Kristi Podcasts
-
Tempelriddarorden grundades i Jerusalem på juldagen 1119. Inför patriarken i den heliga staden lovade nio franska riddare att leva i kyskhet, fattigdom och lydnad samt att beskydda pilgrimer och vakta de heliga platserna.
De hade sitt högkvarter på Tempelberget, på samma plats där Salomos tempel en gång legat. Ordens fullständiga namn var Kristi och Salomos tempels fattiga riddare och dess medlemmar var krigarmunkar, direkt underställda påven i Rom. Med sina vita dräkter med röda kors har tempelriddarna blivit kända för en bred allmänhet genom populärkulturen.
Tempelriddarorden blev en militär maktfaktor i Outremer, det korsfararrike som grundades i det heliga landet efter det första korståget. Genom donationer och gåvor av olika slag växte sig orden rik och mäktig. När kriget i det heliga landet började gå sämre, dalade stödet för tempelriddarna och i början av 1300-talet inledde den franske kungen Filip den sköne en omfattande förföljelse av ordens medlemmar. De arresterades, anklagades för bland annat avgudadyrkan och sodomi och tvingades erkänna sina brott under svår tortyr. Tempelriddarorden upplöstes och i mars 1314 brändes deras siste stormästare Jaques de Molay på bål i Paris.
I dagens avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om den mytomspunna Tempelriddarorden. Varför skapades denna orden under åren efter det första korståget? Vilken typ av verksamhet bedrev dessa krigarmunkar? Vilka faktorer låg bakom förföljelsen av dem och ligger det någon sanning i berättelsen om den förbannelse som den siste stormästare uttalade över påven och den franske kungen?
Bild: Slaget vid Hattin 1187, vändpunkten som ledde till det tredje korståget. Från en kopia av Passages d'outremer, c. 1490, Wikipedia, Public Domain.
Lyssna också på De kristna korstågen utvecklade krigsföringen.
Klippare: Emanuel Lehtonen
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Flera språk saknar eller har saknat mellanrum mellan orden, men för de flesta voredetextremtjobbigtomtextensågutsåhärellerhur? Författaren Jörgen Gassilewski reflekterar över mallanrummens betydelse.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad den 15 maj 2019.
Jag blev glad när jag fick reda på att mellanrum räknas som ett skiljetecken. Dessutom vårt äldsta. "I skriftens begynnelse fanns inte något mellanrum mellan orden. Det var först under antiken som det började hända saker. Mellanrummet gick tidigast under beteckningen spatium." Så står det att läsa i Siv Strömquists Skiljeteckensboken.
På kolonnerna på Forum Romanum i Rom kan man se att mellanrummet markerades med en halvhög punkt, ungefär på samma ställe som ett multiplikationstecken. Trajanuskolonnens uthuggna stora bokstäver, Capitalis monumentalis, löper på i god och fullständigt regelbunden marschordning. Det är bara Interpunct, den halvhöga punkten, som markerar gräns mellan orden. Här bevittnar vi interpunktionens, skiljetecknens födelse, eftersom inga andra avgränsande tecken utvecklats vid denna tid.
En poetisk tanke är att alla skiljetecken, som punkt, frågetecken, utropstecken, kolon, semikolon, kommatecken, tankstreck, parentes och så vidare liksom förgrenats och fällts ut ur mellanrummet, den tomma ytan. Det är i djupare mening sant, men just här inte i någon konkret betydelse, eftersom det rör sig om ett tecken för mellanrum, och inte något fysiskt mellanslag eller blanksteg, för att lite anakronistiskt använda två mer eller mindre nutida skrifttekniska beteckningar.Kanske upplevdes det som en förolämpning av den insatte att i skrift markera radslutet
Det antika Grekland använde sig inte av mellanrum och när det grekiska blev högsta mode som kulturell förebild i Rom, föll Interpunct ur bruk även där. En man vid namn Aristofanes, som var filolog och bibliotekarie i Alexandria på 200-talet före Kristus, hade tidigare försökt införa ett system med punkter placerade på olika höjd, för att markera en kort paus, en lång paus och den ungefärliga motsvarigheten till vår punkt, utan att vinna någon permanent framgång.
Överklassens barn i Rom lärde sig läsa och skriva på latin med hjälp av läroboksmanuskript med konkreta mellanrum mellan orden, men för vuxna ansågs det barnsligt och illitterat. Det var helt enkelt obildat att inte veta var orden och satserna började och slutade och vilken diktion som var den rätta när det skrivna lästes högt. Det är roande att tänka på att vi idag klagar över att barnen klumpar ihop alla ord när de ska lära sig skriva, när de inte särskriver förstås.Det var inte förrän någon gång mellan 600- och 800-talet inpå vår tideräkning som man började ha riktiga, fysiska, mellanrum mellan orden. Men det är inte heller riktigt sant, eftersom ett annat mellanrum, lyrikens, epikens och dramats radbrytning, funnits där hela tiden. Fast det är mycket oklart hur skriftliga rutiner för det vi kallar versens ojämna högermarginal etablerades.
All litteratur kommer ur en muntlig tradition. Meter och rim och den rätta pauseringen lärdes utantill. Bokstavsraderna skrevs ner som ett stöd för minnet. Var versen och strofen slutade, gav sig självt.
Kanske upplevdes det som en förolämpning av den insatte att i skrift markera radslutet. Det var ont om plats på skriftrullar av papyrus och skinn och ofta suddades text ut både en och flera gånger för att lämna plats åt ny, så kallade palimpsest. I stort sett hela den antika litteraturen har förmedlats till oss via avskrifter nedtecknade ett antal århundraden efter Kristi födelse.Från och med femhundratalet är Codex, alltså den nutida bokformen, som utvecklats ur de romerska vaxtavlorna, vanligare än skriftrullarna, och då blir också ordmellanrummen mer konsekventa. Men det är inte förrän boktryckarkonsten i pedagogisk och demokratisk anda massproducerar till en större intresserad allmänhet, som mellanrummet införs som ett skiljetecken över hela linjen.
Indraget, det som markerar nytt stycke, och blankraden, det som markerar nytt avsnitt, är enligt Siv Strömquist och andra även de skiljetecken.
Mellanrummet, mellanslaget, blanksteget, indraget, blankraden och radbrytningen är de mest sociala och relationella av skiljetecken. De betyder och är ju bokstavligt talat ingenting utan andra tecken i skriftsystemet. De är en del av underlaget mot vilket bokstäver och övriga tecken avtecknar sig och påminner på grund av det om textens fysiska sida. Därför kan deras utsträckning och betydelse tänjas och förskjutas mer än andra tecken, utan att helt gå förlorad.
Gör ett extra blanksteg mellan två ord i en text du håller på med. Det ser lite konstigt ut, men meningen förändras inte nämnvärt. Gör ett blanksteg till, det hela fortsätter att beteckna i stort sett samma sak, men man börjar ana att något modererats eller fogats till, men vad?Det är en öppen fråga hur det bör läsas högt, eller innantill för den delen.
Stéphane Mallarmé, den franske poeten och modernisten, utnyttjade mellanrummets ambivalens till fullo. Han drog konsekvenserna av att det faktum att det inte finns någon exakt gräns mellan mellanrumstecknet och den omgivande satsytan:
bortom inlärda beräkningar
och med tiden glömda handgreppförr höll han rodret
närmade sig hans fötter
från horisontens obrutna linjeDet var några rader ur Mallarmés dikt "Ett tärningskast" från 1897, i översättning av Harry Järv. Det avsnitt jag läste består av fem radbrytningar och tre strofer med blankrad emellan. Raderna saknar stor bokstav och andra interpunktionstecken än mellanrum. Alla rader börjar på olika platser i sidled. Det är en öppen fråga hur det bör läsas högt, eller innantill för den delen. Det beror på satsernas grammatiska ofullständighet, men kanske framför allt på att mellanrummen mellan orden å ena sidan pekar på teckensystemets kronologiska pauser och å andra sidan på ordens fysiska rum, som vi talat om förut, på texten som bild.
Jag valde att läsa med något förlängda pauser vid radbrytningarna och ännu lite längre vid blankraderna, men ingenting som tidsmässigt skulle motsvara de utsträckta tomrummen mellan satserna. Det skulle betyda att jag tolkade dikten som bild snarare än att följa interpunktionens regler för utsträckning i tid.Någon som däremot utarbetat helt egna och strikta regler för hur hans dikter ska läsas högt är den samtida franske poeten Claude Royet-Journoud. Här rekommenderas man som uppläsare att ta med sig tidtagarur – och det är fem sekunder för radbrytning, tio sekunder för blankrad och femton sekunder för ny sida som gäller. Jag minns hur stolt jag var när jag vid en uppläsning på Kulturhuset i Stockholm år 2001, läste upp översättningen av en tjugo minuter lång dikt och missade längden på Royet-Journouds egen läsning med få sekunder.
Det känns passande att avsluta med några rader ur hans dikt "En tydlig riktning" i översättning av Jonas (J) Magnusson, så att ni får njuta av mellanrummens på en gång exakta och mångtydiga poesi. Den som har ett tidtagarur tillgängligt får gärna kolla mig:på botten
alfabetet med förfadern
är det en sjö
denna tillgänglighet hos ögat?
kroppen glider dit
från ett ord som skall bekämpas
den tvingar djuret
att oavbrutet förflytta sig
Jörgen Gassilwski, författare
-
Inför nyårsdagen eller Kristi omskärelses dag gästas podden av Nadja Elhousny Nygårdh - präst och tillika bitr. kyrkoherde i Håbo pastorat. Tillsammans talar Nadja och Peter om vad det innebär att börja livet och året i rätt ände och hur vi kan leva och verka i Jesu namn.
Dagens evangelietext: Johannesevangeliet 2:23-25
I studion: Nadja Elhousny Nygårdh och Peter Westermark
Musikproducent: John Persson
Producent Roger Recarey Törnlöw -
Becksperternas julklapp till alla därute. Ett viktigt julavsnitt som tar sig an BECK 46: Den gråtande polisen. Och det passar ju sig att fira jul nu till minne av Kristi födelse för Kalle kommer att berätta för er varför Vilhelm Beck i själva verket är Jesus. Amen! God jul! Learn more about your ad choices. Visit podcastchoices.com/adchoices
-
Tredje advent sänds gudstjänsten från Immanuelskyrkan i Jönköping med predikan av pastor Josh Hiben. Mötesledare är pastor Daniel Wramhult och musikaliskt hörs Immanuel Brass och sångensemblen Anima.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Predikan med Josh Hiben finns att lyssna på separat eller ladda ned.
Om du vill Bana Väg För Herren idag i vår värld...
…gå inte bara till kyrkan och sjung, och be och tänd ett ljus.
…inte bara tro eller SÄG de "rätta" sakerna.
Vår text idag säger...Gå och skänk dina extra kläder.
Eller
Gå och dela en lunch utanför en Mataffär med en tiggare i nöd.
Eller
Gå och gör jobbet och använd din roll och position med integritet.Ur predikan
Medverkande:
Pastor Josh Hiben, predikant
Pastor Daniel Wramhult, gudstjänstledare
Immanuel Brass
Magnus Jonsson, dirigent
Christian Wramhult, dirigent (här 1:a trumpet)
Sångensemblen Anima
Per Bergström, gitarr
Maria Ydreborg, körledare, piano och orgelTexter:
Jes 40:1-8
Ps 146:3-9
Luk 3:1-14
Galaterbrevet 3:26-28Musik:
Gläd dig, du Kristi brud
Psalm 858 För dem som vandrar i mörkret
Det brinner en stjärna
Breath of heaven
Mary, did you know
Frid på jord
Psalm 485 Ett litet barn av Davids hus
Psalm 109 Det susar genom livets strid
Bereden väg för Herran (dalakoral)Producent Marianne Greip
Tekniker Magnus Larsson och Joakim Roslund
[email protected] -
Intåget i Jerusalem den bibliska Prideparaden fredsmanifestationen, skiljer sig markant från militärparader och modeuppvisningar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
På det mest oväntade sätt kan vi nås av budskapet i advent. Jesus kom ju på en åsna, vad skulle det ha varit idag?
Luka Vestergaard, präst i Mariestad, predikar om en tro mäktigare än råstyrka och machoideal. Med värme minns han ett samtal med konfirmanderna, hockeykillarna, där en av de rostiga mopederna utanför kyrkan hade fått smeknamnet ”åsnan”.
Kom som du är! blev det årets adventsbudskap; att inte behöva göra sig till, utan våga vara sig själv på insidan, våga tro, trots allt.
Predikan finns att ladda ner eller lyssna på separat på SRplay!
Mariestads domkyrka är ett av landets förnämsta byggnadsverk från sin tid. Vi kan se Mariestads domkyrka som en symbol för reformationen och kampen som rådde mellan den katolska och den protestantiska läran i slutet av 1500-talet. Där den ligger på stadens högsta punkt, har kyrkan fungerat som sjömärke för sjöfarande på Vänern.
Text
Sakarja kapitel 9:9-10
Uppenbarelseboken kapitel 5:1-5
Matteusevangeliet kapitel 21:1-9Musik
Hör flera rösters ljud (trad/Luka Vestergaard)
Bereden väg för Herran (trad/FM Franzén)
Herre, förbarma dig
Gloria, ära åt Gud i höjden
Laudamus te (A Vivaldi)
Gläd dig du Kristi brud (J Regnart/BG Hallqvist)
Hosianna, Davids son (M Luther/JO Wallin)
Det susar genom livets strid (D Ahlberg/H Lindström)Skymningspolska (Lars-Olof Ejstes)
Gå, Sion, din konung att möta (J McGranahan/E Nyström)
Advent (O Olsson)
Postludium Variation över Bered en väg (A Börjesson)
Medverkande
Luka Vestergaard, predikan och sång
Ulrika Keidser-Flygare, inledning och evangelieläsning
Dagens bön och textläsning av Kerstin Hjelmare
Förbön av Petra Hiort af Ornäs
Anders Börjesson, organist
Anton Berg, trumpet
Lars-Olof Ejstes, riksspelman, fiol
Sång av Moa Andersson och
körledare Johanna Kämpe Sandström
samt delar av kören CantabileProducent Neta Norrmo
Tekniker Hedvig Olosson och Thor Andersson
för Sveriges Radio P1
[email protected] -
Lyssna till söndagens predikan av MagnusTunehag, framförd av Ragnhild Tunehag.
Dagens texter:
Daniel 7:9-10
Uppenbarelseboken 20:11-21:5
Johannesevangeliet 5:22-30 -
Ropet från den innersta källan som successivt sinar, längtar, kämpar och hoppas. En meditativ gudstjänst i all enkelhet av och med Magdalena och Sofia Devall med kollegor och kamrater från Lessebo församling.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Predikan med Magdalena Devall finns att lyssna på separat eller ladda ned.
Är Domsöndagen slutet eller början?
Dagens bibeltexter talar om att de döda som står inför Guds tron.
Dom faller utifrån deras gärningar. Och alla som inte finns uppskrivna i livsboken kastas i den brinnande sjön.
Det låter som ett slut.
Men sen ses en ny himmel och en ny jord där döden inte finns mer. Jesus kommer att komma tillbaka och den som hör hans röst ska få ett evigt liv.
Det låter som en början.Guds vilja, Han som har sänt dig – är att du ska göra vad som står i din makt för att hoppet ska överleva på jorden. Att löftet om Kristi återkomst inte nödvändigtvis behöver handla om jordens undergång. Det kan handla om Kristi återkomst in i ditt hjärta. Din pånyttfunna anknytning till den kraft som en gång skapade dig. Den vill älska dig, befria dig, förlåta dig och välsigna dig.
Ur predikan
Medverkande:
Magdalena Devall, präst
Sofia Devall, kyrkomusiker
Linda Andersson, kyrkomusikerÖvriga röster:
Anna L Magnér
Birgit Ahlström
Arne Johansson
Ing-Marie Nicklasson
Johanna Ljungberg
Texter:
Psaltaren psalm 102 :26-29
Daniels bok kapitel 7, vers 9-10
Uppenbarelseboken kapitel 20:11 - 21:5
Johannesevangeliet kapitel 5, vers 22-30
Musik:
Kom inte med en tro till mig
Kyrie
Psalm 489 Han kommer han är nära
Elegi
Psalm 827: En psalm om tiden
Flickan & kråkan
Vem tänder stjärnorna
Helvetet
Kyrie
Psalm 835 Någon måste våga
Säg mig var du står
Producent Marianne Greip
Tekniker Magnus Larsson och Magnus Walfridsson
[email protected] -
Nikodemus Ungh har en förkärlek för att nå ut med Kristi ljus till sina medmänniskor. Därför är han engagerad i apologetik och undervisning. Apologetik betyder att försvara tron. Framförallt möter han ateister, andra kristna och muslimer i sitt värv. Denna första del av vårt samtal handlar om ateister och andra kristna samfund. Del 2 kommer om någon vecka.
-
Vår resa med Dionysios Areopagiten går mot sitt slut och vi avrundar med frågan om vad som blir kvar - som mystik eftervärme - sedan hans skrifter åter förs till bokhyllan. Huvudfokus denna gång ligger inte på det personliga, utan snarare vad vi tar med oss till kyrkans gemenskap.
Men vad är då kyrkan? Paulus beskriver kyrkan som fortsättningen på det gamla testamentets tempel: en byggnadskonstruktion i Jerusalems hjärta, där Gud en gång tog sin boning. Enligt Paulus är Guds nya hem våra kroppar och själar. Ja Paulus säger faktiskt att vi är Guds kropp: Kristi kropp. Kyrkans teologi understryker att det inte bara är med vår kropp Gud förenat sig, utan med allt vi är. Ingenting är utanför. "Ni är världens ljus", säger Jesus. Ord som Mästaren hemlighetsfullt använder både om kyrkan och sig själv.
Kan vi i längden vara mystiker utan kyrkans gemenskap, eller hör den enskilda vägen främst till en fas, som till slut ansluter till den gemensamma? Kanske har vår enskilda väg tagit oss ända upp på det heliga bergets topp. Men den som bidat där ett tag, anar i horisonten ljuset från en stad. Det nya Jerusalem. Och dit, leder inga enskilda vägar.
Länk till chatgrupp på signal:
https://signal.group/#CjQKIDZAFjacbg7E1B_VxHjM7pzg5kkc5SZZ3oZPmdidRVIZEhBhvIKnEEyqETf7cTnHsGY-Musik och ljud av Aionarch:
Aionarch | Spotify
-
Laudes vecka 2
Hymn 207
Bibeltext ur 2 Kor 4:5-18
Ingång
L - Herre öppna mina läppar
Alla - så att jag kan förkunna ditt lov
L - Gud, kom till min räddning
Alla - Herre, skynda till min hjälp. Ära vare Fadern och Sonen och den helige Anden. Nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. Halleluja
Hymn
Psaltarpsalm 25:12-22
Antifon - Vänd dig till mig var barmhärtig ¶ ty jag är ensam och betryckt
A- Var och en som fruktar Herren*
får veta vilken väg han skall välja.
B -Själv får han leva i ro,*
och hans barn skall ta landet i arv.
A -De som fruktar Herren blir hans förtrogna,*
hans förbund skall ge dem insikt.
B - Min blick är ständigt fäst på Herren,*
det är han som löser min fot ur snaran.
A - Vänd dig till mig, var barmhärtig,*
ty jag är ensam och betryckt.
B- Lindra mitt hjärtas plåga,*
för mig ut ur mitt trångmål.
A - Tänk på mitt lidande och mitt betryck*
och förlåt mig alla mina synder.
B - Se på mina fiender — så många de är,*
så hätska i sitt hat!
A - Rädda mitt liv, befria mig,*
svik mig inte, jag flyr till dig.
B - Låt oskuld och redlighet bevara mig,*
ty jag hoppas på dig.
A - O Gud, befria ditt folk *
från all dess nöd!
Alla - Ära vare Fadern och Sonen och den helige Anden, * nu och alltid och i evigheters evighet. Amen
Antifon - Vänd dig till mig var barmhärtig, ty jag är ensam och betryckt
Bibelläsning - tystnad
Responsorium
L - Välsignad vare Gud, från nu och till evig tid
Alla - Välsignad vare Gud, från nu och till evig tid
L - Från solens uppgång till dess nedgång,
Alla - från nu och till evig tid.
L - Ära vare Fadern och Sonen och den helige Anden.
Alla - Välsignad vare Gud, från nu och till evig tid.
Benedictus ( Sakarias lovsång )
Antifon - Välsignad ¶ är Herren, vår Gud
A - Välsignad är Herren, Israels Gud, *
som besöker sitt folk och ger det frihet.
B - Han reser för oss frälsningens horn *
i sin tjänare Davids släkt,
A - så som han för länge sedan lovat *
genom sina heliga profeter,
B - frälsning från våra fiender *
och från alla dem som hatar oss.
A - Han visar barmhärtighet mot våra fäder +
och står fast vid sitt heliga förbund, *
den ed han svor vår fader Abraham:
B - att rycka oss ur våra fienders hand
och låta oss tjäna honom utan fruktan, *
rena och rättfärdiga inför honom i alla våra dagar.
A - Och du, mitt barn, skall kallas den Högstes profet, *
ty du skall gå före Herren och bana väg för honom.
B - Så skall hans folk få veta att frälsningen är här med förlåtelse för deras synder *
genom vår Guds barmhärtighet och mildhet.
A -Han skall komma ner till oss från höjden, +
en soluppgång för dem som är i mörker och i dödens skugga, *
och styra våra fötter in på fredens väg.
Alla - Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen
Antifon - Välsignad är Herren, vår Gud.
Bön inför dagen
L - Gud, du reste mig upp från natten till denna dagens ljus.
Alla - Tack, Jesus Kristus, för de gåvor du ger mig, varje dag och natt, varje natt och dag. Jag vill tillbe dig med hela mitt liv.
Jag vill söka dig med all min kraft.
Jag vill lovsjunga dig och ära dig med allt jag gör och är.
Tyst bön
L - I Dina händer Gud, lägger jag min dag
Alla - Amen
Herrens bön
L - Vår Fader,
Alla - du som är i himlen.
Låt ditt namn bli helgat.
Låt ditt rike komma.
Låt din vilja ske, på jorden så som i himlen.
Ge oss idag det bröd vi behöver.
Och förlåt oss våra skulder,
liksom vi har förlåtit dem som står i skuld till oss.
Och utsätt oss inte för prövning,
utan rädda oss från det onda.
Ditt är riket,
din är makten och äran,
i evighet. Amen.
Slutbön och välsignelse
L - Gud, du skapade min själ och vävde den samman. Du skapade min kropp av stoft och aska.
Alla - Välsigna du min kropp.
Välsigna du min själ.
Välsigna du min tro.
Välsigna du mitt liv. Amen -
Predikan över Upp 1:9-18 av Niclas Olsson, Kristi förklarings dag 2022
-
Om möten mellan himmel och jord handlar gudstjänsten vid berget Själandsklintens fot. Prästen Lars Parkman predikar, Nordingrå församlings körer och psalmorkester medverkar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Från Nordingrå, i hjärtat av Höga kusten, sänds gudstjänsten på Kristi förklarings dag. Bibeltexterna handlar om gudsmöten uppe på berg och prästen Lars Parkman predikar om att vandra uppåt, men också nedåt, tillbaka till vardagen, och inåt.
- Det finns en väg nedför berget också för människor i alla tider, en väg rakt in i det liv som är en gåtfull väv av ljus och mörker, sorg och glädje, mot- och medgångar. Men som Jesus följde lärjungarna nedför berget, så går Jesus med mig in i detta liv som är mitt, säger Lars Parkman.
Texter2 Moseboken 34:27-35
Musik
Markusevangeliet 9:1-13Jag lyfter mina händer (Sv Ps 238, arr J S Bach)
Medverkande
Kyrie (Trad, K Okkenhaug Seim, Ö D Haare)
Gloria och laudamus (Sv Ps 697:5)
Du vänder ditt ansikte till mig (Sv Ps 763)
Det finns ett land av ljus och sång (Sv Ps 636)
Jag sitter på ett berg (H Frister Lind)
Jag lever när du rör mig (L-M Österberg)
Över berg och dal (Sv Ps 752)
Herrens bön (Trad, N Rimskij-Korsakov)
Tilliten till dig (B Johansson, arr J Nyström)
En vänlig grönskas rika dräkt (Sv Ps 201, arr W Åhlén)
Jag lyfter mina händer (Sv Ps 238)Lars Parkman, liturgi och predikan
Siv Lundholm, bön
Berith Nilsson och Louise Parkman, textläsning
Birgitta Norlander och Lennart Lundkvist, förbön
Sara Öhlén, solosång
Nordingrå kyrkokör
Körerna Soul Children och Soul Kids
Cecilia Parkman, körledning, djembe och fiol
Emma Nordlund, cello
Wilmer Renström, gitarr
Annika Stockberg, piano
PsalmorkesternProducent Helena Andersson Holmqvist
Moskit media
[email protected]
Tekniker: Eskil Lövström och Björn Nitzler
Sveriges radio Västerbotten -
När Dante till slut når Saturnus, tidens sfär, förefaller hans älskade Beatrice äldre. Moderlig. Det är som att tidens himmel spelar honom ett spratt, för i denna sista planetsfär tycks också han själv bli yngre.
Men vad är tid? Är den linjär, cyklisk eller passar egentligen någon annan geometrisk form för att beskriva dess rörelse? Finns det någon sanning bakom talet om tidsåldrar? Hur skall vi reflektera över Paulus och Jesu ord om att vi lever i den yttersta tiden? Och hur förhålla oss till den tid, som så många beskriver som på väg bort, i allt snabbare fart? Finns det kanske något sätt att hejda den i sin flykt?
Den som för en stund betraktar den ortodoxa ikonen för Kristi himmelsfärd lägger efter en stund märke till något besynnerligt. Trots att han inte hade blivit kristen än, så står Paulus där mitt bland lärjungekretsen, änglarna och jungfru Maria – ja han tycks liksom trotsa tiden - och blickar tillsammans med de andra uppåt genom himlarna. Även på pingstens ikon är han med, och anledningen är enkel. Likt Paulus kan vi alla instiga i dessa bibliska mysterier. Tidens dörr är inte stängd. Paulus himmelsfärd ägde rum lite senare än lärjungarnas, och också i våra liv kan en himmelsfärd äga rum. Återigen hör vi Dionysios ord, i hans utläggning av en av kyrkohögtiderna: Visst är du nitisk nog att nog att inte närma dig de gudomliga tingen genom sekundärkällor... Den kristendom Dionysios bjuder in oss till, är inte en berättelse om något som hände för 2000 år sedan. För Dionysios, är tiden nu.
Länk till chatgrupp på signal:
https://signal.group/#CjQKIDZAFjacbg7E1B_VxHjM7pzg5kkc5SZZ3oZPmdidRVIZEhBhvIKnEEyqETf7cTnHsGY-
Mer från vårt instagramkonto:
https://www.instagram.com/p/CgHzMeFMVab/Musik och ljud av Aionarch:
Aionarch | Spotify
- Näytä enemmän
