Matias Arriola Podcasts
-
Personer som bedöms ha risk att återfalla i brott erbjuds behandlingar inom kriminalvården. Men det är bara 25 procent som påbörjar behandling.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Antalet intagna på anstalter i Sverige har ökat kraftigt de senaste tre åren. Tidigare var det 4 500 interner som nu har ökat till drygt 5 500. Det innebär utmaningar för verksamheter och behandlingar. Men Kriminalvården försöker ge de som vill behandlingar.
Tre behandlingar mot våldsbrottFör att bli aktuell för en behandling, så undersöker först Kriminalvården vilka intagna man bedömer har störst risk att återfalla i brott. Av de med medelhög eller hög risk att återfalla så erbjuds alla behandlingar. För de med våldsbrott är det i dagsläget tre typer av behandlingar som finns. Det handlar om Vålds preventivt program - VPP, Puls och Entre. Alla tre utgår från kognitiv beteendeterapi, KBT.
VR-glasögon för att göra diskussionerna bättreI flera av behandlingsprogrammen så används rollspel för att göra situationer mer konkreta, så att diskussioner om hur man kan agera utan våld startar hos de intagna. För att göra de diskussionerna ännu mer realistiska testar nu också Kriminalvården att använda VR-glasögon, som ett slags heltäckande glasögon som förstärker illusionen att man befinner sig i en verklig situation.
Hör Martin Larde´n, chef för kriminalvårdens behandlingsverksamhet, Elvar Jonsson behandlare och programledare inom kriminalvården. En morddömd 31-åring som sitter på Hällbyanstalten utanför Eskilstuna som vi kallar Alexander. Dessutom Matias Arriola som nu lämnat kriminaliteten.
Producent och programledare Annika Östman
[email protected] -
Tolvstegsprogrammet för missbruksvård ges inte längre till intagna på Sveriges anstalter. Orsaken är att Kriminalvården istället vill nå fler och yngre kriminella.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vad händer innanför murarna när fler fängslas – vilken behandling är effektiv för att motverka återfall i brott? Det handlar dagens Vetenskapsradion Hälsa om i två program. Det här är första delen.
- Det är en nitlott som Kriminalvården drar, säger Matias Arriola som tidigare varit dömt för våldsbrott och varit narkotikamissbrukare, numera verksam i Kriminellas revansch i samhället, KRIS.
I valrörelsen 2022 har mycket fokus legat kring brott och straff, men inte så mycket kring vad som händer bakom murarna. Nu sitter drygt 5 500 personer på anstalt. En ökning med cirka tusen personer på tre år. Vad innebär det för behandlingar som kan minska återfallsrisken för brott?
Klosterverksamheten lades ned pga platsbristFlera andra verksamheter som funnits tidigare i Kriminalvården har fått dras in pga av utrymmesskäl. Klosterverksamheten i Kumla är en av dem. Den innebar att internerna gav sig in i retreat under total tystnad.
- Den gjorde att jag började titta in i mig själv och hitta medkänsla för andra människor, säger en 31-årig morddömd man som sitter på Hällbyanstalten utanför Eskilstuna.
Hör också kriminologen Lena Roxell från Stockholms universitet och Martin Lardén, chef för Kriminalvårdens behandlingsverksamhet om den svåra balansgången som Kriminalvården nu har att gå.
Medverkar gör Lena Roxell, kriminolog vid Stockholms universitet, Martin Lardén, chef för behandlingsverksamheten vid kriminalvården, Matias Arriola, fd narkoman nu vid Kriminellas revansch i samhället KRIS, “Alexander”, morddömd 31åring på Hällbyanstalten utanför Eskilstuna.
PLE: Annika Östman
Producent: Annika Östman
MED: Lena Roxell/kriminolog vid Stockholms universitet, Martin Lardén/ chef för behandlingsverksamheten vid kriminalvården, Matias Arriola/ fd narkoman nu vid Kriminellas revansch i samhället KRIS, “Alexander”/ morddömd 31åring på Hällbyanstalten utanför Eskilstuna.
