43d8
ELISABETH
Den röda nejlikan
https://www.imdb.com/title/tt0084637/
TOMAS
Tommy Körberg - O helga natt
https://www.youtube.com/watch?v=lMweMI3SqU8 -
Bland annat om vad en människa lämnar efter sig, om saknad efter de som gått bort och om personer som Lars Vilks och Gunilla Bergström som Martin intervjuat. Om eftermälen och konsten att förlåta.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ärkebiskopen Antje Jackelén och mästerkocken Markus Aujalay och youtubern Mauri Hermundsson gästar Martin Wicklin i studion. Dessutom spelas julmusik av mer tveksam art. Mångmiljonären Lasse Diding pratar om Jan Myrdal och om att få en andra chans. Andra gäster är författaren Barbro Lindgren som inte bryr sig särskilt om julen, astronomen Susanne Aalto om betydelsen av teleskopet som äntligen nu skickas upp , förläggaren Christoffer Holst om explosionen av julromantik inom litteraturen och så möter Martin Wicklin Raymond Björling som är barnbarn till Jussi – och som sjunger ”O, Helga Natt” för lyssnarna. Och hur ska det gå – kommer Martin att hitta Mohammed, pojken från Irak han intervjuade för 18 år sedan på flyktingförläggningen i Lilla Edet och som helst av allt ville bli polis. Vad hände sedan? Är han kvar i Sverige?
00.00 Martin hälsar god morgon och God jul med ett ljudminne – och talar om sina möten med Lars Vilks och Gunilla Bergström
06.55 Martin Wicklin letar efter Mohammed från Irak som han intervjuade för 18 år sedan
12.29 astronomen Susanne Aalto om det teleskop som sänds upp denna jul
16.45 författaren Barbro Lindgren om att fira jul, utan att egentligen fira, om mörkret, döden och ljuset
21.50 fortsättning: Mohammeds historia – blev han polis, det som han ville?
24.35 Martins julhälsning
26.08 mästerkocken Markus Aujalay och youtubern Mauri Hermundsson gästar Martin Wicklin i studion. Om bristen på ansjovis och en oväntad vänskap.
42.05 ärkebiskopen Antje Jackelén och Martin Wicklin – om konsten att förlåta
57.11 Sunkjulmusik med konnässörerna Fredrik af Trampe och Anna-Lena Lodenius
01.07.25 Martin om Lars Vilks, Gunilla Bergström och Jan Myrdal och (01.10.23) intervju med multimiljonären och Myrdal-vännen Lasse Diding
01.20.05 om explosionen av romantiska julromaner, med förläggaren Christoffer Holst
01.26.17 Martin Wicklin om Mohammed – vad har hänt de senaste 18 åren?
01.31.48 Martin möter Raymond Björling, Jussis barnbarn
01.35.02 Raymond Björling sjunger ”O Helga Natt”
01.36.34 Martin hälsar God natt och God Jul
-
Emmorna är i osynk. Var befinner sig Giggi och Helga och varför startar inte Gigis vespa? Hur presenterar man sig när man har många järn i elden? Men framförallt, hur ska vi fira avsnitt 100 som är runt hörnet? Som vanligt så har vi mycket att grotta ner oss i.
-
Stefan Forsbäck predikar om att helga vilodagen - Sabbaten i en del av Metskus serie "Transforming".
- Näytä enemmän
