Kristina Palm Podcasts
-
Johan och Zorica träffar Kristina Palm och Calle Rosengren som tilldelades utmärkelsen HR-forskningspriset 2021/2022. HR-forskningspriset delas ut årligen till forskare inom HRM, Ledarskap och organisationsutveckling. Bakom priset står Sveriges HR Förening, Studentlitteratur, Centrum för Global HRM forskning vid Göteborgs Universitet samt Institutet för Personal och Företagsutveckling, Uppsala Universitet.
Vi pratar om Kristinas och Calles forskningsprojekt ”Vägar till ett hållbart digitalt arbetsliv” som belyser hur gränser mellan arbetsliv och privatliv kan hanteras för att värna ett hållbart arbetsliv i ett alltmer digitaliserat samhälle. Vi pratar kring de sju gränshanteringsstrategier som identifierats i deras forskning, vilken roll tekniken spelar och hur dessa strategier kan vara behjälpliga att hantera de numera flytande gränserna mellan arbete och övrigt liv. Gränsdragningsstrategierna är användbara och nyttiga att vara medveten om. De är också bra att diskutera både på jobbet och inom familjen eftersom den strategi jag väljer också påverkar de runt omkring mig.
-
Är du en tidsseparerare eller en platsseparerare? Eller hur drar du gränsen mellan jobb och privatliv i det digitala livet?
Gränsen mellan jobb och privatliv luckras upp allt mer med våra digitala verktyg som gör att vi kan jobba nästan jämt och nästan var som helst. Kristina Palm är forskare och har studerat hur vi hanterar det här.
Det började med att hon doktorerade 2008 om det riskabla engagemanget. I vår tid har engagemang blivit något efterfrågat men risken är att människor stressas sönder. Numera delar hon sin tid mellan Kungliga Tekniska Högskolan och Karolinska Institutet och projektleder just nu en forskningsstudie med namnet "Vägar till ett hållbart digitalt arbetsliv".
Digitaliseringen möjliggör gränslöshet
I en studie som Kristina och hennes kollegor gjorde fick medarbetare fylla i en aktivitetsdagbok. De skrev ner när de gjorde vad, varför och var, vilka som var närvarande och vilken känsla de hade för uppgiften.
I studien framträdde sju strategier för att sätta, eller inte sätta, gränser för arbete och privatliv.
7 sätt att sätta gränser
Totalintegreraren - har inga gränser, arbete och privatliv flyter ihop. Totalsepareraren - separerar arbete och privatliv både i plats och tid. Arbetsplatsintegreraren - arbetet flyter in i privatlivet men inte tvärtom. Privatlivsintegreraren - privatlivet flyter in i arbetet men inte tvärtom. Arbetsplatssepareraren - platsen avgör om jag jobbar eller inte. Tidssepareraren - tiden styr om jag jobbar eller inte. Inkonsekventen eller växlaren - rör sig mellan dessa strategier.Vem mår bäst? Det kan man inte säga ännu men det är tydligt att de som separerar mest gör det med en tanke bakom, medan de som integrerar inte alltid kan motivera varför de gör som de gör.
När Kristina är ute och föreläser hör hon ofta att många vill separera mer. Men de som har arbeten som är platsbundna önskar ibland att de kunde ta med jobbet hem. Flexibilitet är uppskattat men arbetsgivaren tenderar att vinna mest på det.
Vi behöver balans och återhämtning, så mycket är tydligt. Om man ständigt är uppkopplad - hur kopplar man då bort? Och även om man lägger undan telefonen kan jobbtankar dröja sig kvar och gnaga ändå. Det här är något många kämpar med. Samtidigt finns det många som vill ha "koll på läget" och om ett sätt att få det är att kolla av mailen regelbundet så kan det fungera bra för dem. Det hela är komplext och det är inte så enkelt som att separering alltid är det bästa.
"Min digitala strategi är mina kollegors arbetsmiljö"
Kristinas råd till arbetsgivare är att använda de sju strategierna för gränssättning i en kartläggning och påbörja en diskussion om hur man har det på jobbet - och hur man vill ha det. Några kanske vill separera mer men de som integrerar förhindrar den strategin. Där kan man behöva diskutera lösningar både som arbetsgivare och individ. Kristina berättar att för några räckte själva kartläggningen för att de skulle komma till nya insikter och göra förändringar för att öka hälsan.
Hennes allmänna tips är att alltid fråga sig varför man gör något innan man gör det. Ställ dig frågan "Vad händer när jag skickar det här mailet?" Lämpar du över något på dina kollegor eller är det information de behöver? Är tajmingen rätt och är det rätt mängd information?
Apropå återhämtning så brinner vår samarbetspartner Twitch Health för hälsa genom rörelse och vill hjälpa organisationer att lyckas med träning på arbetsplatsen. Ett framgångscase är deras samarbete med IT-företaget Atea som var den organisation som (såvitt vi vet) var först ut med att använda ordet rörelsekompensation. I initiativet Sverigestafetten lyckades man engagera 93 % av medarbetarna och fick 5 000 personer i IT-Sverige i rörelse. Deltagande i Sverigestafetten var frivilligt. Tre nycklar till framgångsrika satsningar sammanfattar Twitch Health's VD Fredrik Karlsson i ett blogginlägg på Twitch's hemsida.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
