Karlstad Universitet Podcasts
-
Ett av fem barn känner press från föräldrar i idrottssammanhang. Vad detta har för påverkan på barnen och på idrotten i stort? Det pratar vi om idag när vi gästas av Christian Augustsson som disputerat på Karlstad universitet med avhandlingen “Unga idrottares upplevelser av föräldrapress” i ämnet pedagogik.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Pandemin lärde oss att jobba hemifrån och distansarbete och hybridkontor är här för att stanna. Men, vad betyder det här för ledarskapet, för arbetsmiljön och samarbetet? Vilka krav ställer hybridkontoret och hur ska man göra för att lyckas?
Gästar oss i detta avsnitt gör Leif Denti, filosofie doktor i psykologi och forskar på ledarskap, kreativitet och organisatorisk innovation vid Göteborgs universitet och Lena Lid Falkman, forskare i ledarskap, organisation och kommunikation vid Handelshögskolan i Stockholm och Karlstad universitet. Samtalsledare är Sofie Andersson.
Transkribering
Ta del av podden i textformat här.
-
Vi talar gigekonomi med Cathrine Lindh. Vi läser om plattformskapitalism. Cathrine tänker på Justin…Timberlake.
Vi läste Van Doorn, N., & Badger, A. (2020). Platform capitalism’s hidden abode: producing data assets in the gig economy. Antipode, 52(5), 1475-1495. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1111/anti.12641 (Tack för tipset till Henrik Örnebring, Karlstad universitet).
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
En självständighetskämpe besjälad av idéer och beväpnad med revolutionslust men som fälldes av sin egen kompromisslösa övertygelse.
Nya avsnitt från P3 Historia hittar du först i Sveriges Radio Play.
Redaktionen för detta avsnitt består av:
Cecilia Düringer – programledare
Elina Perdahl – producent och manus
Pablo Leiva Wenger – scenuppläsare
Elias Klenell – ljuddesign och slutmix
Medverkar gör också Pilar Álvarez, lektor i spanska på Karlstad Universitet.
Vill du veta mer om Simón Bolívar och den sydamerikanska kampen för självständighet? Här är några av de böcker som ligger till grund för avsnittet:
Liberators - Latin America’s struggle for independence 1810-1830 av Robert Harvey
Simón Bolívar - a life av John Lynch
Bolívar av Marie Arana
Femhundra år av latinamerikansk historia av Dag Retsö
Latinamerikas historia av John Charles Chasteen.
-
No shower-rörelsen uppmanar till att vi borde duscha mindre och trenden växer nu i Sverige. Varför då? Varför började vi tvätta oss regelbundet? Dessutom - Blir vi mer poetiska om vi jobbar mindre?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Är elbilarna redo för den svenska vintern?Det har varit kallt och snöigt i stora delar av landet under den senaste veckan vilket har orsakat problem i trafiken. Under förra veckan uppstod långa köer på E6:an där ett nytt problem uppdagades. Elbilar laddade ur i kylan och blev stående. Är det här ett problem vi kommer se oftare framöver? Vad kan man göra som elbilägare för att vara förberedd? Vi ringer upp Tobias Levin, stationsägare för bärgningsbolaget Assistancekåren i Helsingborg och Landskrona.
Borde vi duscha och tvätta oss mindre?Antidusch-rörelsen uppmanar människor att tvätta sig mer sällan. Även hollywood-kändisar hakar på den här trenden och menar att man ska förlita sig på kroppens egna signaler för när man borde duscha. Hur kommer det sig att man en gång i tiden började lägga tid på hygien? Vi pratar med Karolina Wiell, universitetslärare i historia vid Mittuniversitetet och Karlstad universitet.
Blir vi mer poetiska om vi jobbar mindre?I Expressen skrev nyligen teologen och skribenten Joel Halldorf att vi behöver leva ett mer poetiskt liv genom att jobba mindre. Han menar att en fyra dagars arbetsvecka kommer kommer leda till mindre problem med psykisk ohälsa och stress. På vilket sätt? Vi gästas av Joel Halldorf och Caspian Rehbinder, arbetsmarknadsansvarig på tankesmedjan Timbro. För Caspian håller inte med om detta.
Programledare: Daniel Alling
Bisittare: Louise Epstein
Producent: Ulrika Lindqvist
-
Statsvetaren och digitaliseringsgranskaren Peter Falk om arbetet med att få fram mer demokratisk data inom psykiatrin baserat på upplevelser av vården
-
Toni Morrison (1931-2019) kallas ibland för USA:s nationalförfattare. Från debuten 1970 odlade hon ett författarskap som många anser hör till den moderna litteraturens allra viktigaste. I bok efter bok gestaltade Morrison på ett banbrytande sätt den afrikan-amerikanska erfarenheten och historien. Romanen var Morrisons främsta uttrycksform, men hon skrev även noveller, poesi, litteraturkritik, barnböcker och till och med ett operalibretto. 1993 tilldelades hon Nobelpriset i litteratur.
Bildningspodden ger en introduktion till Toni Morrisons rika författargärning och fördjupar sig i romanen "Älskade" (Beloved, 1987), ofta ansedd som hennes stora mästerverk och av New York Times utsedd till det sena 1900-talets bästa amerikanska roman.
Gäster i studion är Judith Kiros och Alice Sundman. Judith Kiros är författare, litteraturkritiker och doktorand i litteraturvetenskap vid Karlstad universitet. Alice Sundman är fil. dr i engelsk litteratur vid Stockholms universitet, disputerad på en avhandling om Toni Morrison som inom kort utkommer som bok, "Toni Morrison and the Writing of Place" (Routledge, 2022).
Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer.
Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. -
Författaren Aase Berg är aktuell med sin senaste roman "En uppblåst liten fittas memoarer", en slags biografi om den fiktiva, helt kompromisslösa Aase Berg med orubblig självkänsla. Kristofer Folkhammar har utkommit med boken "Är det barnen, baby?" En närgången berättelse om föräldraskap, kärlek, vänskap och bögliv.
Aase Berg debuterade som 30-åring med diktsamlingen ”Hos Rådjur”. Sedan dess har hon prisats både som författare och som litteraturkritiker och det stora genombrottet kom med romanen ”Haggan” 2019. I sin senaste roman ”En uppblåst liten fittas memoarer” (Albert Bonniers Förlag), är bokens huvudperson den fiktiva, norsk-svenska Aase Berg med orubbligt stark självkänsla.
Kristofer Folkhammar är författare och kritiker och uppmärksammades stort 2015 med romanen ”Magisterlekarna”, som även filmatiserats. Nu är han aktuell med sitt femte skönlitterära verk ”Är det barnen, baby?” (Natur & Kultur). En bok om föräldraskap, vänskap, kärlek, bögliv och mycket mer.
Judith Kiros är poet och journalist och doktorand i litteratur från Karlstad Universitet. Hon debuterade 2019 med boken ”O”, en hybrid av poesi och essä med utgångspunkt i Shakespeares pjäs ”Othello”.
Från 1 september 2021
Jingel: Lucas Brar -
Kemikalien GenX har släppts ut i Cape Fear-floden under 37 år. En kemikalie som skulle ersätta den förbjuda substansen PFOA i teflon. Nu engagerar sig boende i området som misstänker att GenX är lika farlig.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det kryllar av otestade kemikalier i vardagsprylar. När forskning visar att de är farliga så förbjuds dom, bara för att ersättas av nästan samma ämnen som sen ofta visat sig vara lika dåliga.
Inom forskarvärlden kallas det för "regrettable substitution" - när en kemikalie efter åratal av forskning bevisligen är giftig och förbjuds, bara för att ersättas av en ny, liknande substans, som återigen forskare måste undersöka. I flera fall har ersättaren visat sig lika dålig som föregångaren.
Ett exempel är det ökända ämnet bisfenol A. Idag förbjudet i exempelvis nappflaskor. Det har istället ersatts med bisfenol F – som ny svensk forskning visar kopplingar till lägre intelligens hos barn som i fosterstadiet exponerats i högre grad.
Medverkande: Carl-Gustaf Bornehag, folkhälsoprofessor vid Karlstad Universitet, Daniel Borg, toxikolog vid kemikalieinspektionen, Jane Hoppin, miljöepidemiolog vid North Carolina State University som leder GenX-studien, Beth Markesino, boende i Wilmington, USA.
Programmet är en repris från 14 juni 2021.
Programledare
Marcus HanssonProducent
Peter Normark
[email protected] -
Forskare larmar om allt färre spermier hos män i västvärlden. Snart kan vår fortplantning på naturlig väg vara borta, menar de. Vad beror det på? Och hur säkra kan vi vara på att det stämmer?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Reproduktionsepidemiologen Shanna Swan ligger bakom en mycket uppmärksammad metastudie från 2017 där forskarna visade att mängden spermier i sädesvätska hos män i västvärlden minskat med mer än hälften under en 40-årsperiod.
Livsstilsfaktorer som dålig mat, rökning och stress kan ligga bakom en del av minskningen. Men forskare som Shanna Swan pekar framförallt ut hormonstörande kemikalier som orsak.
Men att spermieproduktionen skulle ha minskat så dramatiskt – och att det faktiskt betyder att fertiliteten blivit nedsatt – går fortfarande inte att slå fast, menar andra forskare. Metoderna för att räkna spermier kan vara bristfälliga och ge missvisande resultat. Indicierna från många olika studier är dock så pass allvarliga att de behöver tas på allvar.
Medverkande: Shanna Swan, miljö- och reproduktionsepidemiolog vid Icahn School of Medicine hos Mount Sinai i New York, Lars Björndahl, överläkare och chef för Anova-laboratoriet på KI, Carl-Gustaf Bornehag, professor i folkhälsa vid Karlstad Universitet.
Programmet är en repris från 4 maj 2021.
Programledare
Marcus HanssonProducent
Peter Normark
[email protected] -
I detta avsnitt möter vi professor Bo Dahlin i ett personligt samtal om pedagogik, antroposofi och lite till. Trevlig lyssning.
-
Kemikalien GenX har släppts ut i Cape Fear-floden under 37 år. En kemikalie som skulle ersätta den förbjuda substansen PFOA i teflon. Nu engagerar sig boende i området som misstänker att GenX är lika farlig.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det kryllar av otestade kemikalier i vardagsprylar. När forskning visar att de är farliga så förbjuds dom, bara för att ersättas av nästan samma ämnen som sen ofta visat sig vara lika dåliga.
Inom forskarvärlden kallas det för ”regrettable substitution” - när en kemikalie efter åratal av forskning bevisligen är giftig och förbjuds, bara för att ersättas av en ny, liknande substans, som återigen forskare måste undersöka. I flera fall har ersättaren visat sig lika dålig som föregångaren.
Ett exempel är det ökända ämnet bisfenol A. Idag förbjudet i exempelvis nappflaskor. Det har istället ersatts med bisfenol F – som ny svensk forskning visar kopplingar till lägre intelligens hos barn som i fosterstadiet exponerats i högre grad.
I programmet hörs: Carl-Gustaf Bornehag, folkhälsoprofessor vid Karlstad Universitet, Daniel Borg, toxikolog vid kemikalieinspektionen, Jane Hoppin, miljöepidemiolog vid North Carolina State University som leder GenX-studien, Beth Markesino/boende i Wilmington, USA.
Reporter
Marcus HanssonProducent
Peter Normark
[email protected] -
Det finns en växande kritik mot hur undervisningen fungerar på universitet och högskolor. Är det för många studenter och kan de verkligen läsa och skriva? Om det talar Henrik Höjer med dagens gäster: Ulf Danielsson professor i teoretisk fysik vid Uppsala universitet och Hanna Enefalk lektor i historia vid Karlstad universitet.
Vetenskapsjournalisten Henrik Höjer möter personer med insyn i universitetsvärlden. Hur mår egentligen högskolan? Är studenterna tillräckligt förberedda för högskolestudier? Forskar man om rätt saker? Hur är det med humanioras kris? -
Hur ser drogernas historia ut? Varför är vissa droger tillåtna men andra förbjudna? I antologin ”Drogerna och samhället” samlas flera skribenter kring dessa frågor. En av kapitelförfattarna är Hanna Enefalk, docent i historia vid Karlstad universitet, som talar om synen på droger genom historien. Programledare är Mats Wiklund och Katarina O’Nils Franke.
-
Studie efter studie visar att öppna kontorslandskap sänker produktiviteten och kommunikationen. Trots det verkar de vara här för att stanna. Vi resonerar oss fram till hur vi kan få det att funka bra trots allt.
Tanken var att öppna kontorslandskap skulle spara pengar och skulle öka samarbetet. Riktigt så blev det inte.
Färre riktiga samtal Bland annat visar en studie från Harvard att den verbala interaktionen minskade med 70% i organisationer där man bytte till öppna planlösningar. Istället ökade den digitala kommunikationen som mejl och chattar. När vi alla sitter i ett helt öppet rum blir det extra viktigt att inte störa varandra hur som helst.
Ökat missnöje En annan studie från Centrum för tjänsteforskning vid Karlstad universitet visar att människor som jobbar i öppna kontorslandskap mår sämre och är mer missnöjda med sitt jobb.
Vad gäller hemarbete är det många som vittnar om att man får mer gjort hemma. Ändå är det få som helt vill släppa kontoret. I en undersökning på en resebyrå i Kina som beskrivs det här avsnittet av podcasten Freakonomics visade det sig att produktiviteten ökade med 13% när medarbetarna jobbade hemma. Många vittnade om att det var lättare att få saker gjorda i hemmet. Trots det ville många tillbaka till kontoret i alla fall. Anledningen? De kände sig ensamma.
Det här kan vi göraSom organisation gäller det att identifiera vilka behov medarbetarna har. Fokusera tyst vid dator? Ha kreativa möten? Sköta telefonsamtal ifred utan att störa andra? Vi behöver sätta upp riktlinjer som ger oss förutsättningar för att kunna göra allt det där, när vi behöver det: fokusera, kommunicera och ha arbetsro.
5 tips för det öppna kontorslandskapet
Identifiera era behov. Vilken sorts ytor behövs för fokus respektive samarbete, vilka ljud är okej när och var? Låt medarbetare vara med och arbeta fram riktlinjer. Ta hand om den fysiska ljudmiljön med mattor och annat som dämpar ljud. Se till att tysta och/eller avskiljda rum finns tillgängliga och utvärdera användandet. Ta upp en diskussion om vilka beteenden som är ok och vilka som stör och vad ni kan göra för att minimera de senare.Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
