Carlbring Podcasts
-
Louise Epstein och Ola Hermanson undersöker vilken effekt en rejäl dos psykedelisk svamp kan ha på svårt deprimerade där ingen annan behandling har fungerat.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Svampen psilocybin som bot mot depressionHör om hur personer med depression får testa psilocybin under övervakning av psykologer, och varför patienterna får lyssna på musik av exempelvis Arvo Pärt under tiden.
I hjärnan på Louise Epstein - programmet görs av:
Dessutom berättar Louise om den växande psilocybin-industrin i USA, där den snabbast växande gruppen användare är stressade mammor. Och vilken risk det innebär att börja mikrodosera på egen hand.
I hjärnan på Louise Epstein är en underhållande podd om hjärnan och samtiden, med inbjudna gäster och bisittarna Anders Hansen och Ola Hermanson.Programledare: Louise Epstein.
Bisittare: Ola Hermanson, professor i neurovetenskap, Karolinska Institutet.
Gäster: Per Carlbring, professor i klinisk psykologi, Stockholms universitet. Monalotte Theorell Christoffersson, styrelseordförande i Svenska riskkapitalföreningen.
Producent: Ulrika Lindqvist. -
Kan svamp lindra depression?
Det låter kanske flummigt, men forskningen kring psykedeliska substanser och deras användningsområden är högaktuell.
Techmiljardärer i exempelvis Silicon Valley investerar mångmiljonbelopp och många tror att just psykedeliska substanser kan vara framtiden vid behandling av depression och andra psykiska åkommor.
Andra menar att det här mest är en farlig lek med människors hjärnor.
Var går egentligen gränsen mellan drog och medicin?
Hur skulle en behandling med psykedelika se ut?
Vilka är de största riskerna?
Och hur långt befinner sig svampsubstansen psilocybin från svenska apotek?
Det pratar vi om i Aftonbladet Daily.
Gäst: Per Carlbring, professor i klinisk psykologi vid Stockholms universitet och styrelsemedlem i Osmond foundation.
Programledare: Olivia Svenson.
Kontakt: [email protected]
-
Osame är tillbaka och vi pratar vidare utifrån de, kanske något dystra, forskningsfynden som vi går igenom i avsnitt 11. I detta avsnittet fokuserar vi på terapeutens bidrag till terapins effektivitet och vad som kännetecknar riktigt effektiva terapeuter.
Referenser
Anderson, T., McClintock, A. S., Himawan, L., Song, X., & Patterson, C. L. (2016). A Prospective Study of Therapist Facilitative Interpersonal Skills as a Predictor of Treatment Outcome. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 84(1), 57–66. https://doi.org/10.1037/ccp0000060
Anderson, T., Ogles, B. M., Patterson, C. L., Lambert, M. J., & Vermeersch, D. A. (2009). Therapist effects: Facilitative interpersonal skills as a predictor of therapist success. Journal of Clinical Psychology, 65(7), 755–768. https://doi.org/10.1002/jclp.20583
Delgadillo, J., Saxon, D., & Barkham, M. (2018). Associations between therapists’ occupational burnout and their patients’ depression and anxiety treatment outcomes. Depression and Anxiety, 35(9), 844–850. https://doi.org/10.1002/da.22766
Fried, E. I., & Nesse, R. M. (2015). Depression is not a consistent syndrome: An investigation of unique symptom patterns in the STAR*D study. Journal of Affective Disorders, 172, 96–102. https://doi.org/10.1016/j.jad.2014.10.010
Goldberg, S. B., Babins-Wagner, R., Rousmaniere, T., Berzins, S., Hoyt, W. T., Whipple, J. L., Miller, S. D., & Wampold, B. E. (2016). Creating a climate for therapist improvement: A case study of an agency focused on outcomes and deliberate practice. Psychotherapy, 53(3), 367–375. https://doi.org/10.1037/pst0000060
Goldberg, S. B., Hoyt, W. T., Nissen-Lie, H. A., Nielsen, S. L., & Wampold, B. E. (2018). Unpacking the therapist effect: Impact of treatment length differs for high- and low-performing therapists. Psychotherapy Research, 28(4), 532–544. https://doi.org/10.1080/10503307.2016.1216625
Goldberg, S. B., Rousmaniere, T., Miller, S. D., Whipple, J., Nielsen, S. L., Hoyt, W. T., & Wampold, B. E. (2016). Do psychotherapists improve with time and experience? A longitudinal analysis of outcomes in a clinical setting. Journal of Counseling Psychology, 63(1), 1–11. https://doi.org/10.1037/cou0000131
Heinonen, E., & Nissen-Lie, H. A. (2020). The professional and personal characteristics of effective psychotherapists: a systematic review. Psychotherapy Research, 30(4), 417–432. https://doi.org/10.1080/10503307.2019.1620366
Johns, R. G., Barkham, M., Kellett, S., & Saxon, D. (2019). A systematic review of therapist effects: A critical narrative update and refinement to review. Clinical Psychology Review, 67, 78–93. https://doi.org/10.1016/j.cpr.2018.08.004
Kobak, K. A., Wolitzky-Taylor, K., Craske, M. G., & Rose, R. D. (2017). Therapist Training on Cognitive Behavior Therapy for Anxiety Disorders Using Internet-Based Technologies. Cognitive Therapy and Research, 41(2), 252–265. https://doi.org/10.1007/s10608-016-9819-4
Lutz, W., Schwartz, B., & Delgadillo, J. (2022). Measurement-Based and Data-Informed Psychological Therapy. Annual Review of Clinical Psychology, 18(1). https://doi.org/10.1146/annurev-clinpsy-071720-014821
Magnusson, K., Andersson, G., & Carlbring, P. (2018). The consequences of ignoring therapist effects in trials with longitudinal data: A simulation study. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 86(9), 711–725. https://doi.org/10.1037/ccp0000333
Moe, F. D., & Thimm, J. (2021). Personal therapy and the personal therapist. Nordic Psychology, 73(1), 3–28. https://doi.org/10.1080/19012276.2020.1762713
Nordahl, H. M., Borkovec, T. D., Hagen, R., Kennair, L. E. O., Hjemdal, O., Solem, S., Hansen, B., Haseth, S., & Wells, A. (2018). Metacognitive therapy versus cognitive–behavioural therapy in adults with generalised anxiety disorder. BJPsych Open, 4(5), 393–400. https://doi.org/10.1192/bjo.2018.54
Nidich, S., Mills, P. J., Rainforth, M., Heppner, P., Schneider, R. H., Rosenthal, N. E., Salerno, J., Gaylord-King, C., & Rutledge, T. (2018). Non-trauma-focused meditation versus exposure therapy in veterans with post-traumatic stress disorder: a randomised controlled trial. The lancet. Psychiatry, 5(12), 975–986. https://doi.org/10.1016/S2215-0366(18)30384-5
Saxon, D., Firth, N., & Barkham, M. (2017). The Relationship Between Therapist Effects and Therapy Delivery Factors: Therapy Modality, Dosage, and Non-completion. Administration and Policy in Mental Health and Mental Health Services Research, 44(5), 705–715. https://doi.org/10.1007/s10488-016-0750-5
Schöttke, H., Flückiger, C., Goldberg, S. B., Eversmann, J., & Lange, J. (2017). Predicting psychotherapy outcome based on therapist interpersonal skills: A five-year longitudinal study of a therapist assessment protocol. Psychotherapy Research, 27(6), 642–652. https://doi.org/10.1080/10503307.2015.1125546
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Per Carlbring är professor och forskare i klinisk psykologi. Han har gjort sig känd för att ta in mycket teknik i behandlingsmetoder mot depression, ångest och olika fobier. Nu vill han börja forska om ämnet i magiska svampar mot social fobi. Programmet sändes första gången i september 2021.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det han forskar mest om handlar om behandlingar allvarliga och vanliga problem, som depressioner, panikångest och social fobi. Men han har också forskat om nyårslöften, aprilskämt och hur folk med lite lagom problem i sina relationer ska få dem att funka bättre. Och nyligen skrev han och en kollega en debattartikel i Dagens Nyheter om hur psykologisk forskning skulle kunna hjälpa till med problemet med alla elsparkcyklar som ligger och dräller i städerna.
Nu vill han alltså också börja forska om det narkotikaklassade psykedeliska ämnet psilocybin, som ett medel mot social fobi. På senare år har det blivit ett uppsving för den här sortens forskning, som ett tag var helt död, kanske som en motreaktion på 1960-talets drogromantiska inställning till den här sortens ämnen.
Att han forskar om så vitt spridda ämnen är ett sätt att hantera stress och få återhämtning, helt enkelt genom att vissa projekt kanske är lite mer lustfyllda och lekfulla, tror han.(Programmet sändes första gången 9 september 2021)
Lena Nordlund
[email protected] -
Per Carlbring är professor och forskare i klinisk psykologi. Han har gjort sig känd för att ta in mycket teknik i behandlingsmetoder mot depression, ångest och olika fobier. Och nu vill han börja forska om ämnet i magiska svampar som ett medel mot social fobi.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det han forskar mest om handlar om behandlingar allvarliga och vanliga problem, som depressioner, panikångest och social fobi. Men han har också forskat om nyårslöften, aprilskämt och hur folk med lite lagom problem i sina relationer ska få dem att funka bättre. Och nyligen skrev han och en kollega en debattartikel i Dagens Nyheter om hur psykologisk forskning skulle kunna hjälpa till med problemet med alla elsparkcyklar som ligger och dräller i städerna.
Nu vill han alltså också börja forska om det narkotikaklassade psykedeliska ämnet psilocybin, som ett medel mot social fobi. På senare år har det blivit ett uppsving för den här sortens forskning, som ett tag var helt död, kanske som en motreaktion på 1960-talets drogromantiska inställning till den här sortens ämnen.
Att han forskar om så vitt spridda ämnen är ett sätt att hantera stress och få återhämtning, helt enkelt genom att vissa projekt kanske är lite mer lustfyllda och lekfulla, tror han.Lena Nordlund
[email protected]
