Skäggetorp Podcasts
-
Den första rättegången gällande påskupploppen i Skäggetorp har avslutats i veckan. Correns reportrar Jenny Eriksen och Victor Bomgren har varit på plats i rättssalen och tagit del av förhandlingarna. Hör dem berätta om åklagarens inställning, de många vittnena och bevisningen mot de åtalade.
-
Efter de så kallade påskupploppen kommer politiska krav på hårdare tag. Är det lösningen nu eller kan det rent av vara kontraproduktivt?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Svensk dialogstrategi efter Göteborgskravallerna
Konflikt berättar hur den svenska dialogstrategin växte fram efter Göteborgskravallerna 2001, och hur den varit väldigt framgångsrik för att motverka att demonstrationer urartar. Men vid påskupploppen 2022 när högerextremisten Rasmus Paludan, känd för sina koranbränningar, manifesterade blev det väldigt våldsamt – varför?Dialogpolisen Johan Heed vill se mer dialog i hela landet
Konflikt möter dialogpolisen Johan Heed som var på plats i Stockholmsförorten Hallunda när den högerextrema politikern Rasmus Paludan talade och brände koranen. Vad tänker han om politikers krav nu på hårdare tag, till exempel gummikulor, tårgas och vattenkanoner?Politiker vill se gummikulor och vattenkanoner efter påskupploppen
Från politiskt håll har det kommit många reaktioner, från oppositionen – M, KD, SD och L – har det kommit krav på bättre resurser och verktyg för polisen för att bättre kunna stävja upplopp. Till exempel har man föreslagit gummikulor, vattenkanoner, tårgas, buntband och utegångsförbud.Frankrikes auktoritära polis misslyckades stävja upplopp 2005
Frankrike lyfts ofta fram som ett exempel på en mer hårdför poliskår, som inte tvekar för att använda tårgas, vattenkanoner eller gummikulor vid upplopp. Men 2005 inträffade de mest omfattande upploppen i Frankrikes och Europas moderna historia och polisen hade svårt att stoppa våldet.Repressiva polismetoder kan bidra till mer våld vid upplopp
Den amerikanska kriminologen Ed Maguire har under hela sin akademiska karriär studerat polisarbete och våld, speciellt polisstrategi i samband med upplopp. Han är en varm förespråkare av den svenska dialogmodellen, och menar att i USA så agerar polisen oftast för hårt, vilket riskerar att provocera demonstranter och leda till en våldsspiral.Medverkande: Anders Thornberg, rikspolischef, Stefan Holgersson, polisforskare, Simon Andrén, Ekots krimreporter, Mathieu Zagrodzki, fransk polisforskare, Fabien, fransk polis, Amine Kessaci, 18-åring i fransk förort, Rudy Manna, fransk polis i Marseille, Ed Maguire, amerikansk kriminolog vid Arizona State university, Johan Heed, dialogpolis, boende Skäggetorp, Hallunda och Husby mfl
Reportrar: Simon Moser, Simon Andrén, Titti Elm, Peter Johansson och Helena Björk
Programledare: Firas Jonblat
[email protected]Producent: Anja Sahlberg
[email protected] -
I samband med den högerextrema partiledaren Rasmus Paludans planerade besök i Linköping utbröt kaosartade scener i Skäggetorp. Correns reportrar Albin Wiman, Victor Bomgren och Dennis Petersson befann sig, under torsdagen, mitt i de våldsamma upploppen. I dagens avsnitt delar de med sig av ögonblicksbilder från händelseförloppet.
-
Elias Aguirre är kommunalråd för Socialdemokraterna i Linköping. Han vill stoppa inflyttning av nyanlända till bostadsområdet Skäggetorp i Linköping. Här har vi en stundtals laddad podd om Socialdemokraterna, invandringen och skolan.
-
I kyrkovalet den 19:e september får Svenska Kyrkans medlemmar välja och påverka verksamheten. Vilka prioriteringar gör de som ställer upp som kandidater?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I Linköping finns både en mäktig domkyrka som ständigt behöver renoveras och en betydligt modernare kyrka i den socialt utsatta stadsdelen Skäggetorp där kyrkans integrationspedagog Kajta Wiebe försöker att göra skillnad.
Hör henne och ett reportage från domkyrkan och ett samtal om vad kyrkan bör prioritera framöver.
Cecilia Cras (S) och Per Ingvarsson, POSK ,partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan medverkar samt frilansjournalisten Erik Lindfelt.Programledare: Åsa Furuhagen
Producent: Anders Diamant
Reporter: Thella Johnsson -
I Skäggetorp i Linköping finns många ungdomar som hoppat av gymnasiet och det finns också en grupp äldre ungdommar i 20-25 års åldern, som varken jobbar, studerar eller har praktik. Internationellt kallas de NEET, en förkortning av "Not in Employment, Education or Training".
NEET är numera ett internationellt begrepp för gruppen unga som varken studerar eller arbetar och som allt fler länder och EU använder i sina strategier för tillväxt och utbildning.Det handlar om en grupp, främst unga arbetslösa unga killar i 20-25 års åldern som står utanför samhällets kontroll. En grupp som enligt internationell statistik blir allt fler.Även i städer som Linköping, som har ett blomstrande näringsliv, finns det ett område som ligger högt i antalet NEETs.Reportarna Katarina Gunnarsson och Markus Eriksson åkte till Linköping. -
I Europa talar man om dem som NEET, en förkortning av "not in employment, education or training", eller inte i i jobb, utbildning eller i praktik. I universitetsstaden Linköping, som har ett relativt gott arbetsmarknadsläge, har ungdomsarbetslösheten ändå fördubblats de senaste tio åren. Fler hamnar också undan radarn från myndigheterna.
I P1-morgon kunde vi igår berätta om de mellan 16 och 20 år som varken går i skolan eller jobbar, och som kommunerna har ett lagligt ansvar för att informera sig om och ha kontakt med.Men det finns en liknande grupp unga över 20 som ju inte ligger under något kommunalt informationsansvar, en betydligt större grupp, och där mörkertalen också är stora.Katarina Gunnarsson och Marcus Erikssons reportage. -
Unga arbetslösa som inte studerar eller har praktik är ett växande problem i Sverige. Över 120 000 unga mellan 16 och 25 år beräknas ingå i gruppen, som kommuner och myndigheter får allt svårare att hjälpa. Alen i Linköping är en av dem.
