Christian Ekberg Podcasts
-
Thomas vill veta om små modulära kärnkraftsreaktorer (SMR) är svaret på kapacitetsbristen i elnätet. Och hur exakt hur småskaliga kan de bli?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Christian Ekberg, professor i kärnkemi vid Chalmers tekniska högskola, medverkar i programmet för att svara på alla Thomas frågor om små kärnkraftverk.
USA:s tidigare utrikesminister Henry Kissinger, 99 år, tycker att det är dags att förhandla om fred med Ryssland för att undvika världskrig. Men är någon redo att ta det steget? Peter Wallensteen, senior professor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet, är med och reagerar på Kissingers förslag.
Dessutom är Thomas förväntningsfull inför ett uppdrag som han och Louise ska utföra tillsammans ikväll: de ska dela ut priser på Idrottsgalan!
Programledare: Thomas Nordegren
Bisittare: Louise Epstein
Producent: Amanda Rydman -
Dagens gäst är Christian Ekberg som är professor i både kärnkemi och Industriell Materialåtervinning vid Chalmers Tekniska Högskola. Med den dubbla kompetensen har jag svårt att tänka mig någon bättre lämpad att tala med om kärnkraft, miljö och klimat. Och om magsjuka bävrar.
Nu är förvisso valrörelsen över, men energifrågan har bara blivit mer brännande i takt med att vintern närmar sig. I Europa fortsätter Tyskland stänga kärnkraft samtidigt som gasen från Ryssland stryps. I Belgien följer man efter och stänger fungerande kärnkraftsverk. Hur smart är det? Kommer Svenska kraftnät tvingas koppla ifrån elen i vinter, som generaldirektör Lotta Medelius-Bredhe varnade för i Ekots lördagsintervju? Vad kan man göra för att säkra energiförsörjningen framåt? Vilka misstag har begåtts? Varför tar kärnkraftsmotståndare alltid upp Finlands nya kärnreaktor Olkiluoto 3? Vad är små modulära reaktorer (SMR) för något? Och hur kan vi återanvända kärnavfallet? Om detta och mycket annat handlar dagens podd.
Jag mottar inga statliga bidrag eller annan finansiering, utan förlitar mig helt på er läsare och lyssnare. Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för mig att fortsätta vara en självständig röst.
Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)
This is a public episode. If you’d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe -
I poddens 76:e avsnitt gästas vi av Erika Ingvald, enhetschef för Mineralinformation och Gruvnäring på myndigheten SGU, Sveriges geologiska undersökning.
Vi börjar med en överflygning av hur gruvverksamhet fungerar i Sverige. Vilka mineraler utvinns i Sverige idag? Vilka geologiska händelser har gjort att ett område är extra lämpligt för gruvdrift? Och hur ser Europas importbehov av mineraler ut? Genom exemplet med den omdiskuterade mineralfyndigheten i Kallak går Erika även igenom vilka steg man behöver gå igenom för att få öppna en gruva, hur prospektering går till och vilken roll regeringen har i beslutsfattandet.
I poddens andra del (från minut 33) pratar vi om en av de allra största utmaningarna när det gäller energiomställningen: hur ska vi få tag på de mineraler som behövs för att producera de vindkraftverk, batterier, elkablar och allt annat som behövs för att vi ska kunna ersätta fossila bränslen? Erika förklarar vad som krävs för att ett material ska hamna på EU kommissionens lista över kritiska råmaterial och förtydligar att det inte bara är gruvor som behövs för att öka EU:s självförsörjning — det behövs även processindustri som förädlar mineralerna. (Grafen över Kina, EU:s och USA:s andel av processeringen av viktiga batterimineraler som nämns vid minut 37 finns här.)
Avslutningsvis får vi höra om några av de mineralfyndigheter och initiativ som syftar till att öka EU:s och Sveriges försörjning av mineraler. Vi pratar bl.a. om LKAB:s initiativ om att återvinna sällsynta jordartsmetaller ur gruvavfall, Erika förklarar på vilket sätt mineralfyndigheten i Norra Kärr är intressant — och slår även ett slag för mer återvinning.
För den som vill lära sig mer om återvinning av batterimetaller kan vi även rekommendera avsnittet med Chalmersprofessorn Christian Ekberg.
-
I poddens 72:a avsnitt gästas vi av Christian Ekberg. Han är professor på Chalmers i både industriell materialåtervinning och kärnkemi.
Vi börjar med en överflygning av hur industriell återvinning går till i Sverige. Vilka material är vi bra på att återvinna? Vilka tekniska processer används? Och hur ser lagstiftningen ut? Christian förklarar även hur konventionella återvinningsmetoder såsom fraggar där man mekanisk tar isär och sorterar ut material och smältor där man värmer upp avfall håller på att kompletteras av “riktig kemi” — inte minst hydrometallurgiska processer där man löser upp avfallsblandningar, ofta med syror, och plockar ut specifika ämnen genom att låta dem binda till olika molekyler.
En av de största farhågorna kring energiomställningen, och inte minst elektrifieringen av fordon, är: hur ska materialen räcka till när var och varannan bil kör runt med flera hundra kilo batterier? En del av svaret är såklart återvinning och Christian berättar om hans erfarenheter av att i femton år hållit på med batteriåtervinning. Han går igenom processen för att återvinna ett litiumjonbatteri till hög grad och resonerar kring potentialen (och begränsningarna) när det gäller batteriåtervinning. Christian berättar även om de studier som han och hans forskargrupp har gjort kring återvinning av solpaneler.
Avslutningsvis pratar vi om Christians andra forskningsområde: kärnkemi. Vi benar ut vad fjärde generationens kärnkraft innebär och på vilket sätt en sådan process kan nyttja en mycket större andel av energiinnehållet i kärnbränsle.
Relaterad läsning: Så går återvinning av solpaneler till
-
Världens elbilar använder hundratusentals ton metaller i batterierna. Om de inte kan återvinnas räcker inte råvarorna till alla. Lösningen kan finnas i en liten fabrik i Västerås.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
"Banka och elda har vi kunnat göra sedan stenåldern", sa Christian Ekberg, professor industriell materialåtervinning Chalmers, för ett par år sedan till Vetenskapsradion, med hänvisning till de tidigare mindre effektiva metoderna för att återvinna metaller ur batterier. "Att göra riktig kemi har kommit lite senare", lade han till, och syftar då på modernare metoder. Nu, 2022, börjar den här tekniken närma sig industrin och verkligheten.
För idag kan batteritillverkaren Northvolt ta tillbaka de viktiga metallerna mangan, nickel, litium och kobolt ur gamla elbilsbatterier, med hjälp av en så kallad "våt", hydrometallurgisk process. Det visar man i den pilotanläggning som byggts i Västerås. Metallerna går sen direkt till den stora batterifabriken i Skellefteå för att bli nya batterier.
När återvinningen går för fullt ska hälften av de använda metallerna komma från uttjänta batterier. Men vad händer när tekniken utvecklas och batterierna bygger på nya kemiska principer?
Medverkande: Ragnar Sjödahl, operativ chef Revolt Västerås; Christian Ekberg, professor industriell materialåtervinning Chalmers Göteborg; Emma Nerenheim, miljöchef Northvolt; Daniel Brandell, professor i materialkemi, verksam vid Ångström Advanced Battery Centre, Uppsala Universitet; Martina Petranikova, docent industriell materialåtervinning Chalmers Göteborg.
Reporter: Tomas Lindblad
Producent: Björn Gunér
[email protected] -
Victor Malm på Expressen tycker kulturjournalistiken varit naiv i bevakningen av gangsterrap. Behövs en ny typ av journalistik? Dessutom djupdyker vi i fjärde generationens kärnkraft. Vad är det?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Behöver kulturjournalistiken förändras?Victor Malm på Expressen tycker att kulturjournalistiken varit för naiv i bevakningen av artister med kopplingar till kriminella gäng. Behöver journalistiken förändras? Hur då? Hur gör man kulturjournalistik som inte skiljer på verk och person? Vi gästas av musikjournalisten Tali da Silva från SVT Kulturnyheterna och Victor de Almeida från youtubekanalen Dialogiskt.
Vad innebär fjärde generationens kärnkraft?Till år 2050 väntas elförbrukningen fördubblas i Sverige. Ett förslag till att uppnå Parisavtalet är en utbyggnad av kärnkraften med vad som kallas "fjärde generationens kärnkraft". Vad är det egentligen? Finns det några sådana reaktorer i världen idag? Hur fungerar de? Christian Ekberg, professor i industriell materialåtervinning och kärnkemi på Chalmers medverkar för att lära oss mer.
Programledare: Thomas Nordegren
Bisittare: Louise Epstein
Producent: Olle Björkman
-
Vad händer vid en härdsmälta i en kärnkraftsreaktor? Och hur kan forskning om svåra haverier bidra till att öka säkerheten och minimera risken för svåra haverier med utsläpp till miljön - om det handlar Strålsäkert den här gången. Vi möter forskare vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska högskola i Göteborg som berättar hur de studerar härdsmältor. Utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten berättar varför forskningen är viktig, både för att öka säkerheten och för krisberedskapen.
Avsnittet finns transkriberat till text här: https://bit.ly/3MNCXVN
Medverkande: Sevostian Bechta, professor KTH,
Wiktor Frid, docent KTH, Christian Ekberg, professor Chalmers,
Patrick Isaksson, Strålsäkerhetsmyndigheten
Programledare: Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten
