SKR Podcasts
-
Kommun- och regionvalen skiljer sig på flera sätt från riksdagsvalet. Fler personer har rösträtt, fler partier är representerade, olika styren bildas och många röstar på ett annat parti än i riksdagsvalet. I avsnittet ger SKR en analys av väljarna, de folkvalda, vilka styren som bildats och vilka partier som är representerade i det delvis nya politiska landskapet.
Medverkande: Björn Kullander och Martin Lidhamn, SKR
Samtalsledare, Anders Nordh, SKR
-
SKR erbjuder kommuner och regioner en grundutbildning för fullmäktigeförsamlingar efter valet 2022. I avsnittet berättar medarbetare från Demokratisektionen om uppdraget från SKR:s styrelse, upplägget samt om erfarenheterna efter att i en fjärdedel av kommunerna och regionerna har genomfört utbildningen.
Medverkande: Marin Lidhamn, Christine Feuk, Anna-Lena Pogulis och Anders Nordh, SKR
Samtalsledare: Nils Munthe, SKR
-
Sociala företag är ett nytt begrepp som vi beskriver i dagens avsnitt. Vi får exempel från Härjedalens- och Hudiksvalls kommun som tagit sig an sociala företag utifrån olika utgångspunkter.
Medverkande: Åsa Bengtsson, handläggare, arbetsmarknadssektionen, SKR. Malin Elmerstig, utvecklingsstrateg, Härjedalens kommun och Mikael Damberg, enheten för arbetsliv och försörjning, Hudiksvalls kommun.
Samtalsledare, Nils Munthe, SKR
-
Anders Teljebäck berättar om läget i utredningen om försöksverksamhet i kommuner och regioner. Du får ta del av några exempel på försök utredningar som kommer att följa det kommande året.
Medverkande: Anders Teljebäck, särskild utredare i försverksamhetskommittén, Björn Kullander, SKR
Samtalsledare: Nils Munthe, SKR
-
I alla verksamheter där det finns möjlighet att komma över pengar finns det välfärds-brottslighet. För att upptäcka förekomsten av denna brottslighet är det viktigt att följa upp verksamheter bland annat utifrån de avtal som tecknats.
Medverkande: Sara Persson, brottsförebyggande specialist, Ekobrottsmyndigheten, Christina Kiernan, samordnare, SKR
Samtalsledare: Anders Nordh, SKR
Textversion avsnitt 93 (PDF)
-
En sammanfattning av viktiga händelser i Sverige under året.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Först ska det handla om alla unga män som har dött i Sverige.
Det var många nyheter om våldet mellan kriminella gäng i år. Väldigt många unga män och pojkar blev mördade. Över 60 personer har dött när de blivit skjutna med vapen i år. Det är fler än alla andra år som det gjorts mätningar av det dödliga våldet med vapen. Ofta beror morden på bråk mellan kriminella gäng.
Flera av morden var i Södertälje. En person som bor där sa att hon var rädd.
– Alltså jag, jag har bott här i 48 år. Jag aldrig har varit så här rädd som de här senaste åren. Aldrig. Det... jag känner inte igen Sverige. Det är hemskt.
Det var många andra nyheter om våld under året. Under påskhelgen var det våldsamma bråk i flera svenska städer. Det var bråk i Linköping, Norrköping, Örebro, Stockholm och Malmö. Många människor kastade stenar mot poliser och förstörde polisbilar. Det kallas för upplopp. 300 poliser blev skadade. Bråken började för att högerextremisten Rasmus Paludan protesterade mot islam. Han skulle bränna upp koraner.
Mats Öhman är polis i Örebro. Han var rädd för att hans kollegor skulle dö när det var upplopp där. Han sa att upploppen var hemska i alla städer, men att det var värst i Örebro.
– Då var jag djupt oroad att jag skulle få meddelande om att det var döda eller riktigt svårt skadade arbetskamrater. Det var fruktansvärt det som hände i Norrköping. Fruktansvärt det som hände i Linköping. Stockholm, Malmö. Men den här attacken, den attacken som var här är den värsta svensk polis har upplevt.
Ungefär 40 personer har dömts till fängelse för brottet sabotage mot blåljusverksamhet efter upploppen. Det betyder att man attackerar polis, räddningstjänst eller ambulanser. Några har också dömts till utvisning.
Två mord fick särskilt mycket uppmärksamhet i år. Det ena mordet var i Malmö. En 18-årig elev dödade två lärare på sin skola. Han dömdes till livstids fängelse för morden. Det är det hårdaste straffet man kan få i Sverige. Det var första gången en så ung person fick det straffet i Sverige. Förut fick personer mellan 18 och 20 år alltid kortare straff. Det ändrades i början av året.
Det andra mordet var på Gotland under Almedalsveckan i Visby. Där samlas många politiker och andra personer för att prata om viktiga samhällsfrågor. En man som heter Theodor Engström dödade en kvinna som hette Ing-Marie Wieselgren. Hon var känd eftersom hon jobbade med psykisk hälsa på den stora organisationen SKR. Hon brukade vara med på radio och tv.
Theodor Engström åtalades för terroristbrott och mord. Han dömdes för mord. Han dömdes också för brottet förberedelse till terroristbrott, eftersom han planerade att mörda Centerpartiets ledare Annie Lööf. Han dömdes till rättspsykiatrisk vård, eftersom han var psykiskt sjuk vid mordet. Det betyder att han får vård i stället för fängelse.
Nu ska det handla om kriget i Ukraina, och hur det har påverkat Sverige.
Den 24:e februari invaderade Ryssland Ukraina. Det blev krig. Det har påverkat hela Europa och Sverige på många olika sätt.
Många ukrainare har flytt från kriget och kommit till Sverige. Nu bor ungefär 50 000 ukrainare här. Många ukrainska barn går i svenska skolor. Lev är en av dem. Han har lärt sig lite svenska.
– Jag pratar svenska i skolan.
Sverige har skickat vapen, pengar och utrustning för flera miljoner kronor till Ukraina för att hjälpa folket och soldaterna där. Svenska militärer har även utbildat nya ukrainska soldater.
Kriget gjorde att både politiker och vanliga människor i Sverige ändrade sig om Nato. Nato är en militär organisation som många västländer är med i. Före kriget ville den socialdemokratiska regeringen inte vara med i Nato. Men efter krigets början bestämde regeringen att Sverige skulle ansöka om att gå med. Nu vill nästan 70 procent av folket i Sverige också gå med i Nato. Det är många fler än före kriget.
Lilian Svensson tycker att det verkar bra att vara med i Nato. Sverige blir starkare då, säger hon.
– Vi är ju utanför annars. Och tillsammans med Finland och hela Skandinavien är vi jättestarka tror jag.
Sverige och Finland skickade in sina ansökningar tillsammans i maj. Sverige är inte med i Nato än för Turkiet har inte godkänt ansökan. Turkiet har flera krav för att släppa in Sverige i Nato.
Kriget påverkade även priset på bensin, diesel och el. Det blev mycket dyrare att tanka bilen och värma upp hus. Många personer fick svårt att betala sina elräkningar. Det blev även svårt för många företag.
Många andra saker blev också dyrare i år. Det var många nyheter om den ekonomiska krisen. Nyheterna handlade till exempel om inflation, dyr mat och höjd ränta.
Inflationen steg mycket i Sverige under året. Förra året var inflationen ungefär 2 procent. Det är normalt. I november i år var inflationen 9,5 procent.
Inflationen visar hur mycket priserna har ökat jämfört med för ett år sedan. Den höga inflationen beror bland annat på att el och mat är så dyrt. I början av året kostade ett paket smör ungefär 50 kronor. Nu kostar det nästan 70 kronor.
Vissa hade inte råd att köpa all mat de behövde i år. Fler personer än vanligt behövde hjälp för att klara sig. Antonio i Skövde fick mat av kyrkan.
– Det finns inga pengar kvar för att köpa mat. Tack och lov att det finns hjälp ifrån kyrkan så man kan ha lite mat.
Sveriges centralbank Riksbanken har försökt minska inflationen. Riksbanken har höjt sin ränta, som heter styrräntan. Då blir det dyrare för människor att låna pengar av vanliga banker. Det kan göra att folk handlar mindre, och då minskar inflationen. I år har Riksbanken höjt räntan till 2,50 procent. Det är den högsta räntan på 14 år.
Nu ska det handla om sjukdomar.
Det var inte lika många nyheter om coronapandemin i år som förra året. I februari slutade corona-reglerna att gälla. Då blev många glada. Man kunde till exempel ha fest och gå på fotbollsmatch eller konsert igen. Så här sa en tjej till P4 Halland.
– Jag tycker att det känns helt underbart att man äntligen får lov att vara fri till att göra vad man vill. Det jag menar är att om jag vill gå ut och dansa en lördag så kan jag gå och dansa. Eller om man vill gå på konsert.
I maj upptäcktes det första fallet av sjukdomen apkoppor i Sverige. Tidigare fanns sjukdomen mest i länder i Afrika. Det vanligaste var att djur smittade människor. Men i våras började sjukdomen spridas mellan människor i Europa.
Nu ska det handla om en gasläcka.
I september började det läcka gas från rör på botten av Östersjön. Rören heter Nord stream 1 och 2. De går från Ryssland till Europa. Experter märkte att det var explosioner i vattnet nära Sverige samtidigt som rören började läcka. Flera länder gjorde stora undersökningar i vattnet. Militärer åkte dit med båt och dykare fotograferade rören. Utredningarna visade att någon hade sprängt rören. Det är fortfarande ingen som vet vem som sprängde rören.
Sist ska det handla om sport.
Det har varit ett bra år för många svenska idrottare. Stavhopparen Armand Duplantis och skridskoåkaren Nils van der Poel slog världsrekord.
Armand Duplantis vann världsmästerskapen, VM, både inomhus och utomhus. Han slog nytt världsrekord när han hoppade 6,21 meter. Han hoppar högst stavhopp i hela världen.
Skridskoåkaren Nils van der Poel vann två OS-guld för Sverige. Han vann tävlingen på 5 000 meter och tävlingen på 10 000 meter. Han slog nytt världsrekord när han åkte 10 000 meter på 12 minuter och 30 sekunder. Det är snabbast i hela världen.
-
För att skapa genomslag och resultat av politikens vägval har ett bra samarbete mellan ledande förtroendevalda och chefer betydelse. I dagens avsnitt tar vi del erfarenheter och reflektioner från forskare och förtroendevalda.
Medverkande: Karin Jonsson, kommunstyrelsens ordförande i Krokoms kommun, Ulf Ramberg forskare vid Ekonomihögskolan i Lund och Lena Lindgren, projektledare Demokratisektionen, SKR.
Samtalsledare: Anders Nordh, SKR
-
Vi följer upp tidigare granskningar: om en femårig pojke som rymde från ett HVB-hem och drunknade, om bolag som kräver tillbaka lån som aldrig betalats ut och om glömda sprängkistor runtom i landet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
HVB-hemmetKalibers tidigare granskning har genom intervjuer, journaler och HVB-hemmets egen Lex Sarah-utredning gått igenom vad som hände under natten och morgonen då femåriga John Walter avvek från HVB-hemmet han bodde på och hur han senare hittades drunknad i en å.
Här tar vi avstamp i domen mot de två anställda på boendet som i början av december i år dömdes för vållande till annans död. Vi går igenom bevisfrågan men också reaktioner på domen.
KreditkrigetI granskningen ”Kreditkriget” som publicerades 2019 undersökte vi en person som genomförde en affärsidé under flera år, som gick ut på att personer bland annat krävs på betalning för snabblån som de ansökt om, men aldrig fått. Och där räntan på lånet som inte betalades ut, ändå kunde förvandla summan som krävts tillbaka till miljonbelopp.
Nu har mannen med kopplingar till bolagen som krävt folk på pengar dömts för bland annat grovt bedrägeri.
Vi berättar mer om vad som hänt efter granskningen 2019 – om rättegången, domen och hur den nu dömda mannen ser på saken.
SprängkistornaI granskningen ”De bortglömda sprängförråden” berättade Kaliber bland annat om Emil, som dog 2020 när han på uppdrag av Östersunds kommun skulle montera ned ett metallskåp som stod i skogen. Vad ingen visste var att skåpet innehöll sprängmedel. Gnistorna från skärbrännaren som Emil använde gjorde att skåpet exploderade. Emil omkom omedelbart.
Kalibers granskning visade att sådana här bortglömda sprängkistor stod kvar på flera ställen i landet. Och efter dödsolyckan i Östersund larmade också Arbetsmiljöverket och Östersunds kommun till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, samt Sveriges Kommuner och Regioner, SKR om riskerna med sprängkistor som blivit kvar. Både MSB och SKR ansåg att det var viktigt att sprida den här informationen till alla landets kommuner för att också de skulle leta efter gamla och bortglömda sprängförråd.
Men den här planerade informationssatsningen sjabblades bort. Över hundra kommuner som svarat på frågor från Kaliber om de hade gjort de här inventeringarna, hade inte gjort det eftersom de inte fått vetskap om riskerna. Men när vi började ställa frågor om det här till MSB och SKR i våras, så hände något. Då började de arbeta med en informationskampanj, som gick ut till kommunerna nu under hösten.
-
Vad sker inom medborgardialog och demokratiutveckling i Danmark? Vi samtalar med Anne Tortzen som delar sia reflektioner och tankar om utvecklingen i Danmark och andra länder och vad som utgör grunderna vid institutionalisering av nya demokratiska kanaler.
Medverkande: Anne Tortzen, Konsult. Rådgivare och forskare, Center för Borgerdialog, Nils Munthe, SKR
Samtalsledare: Anders Nordh SKR
Textversion avsnitt 91 (PDF)
-
Digitalisering handlar om så mycket mer än teknologin. Det handlar om styrning, förändringsledning, beteenden och kultur. Att medarbetarna både är delaktiga, motiverade och engagerade i att jobba på nya sätt, är avgörande för att lyckas. Därför är digitalisering och omställning i en digital tid i allra högsta grad en fråga för HR.
I det här avsnittet träffar vi Jennie Byström, utbildad specialistundersköterska i Kramfors kommun som bland annat beskriver förändringsresan till en nyckelfri hemtjänst som startade 2015, och som stötte på både framgångar och bakslag. Vi träffar också HR-chefen Susanne Gustafsson i Karlstad kommun, som skildrar hur de jobbar med ett kunskapsnav för att utveckla äldreomsorgens digitalisering, kompetensutveckla medarbetare och hitta nya arbetssätt. Målet är att erbjuda de äldre tekniska lösningar så att de kan fortsätta leva ett självständigt liv. Tekniken ska skapa ett mervärde för de äldre.
Tor Hatlevoll, arbetsmarknadsekonom på SKR, berättar hur digitaliseringen kan bidra till att möta välfärdssektorns utmaningar.
-
Hur påverkas kommunerna i Ukraina av kriget och vad kan svenska kommuner bidra med. Magnus Liljeström på SALAR-International ger oss en direktrapport om läget och en beskrivning av betydelsen av en fungerande lokal nivå när kriget kommer.
Medverkande: Magnus Liljeström, SALAR International
Samtalsledare: Anders Nordh, SKR
-
I detta avsnitt samtalar vi om mänskliga rättigheter i förhållande till Sveriges medlemskap i EU.
Medverkande: Malin Looberger, Internationella sektionen, SKR, och Cecilia Berglin, Sektionen för styrning och verksamhetsutveckling, SKR.
Samtalsledare: Anders Nordh, SKR
En textversion publiceras inom kort.
-
I detta avsnitt samtalar vi om hur en god och rättssäker förvaltning bidrar till att de mänskliga rättigheterna i högre grad uppfylls.
Medverkande: Ann Sofi Agnevik, förbundsjurist, SKR, och Cecilia Berglin, Sektionen styrning och verksamhetsutveckling, SKR
Samtalsledare: Anders Nordh, SKR
En textversion publiceras inom kort.
-
I avsnittet samtalar vi om hur Barnkonventionen kan tillämpas för att bland annat säkerställa barnets rätt till skydd och säkerhet.
Medverkande: Marie Lundin Karphammar, barnrättsjurist, SKR, och Cecilia Ramqvist, Demokratisektionen, SKR
Samtalsledare: Anders Nordh, SKR
En textversion publiceras inom kort.
-
I detta avsnitt samtalar vi om hur kommuner och regioner kan förebygga och motverka mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer.
Medverkande: Renée Andersson från SKR:s kvinnofridssatsning, Cecilia Ramqvist, Demokratisektionen, SKR.
Samtalsledare: Anders Nordh, SKR.
En textversion publiceras inom kort.
- Näytä enemmän
