Episodes
-
För att få bättre lönsamhet och en mer miljövänlig odling blir dagens bönder mer skärmberoende.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vi följer med den västgötske bonden Emil upp i traktorhytten. Där sitter han i skenet av tre skärmar och följer hur traktorn rör sig och hur såmaskinen och gödselspridaren potionerar ut gödsel och utsäde. Behovet av gödsel kan variera på ett och samma fält. Vissa delar av fältet behöver mycket medans andra klarar sig med lite mindre gödsel. Emil har med jämna mellanrum över fälten tagit jordprover som analyserats på laboratorium, för att får reda på gödselbehovet, och varje prov har sin exakta gps-punkt.
Den här informationen används för att skapa en styrfil, som med satelitpositionering gps, styr gödselpridarens dator så att rätt mängd gödsel hamnar på rätt plats.
Camilla Widebeck , programledare
[email protected]Gustaf Klarin, reporter
[email protected] -
I framtiden kan din läkare ha en digital kopia av dig som kan visa om du håller på att bli sjuk. De första varianterna testas nu i sjukvården.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programmet sändes första gången 20240415.
En digital tvilling är en individualiserad detaljmodell av dig, en del av dig eller en sjukdom du har, som kan undersökas, medicineras och till och med opereras på, för att se vad som händer.
Vi är ju alla olika och reagerar olika på behandling. Så istället för att testa en ny medicin eller ett kirurgiskt ingrepp på dig som patient så kan den alltså först testas på din digitala tvilling. Man kan till exempel få en ny hjärtklaff inopererad i datormodellen, och sedan se där hur kan påverka blodflödet genom just ditt hjärta, för att se om det är en meningsfull operation.
Flera modeller av digitala tvillingar utarbetas just nu på Karolinska Institutet och vid Linköpings universitet för till exempel hjärtpatienter, inflammatoriska tarmsjukdomar och cancertumörer.
Längst har man kommit med de autoimmuna tarmsjukdomarna där en klinisk studie nu startar på patienter i Linköping. Där ska digitala tvillingar av deras tarmvävnad användas för att kunna ge varje individ exakt rätt läkemedel. Meningen är att det ska ge snabbare och effektivare behandling och därmed spara både tid och pengar.
En annan möjlighet är en helkroppskopia som kan följa med genom livet och visa på lämpliga livsstilsförändringar och hur det påverkar din digitala tvilling. Är det kanske dags att gå ner i vikt eller motionera mer för att undvika hälsoproblem? Kolla med din tvilling!
Medverkande: Klara Moraeus, läkarstuderande Linköpings universitet; William Lövfors, postdoktor systembiologi Linköpings universitet; Elin Nyman, universitetslektor medicinsk teknik Linköpings universitet; Tino Ebbers, professor fysiologisk mätteknik Linköpings universitet; Mikael Benson, forskare och läkare Karolinska institutet; Samuel Schäfer, forskare och läkare, Linköpings universitet.
Reporter: Tomas Lindblad
Producent: Björn Gunér
[email protected] -
Episodes manquant?
-
Effektivitet, fokus och sociala medier kan störa hjärnans behov av återhämtning och att sortera tankarna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
En så enkel och vardaglig sak som att tappa fokus och låta tanken vandra – kanske inte är så trivialt trots allt. Tillsammans med en rad hälsofördelar pekar forskning på att det till och med skulle kunna utveckla våra hjärnor. Mellanchefens utsatthet ses som en mardröm för just detta med mycket stress och olösta situationer, som hela tiden pockar på uppmärksamhet.
Dessutom diskuterar vi flygtrenden ”rawdogging” som spreds på Tiktok sommaren 2024 och den Sydkoreanska tävlingen Space-out competition som anordnas på allt fler platser i världen. Två fenomen som båda gör förmågan att tappa fokus till en sport. Trenderna skulle kunna ses som en motreaktion på ett allt högre krav på att alltid vara fokuserad.
-
Norska Anne Sverdrup Thygeson vill engagera genom att sprida kunskap om naturen och öppna samtalet mellan forskare och allmänhet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Anne Sverdrup Thygeson, professor i bevarandebiologi vid Norges miljö- och biovetenskapliga universitet brinner för att sprida kunskap om naturen och har bland annat skrivit böcker om insekter och deras liv, om träden och skogen, och hon har också varit sommarpratare i P1.
Hon brinner också för att vi ska öppna ögonen för naturens mångfald och vad verklig mångfald är. En modern skog har många likheter med en gräsmatta sett till den biologiska mångfalden och Sverdrup Thygeson skulle önska fler skogar som var mer som motsvarigheten till blomsterängar - full av olika liv i olika åldrar.
Reporter Lisa Henkow
[email protected]Producent Lars Broström
[email protected] -
Uranus månar har kommit upp på listan för tänkbara platser för liv i solsystemet. Hör också om växtforskaren i Olesya i Ukraina och om halta hästar. Eller är de bara osymmetriska?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vi får en lägesrapport om Olesya Bezsmertna, växtforskaren i Ukraina som med stöd från Österängens konsthall i Jönköping gett ut en flora mitt under brinnande krig. Nu har det skett igen!
Många tävlingshästar visar sig ha osymmetrisk gång. Är de halta? Eller kanske inte alls?
Medverkande: Reportrarna Lena Nordlund och Sara Sällström, och Vetenskapsradions nyhetschef Katarina Sundberg.
Programledare: Camilla Widebeck
[email protected] -
Betydligt fler är inlagda på sjukhus med mykoplasma i år än i vanliga fall. Smittan var nästan borta under pandemin nu är den tillbaka med besked. Men de flesta undgår lunginflammation.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Mykoplasma är en bakterie som ofta bara ger mild sjukdom, men i uppskattningsvis vart tionde fall leder till lunginflammation. Barn brukar inte bli särskilt sjuka av dem. Däremot kan det vara de som tar hem smittan till sina föräldrar, som ofta tillhör den generation som blir sjukast.
Johan Nöjd, smittskyddsläkare i region Uppsala svarar på frågor om mykoplasmainfektioner. Marcus Rönnlund, 21, berättar om när han togs in på sjukhus för lunginflammation med mykoplasma.
Programledare: Camilla Widebeck
[email protected] -
Det är onödigt svårt att få rätt hjälp och för kvinnor i klimakteriet. Nu ska ett nytt sätt att arbeta göra det lättare att komma rätt och dessutom spara tid, pengar och lidande.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Omkring 30% av alla kvinnor i klimakteriet önskar någon form av behandling för olika fysiska och psykiska symptom, men många hamnar i lågprioriterade vårdköer och har svårt att få hjälp. Nationella riktlinjer som ska göra svensk klimakterievård bättre och mer jämlik än idag kommer år 2025, och sedan 2023 testas ett lovande nytt arbetssätt på hittills ett 70-tal vårdcentraler: personcentrerad klimakterierådgivning. På specialiserade mottagningar får kvinnor snabb hjälp av en distriktssköterska med särskilt fokus på klimakteriet, ett arbetssätt som verkar spara tid, pengar och lidande.
Medverkande: Isabell Nord Lidén, klimakteriepatient Nossebro; Camilla Jiderhamn, distriktssköterska klimakteriemottagningen Närhälsans vårdcentral Sollebrunn; Rebecka Bramsved, läkare Närhälsans vårdcentral Sollebrunn; Lena Rindner, forskare och distriktssköterska; Maja Österlund, projektledare Socialstyrelsen; Angelica Lindén Hirschberg, överläkare Karolinska universitetssjukhuset och professor i gynekologi och obstetrik Karolinska Institutet.
Programmet sändes första gången 20241015.
Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Lars Broström
lars.broströ[email protected] -
Nu när socialsekreterare i Helsingborg tar hjälp av generativ AI skrapar de bara på ytan av det som kan göras av AI-verktyg.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
När socialsekreterare nu tar hjälp av generativ AI är det för att både spara tid och göra ett bättre arbete. Efter att ha testat verktyget internt har man nu sen i mitten av oktober valt att genomföra ett pilotförsök på riktigt.
Reporter Anders Diamant
[email protected]Producent Lars Broström
[email protected] -
Om några år ska sonden Comet Interceptor skickas upp i rymden för att komma nära en förbipasserande komet. Vilket komet det blir, vet man inte förrän då och mötet kommer att gå svindlande snabbt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
På en laboratoriebänk på Ångströmlaboratoriet i Uppsala ligger ett elektronikkort som ska med upp i sonden. Forskaren vid Institutet för Rymdfysik Anders Eriksson berättar om kometernas hemvist i Oorts moln längst ut i solsystemet, och om vilken sorts komet han hoppas att sonden som ska skickas upp 2029 kan sammanträffa med.
Programledare: Camilla Widebeck
[email protected]Producent: Lars Broström
[email protected] -
Jordskredsseger för Donald Trump i valet i USA, vad betyder det för klimatet? Den frågan ställde P1:s miljöprogram Klotet i en direktsändning i onsdags som vi nu sänder en kortversion av. I programmet medverkar Kevin Noone, professor i kemisk meteorologi, Stockholms universitet, Maria Wetterstrand, hållbarhetskonsult och före detta språkrör för Miljöpartiet, och klimatpolitikforskaren Björn-Ola Linnér.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programledare: Marie-Louise Kristola
[email protected]Producent: Peter Normark
[email protected] -
Vi är många som inte kan låta bli att ge egna namn åt våra prylar, särskilt de som rör sig och låter. Och vanligast är att bilen får ett smeknamn. Vi möter forskaren som studerat fenomenet och hör om de populäraste namnen och varianterna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Daniel Solling är namnforskare vid Institutet för språk och folkminnen och han har gjort en enkätstudie över just vilka namn vi svenskar ger till våra prylar. Tillhörigheter som vi tycker har en personlighet ligger bra till, inte minst omtyckta gamla trotjänare till bilar, berättar han.
Och när vi själva ställer frågan till lyssnare och folk på stan så hör vi att det här är ett ämne som engagerar.
Medverkande: Daniel Solling, forskningsarkivarie vid Institutet för språk och folkminnen i Uppsala, samt ett antal bil- och prylägare.
Reporter: Björn Gunér
[email protected]Producent: Lars Broström
[email protected] -
Leder till depression och utmattning.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
På ledningsregementet i Enköping upptäckte läkaren Mats Navrén att det var ganska många värnpliktiga som sökte hjälp för att de kände sig nedstämda eller hade dåligt med energi. Han drog igång ett forskningsprojekt tillsammans med Gymnastik och- Idrottshögskolan och Försvarsmedicinskt centrum. Resultaten överraskade. Var fjärde tjej som ryckte in i Enköping hade låga blodvärden, och 10% hade också järnbrist.
Stefan Lindgren, som är professor emeritus i medicin och gastroenterologi, menar att vården måste bli bättre på att fånga upp och behandla järnbrist.
Medverkande
Mats Navrén, läkare och specialist i allmänmedicin och arbetsmedicin. Arbetar på Försvarshälsan i Enköping, som är företagshälsovård för värnpliktiga och anställda.
Hoa Sjöholm som gjort värnplikten som skyttesoldat i Falun och det senaste året arbetat på Pliktrådet.
Stefan Lindgren, professor emeritus i medicin och gastroenterologi vid Lunds universitet. Har arbetat som överläkare vid Skånes universitetssjukhus i Malmö.Programmet är en återutsändning från 4 maj 2023.
Reporter Cecilia Ohlén
Producent Annika Östman -
Klara Arnberg är docent i ekonomisk historia och har forskat länge om pornografimarknaden i Sverige. Sverige var det andra landet i världen där pornografin blev laglig, 1971, och då frodades porrbutikerna och porrbiograferna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Inte minst i Stockholm, där Klara Norra Kyrkogata hade den största ansamlingen. Stockholm och Sverige stack ut, och vissa turister åkte till Sverige för att få uppleva det här. Bland annat krävde rockgruppen Led Zeppelin att ceremonin när de skulle få en guldskiva 1973 skulle vara på en känd porrklubb i Stockholm, där det pågick livesex i bakgrunden.
Men efter en tid med fri pornografi vaknade också de som var emot porr och blev alltmer högljudda. Bland annat började hyresvärdar säga upp sexshoppar och porrklubbar, tidningarna slutade ta in annonser och marknaden trycktes tillbaka igen, visar Klara Arnbergs forskning.
Lena Nordlund
[email protected] -
Jobbannonsen från Grönland ändrade Mattias liv. Han bytte rymdforskning mot ett liv i närkontakt med naturens urkrafter, och en och annan isbjörn.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Mattias sökte jobbet i Nuuk – och fick det. Efter tio år i Grönlands huvudstad är detta ”hemma” för forskaren som bytte fokus från rymden, till fisken längs Grönlands kuster. Hör om livet som forskare på nordliga breddgrader, och vad vi kan lära oss genom att titta väldigt noga på fiskars öron.
-
Intresset ökar bland skogsägare för att gå över till hyggesfritt skogsbruk för Martina Röed vändes motvind till medvind. Hör också om hur urfolk förebyggt skogsbränder, och en rapport från Cali.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
FN-mötet om biologisk mångfald i Cali i Colombia COP 16 går in på upploppet, och vi får en rapport med oväntade perspektiv från vår medarbetare på plats Sara Sällström.
Gustaf Klarin
[email protected]Camilla Widebeck
[email protected] -
Forskare har skapat en enormt stor släktforskning kring den ärftliga sjukdomen Skelleftesjukan. På så vis hoppas man förstå varför den drabbar vissa släkter mer eller mindre.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sjukdomen heter egentligen transtyretin amyloidos, och kan drabba nerverna i händer och fötter, men också att de felveckade proteinerna kan slingra sig in i hjärtan, njurar och ögon.
Torrlabb med släktforskning från 1600-taletMalin Olsson är forskningsingenjör vid Umeå universitetsjukhus och visar runt i det hon kallar torrlabbet, nämligen platsen vid datorn.
Här har hon och hennes kollegor kartlagt 900 nuvarande patienter och spårat deras släktingar till 1600- och 1700-talet. På så vis hoppas man förstå varför vissa släkter verkar klara sig bra trots den genetiska förändring, medan andra släkter drabbas hårdare.
Slår hål på myterna om portugisiska sjömänForskarna har också kunnat slå hål på mytbildningen kring varför sjukdomen drabbat främst norra Sverige och norra Portugal. Varken vikingar eller portugisiska sjömän tycks ha varit boven i dramat.
Medverkar gör Malin Olsson, medicine doktor i amyloidos tillika forskningsingenjör vid Umeå universitetssjukhus.
Programledare och producent: Annika Östman
[email protected] -
På 1960-talet åkte svenskar till Polen för att göra abort. Nu går resorna åt andra hållet. Det pratas mycket om länder som inför hårdare lagar, men den generella trenden i världen är mer tillåtande.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Förra veckan belönades Vetenskapsradions Lena Nordlund med Radioakademiens pris Guldörat i klassen årets folkbildare - radio, för en P4 Dokumentär som handlade om aborträtten i Sverige på 1960-talet. ”Carins” hemliga abortresa till Polen heter dokumentären och när den släpptes för ungefär ett år sen gjordes ett avsnitt av Vetenskapspodden om aborter förr och nu.
-
Nu vill allt fler skogsägare bruka markerna utan kalhyggen men hur ska det hyggesfria skogsbruket göras på ett sätt som verkligen gynnar insekter, växter och svampar?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Joachim Strengbom från Sveriges Lantbruksuniversitet och Gustaf Granath från Uppsala Universitet gör försök med olika typer av hyggesfritt skogsbruk, för att se effekten på den biologiska mångfalden. Vi hör också Anders Söderström, skogschef på Uppsala Akademiförvaltning om varför man vill gå över till hyggesfritt skogsbruk.
Programledare: Sara Sällström
[email protected]Producent: Camilla Widebeck
[email protected] -
Följ med i jakten på hösttecken i naturen tillsammans med jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker och Naturmorgons reporter Lisa Henkow.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Löven faller av träden och naturen förbereder sig för vintervilan, och det finns mycket intressant att upptäcka och se just på hösten. Runt knuten på Naturhistoriska riksmuséet i Stockholm, Didrik Vanhoenackers arbetsplats travar de ut i mörket med öron och ögon öppna för allt från svamp och mossor till höstliga fågelläten. Förutom lupp och kikare finns också värmekamera och fladdermusdetektor med i packningen för den stadsnära safarin i den tidiga morgontimman.
-
Nya Vetenskapsradion din dagliga guide till ny forskning och fascinerande vetenskap med Sveriges Radios vetenskapsredaktion. 20 minuter varje vardag.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vetenskapsradion På djupets poddflöde döps nu om till Vetenskapsradion, och slås ihop med Vetenskapsradion Forskarliv och Vetenskapsradion Hälsa till ett dagligt vetenskapsprogram.
Dagligt vetenskapsprogram från Sveriges Radio – om ny forskning och fascinerande vetenskapI nya Vetenskapsradion guidar Sveriges Radios vetenskapsredaktion dig i ny forskning och djupdyker i vetenskapens värld.
Alla gamla avsnitt av Vetenskapsradion På Djupet finns kvar att lyssna på i detta flöde.
Gamla avsnitt av Vetenskapsradion Hälsa hittar du här.
Gamla avsnitt av Vetenskapsradion Forskarliv hittar du här. - Montre plus
