Agnes von Krusenstjerna Podcasts
-
Skådespelaren Stina Ekblad var en ung flicka när hon för första gången läste en dikt av den finlandssvenska poeten Edith Södergran: "Upplevelsen sitter mycket djupt, jag fick en fysisk chock."
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
POETEN EDITH SÖDERGRAN – EN AV DE FÖRSTA MODERNISTERNA PÅ SVENSKAEdith Södergran (1892-1923) föddes i Sankt Petersburg, Ryssland. Den finlandssvenska familjen Södergran var välbärgad, men förlorade sina tillgångar efter ryska revolutionen 1917. Den unga Edith Södergran gick i en dyr skola, studerade flera språk och började först skriva poesi på tyska. 1907 god fadern dog i TBC och året efter fick även hon sjukdomen. Under många år vistades hon på sanatorier i Finland och Schweiz och tog del av tidens nya litterära strömningar. Redan med sin första diktsamling 1916, "Dikter", bröt Södergran ny mark med orimmade dikter och ett starkt jag i centrum. Nästa bok, "Septemberlyran", orsakade stor debatt när hon i futuristisk anda och inspirerad av Nietzsches övermänniskoideal utropade sig som ledare för den nya tiden. Med fem böcker under sin livstid och den postumt utgivna Landet som icke är räknas Edith Södergran som en av dom första modernisterna och främsta lyrikerna i Norden.
STINA EKBLAD HAR EN LIVSLÅNG RELATION TILL EDITH SÖDERGRAN
På midsommardagen 1923 dog Edith Södergran av lungsoten, endast 31 år gammal.Stina Ekblad är skådespelare, men har också gett ut dikter och självbiografin "Här brusar strömmen förbi". Hon utbildade sig till skådespelare vid Odense Teater, har arbetat på bland annat Stockholms stadsteater och blev fast anställd på Dramaten i Stockholm 1988. Hon har också medverkat i TV-serier och spelfilmer, till exempel som Agnes von Krusenstjerna i "Amorosa" regisserad av Mai Zetterling 1986. Hon är en mycket uppskattad recitatör och har under många år läst poesi av Edith Södergran på scenen, i radio och på skivinspelningar. Stina Ekblad är hedersdoktor vid Stockholms universitet och har undervisat på Teaterhögskolan i Stockholm.
GUNNAR BOLIN – KULTURJOURNALIST PÅ SVERIGES RADIOProgramledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".
Producent: Maria Götselius
-
Med sin romansvit om fröknarna von Pahlen bröt Agnes von Krusenstjerna ny mark i den svenska litteraturen. Romansviten skildrar Angelas och hennes fostermor Petras gemensamma liv i ett decennium, genom sju romaner. Med sina skildringar av sexuell intimitet och homosexualitet väckte romansviten ramaskri i det tidiga 30-talets Sverige, och gav upphov till den så kallade Krusenstjernafejden. Vad var mest provokativt med Krusenstjernas berättelse? Vilka är svitens stora styrkor för en läsare idag? Hur ska vi tolka de antisemitiska avsnitten i verket? Och vad kan sviten säga oss om det politiska klimatet i 30-talets Sverige? Klassikerpodden Verket diskuterar en av den svenska litteraturens viktigaste romansviter och fokuserar på den fjärde romanen i serien, "Porten vid Johannes" (1933).
Gäster i studion är Anna Williams och Hilda Jakobsson. Anna Williams är professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet och bland annat författare till boken "Från verklighetens stränder. Agnes von Krusenstjernas liv och diktning" (Albert Bonniers förlag, 2013). Hilda Jakobsson är postdoktor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet och disputerade 2018 på avhandlingen "Jag var kvinna: Flickor, kärlek och sexualitet i Agnes von Krusenstjernas tidiga romaner" (Makadam). Samtalet leds av Paulina Helgeson.
Klippning: Urban Göranson
Producent: Magnus Bremmer
Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. -
Med sin romansvit om fröknarna von Pahlen bröt Agnes von Krusenstjerna ny mark i den svenska litteraturen. Romansviten skildrar Angelas och hennes fostermor Petras gemensamma liv i ett decennium, genom sju romaner. Med sina skildringar av sexuell intimitet och homosexualitet väckte romansviten ramaskri i det tidiga 30-talets Sverige, och gav upphov till den så kallade Krusenstjernafejden. Vad var mest provokativt med Krusenstjernas berättelse? Vilka är svitens stora styrkor för en läsare idag? Hur ska vi tolka de antisemitiska avsnitten i verket? Och vad kan sviten säga oss om det politiska klimatet i 30-talets Sverige? Klassikerpodden Verket diskuterar en av den svenska litteraturens viktigaste romansviter och fokuserar på den fjärde romanen i serien, "Porten vid Johannes" (1933). Gäster i studion är Anna Williams och Hilda Jakobsson. Anna Williams är professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet och bland annat författare till boken "Från verklighetens stränder. Agnes von Krusenstjernas liv och diktning" (Albert Bonniers förlag, 2013). Hilda Jakobsson är postdoktor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet och disputerade 2018 på avhandlingen "Jag var kvinna: Flickor, kärlek och sexualitet i Agnes von Krusenstjernas tidiga romaner" (Makadam). Samtalet leds av Paulina Helgeson. Klippning: Urban Göranson Producent: Magnus Bremmer Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.
-
Familjen kan symbolisera såväl trygghet som exkludering. För queers kan idén om familjen stå för alienation, sorg och en outplånlig längtan efter en tillhörighet men också för samhörighet och kontinuitet. Queera familjer uppstår och återuppstår i olika former genom historien. Att göra familj på “rätt” sätt kan utgöra en inträdesbiljett till den heteronormativa gemenskapen och ge tillgång till de juridiska och sociala privilegier som familjebildandet för med sig. Många queers bildar nya familjekonstellationer genom sina valda familjer och den queera familjen kan se ut på otaliga sätt. Det är i idén om familjen vi finner många aktuella frågor för queers, både nu och i historien: Äktenskap, arv, möjligheten att få vårda och begrava våra älskare, adoption, insemination och surrogatmödraskap.
____________________
Queera familjer, del 3
00.10 Att söka sin egen familj
09.35 Intervju med Joel Mauricio Isabel Ortiz
46.30 Författarpresentation: Agnes von Krusenstjerna
50.15 Tack för idag!
____________________
Medverkande
Gäster: Kristofer Folkhammar, Ann Beskow, Hedvig van Berlekom, Joel Mauricio Isabel Ortiz.
Programledare och producenter: Milla Leskinen och Makz Bjuggfält.
Teknik och klippning: Makz Bjuggfält.
Musik: Anna Hed.
____________________
På https://bogbibblan.se finns en lista över alla verk vi nämner i avsnittet.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
I avsnitt 10 blir det mörkt. Agnes har läst Samtycket av Vanessa Springora om pedofili och sexuella övergrepp i Frankrikes kulturvärld. Cecilia har läst Göteborgseposet Samlade verk av Lydia Sandström, Ljudet av fötter av Sara Lövestam, som handlar om föräldraskap och var man kommer ifrån, Den blå rullgardinen av Agnes von Krusenstjerna på liknande tema och slutligen radionovellen Borlängechampagne av Gustav Tegby.
-
JA DET ÄR HEMSKT LJUD I DET HÄR AVSNITTET, MEN DET HÄNDER ALDRIG IGEN. ALDRIG.
FANTASTISKT INNEHÅLL DOCK:
I avsnitt två, inspelat i slutet av juli, funderar Moa på sin sommar med Agnes von Krusenstjerna. Sara har varit på resande fot och läst två korta men naggande goda böcker av kvinnor som levt; Kerstin Thorvall och Nora Ephron. De pratar om att vara ful och olycklig, om en schackrutig orm och om nödvändigheten i att dansa.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
