Coronakommissionen Podcasts
-
I det 44:e avsnittet av Beredsam pratar Herman Geijer med Ann Enander, professor emerita i ledarskap och ledning vid försvarshögskolan och som även suttit med i Coronakommissionen. Vi pratar om hur vi beter oss innan, under och efter katastrofer. Om forskningsläget för beteenden vid kriser, panik skillnad på kris- och krigshot, lärdomar av olika kriser och om vad Coronakommissionen kom fram till i sin rapport.
Podden stöds av ABF
-
I fredags publicerade Coronakommissionen sitt slutbetänkande och därför har Sen lunch med PK bjudit in självaste Shirin Ahlbäck Öberg till studion! Som ledamot i kommissionen och professor i statskunskap hjälper hon oss att förstå betänkandet. Vad har fungerat bra i hanteringen av coronapandemin? Vad har fungerat sämre? Vad är en kommission och hur har Coronakommissionen arbetat? Även begärda handlingar som inte lämnats ut berörs likväl som förvaltningspolitiska problem. God lyssning!
Medverkande: Shirin Ahlbäck Öberg, Sara Rydberg och Richard Wahlström -
Folkhälsomyndigheten fick för stort inflytande i början av pandemin och regeringen borde valt mer kraftfulla och ingripande smittskyddsåtgärder. Coronakommissionens ordförande Mats Melin frågas ut.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Gäst: Mats Melin, ordförande i Coronakommissionen
Kommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Behzad Mehrnoosh -
"Enligt socialminister Lena Hallengren har regeringskansliet gjort allt i sin makt för att ge Coronakommissionen tillgång till det material den behöver.
Det är inte sant.
Det finns en lång rad handlingar, troligen hundratals, som regeringskansliet valt att inte lämna över till kommissionen.
Det tror jag mig veta, eftersom jag har sett ett antal av dem.
Att de överhuvudtaget finns får jag reda på när jag blir kontaktad av en person som arbetar i regeringskansliet. Hen är upprörd, eftersom det finns mängder av material från regeringens krisgrupp GSS på regeringskansliets servrar. Information som hen är övertygad om skulle hjälpa Coronakommissionen att förstå hur den svenska pandemistrategin växte fram under februari, mars och april 2020.
”Det är fler än jag på regeringskansliet som undrar varför de inte har lämnats ut”, säger hen.
Till varje möte i GSS har det tagits fram en agenda med fem eller sju kortfattade punkter. En stående punkt har till exempel varit "Arbetet framåt". Dessa dagordningar har Coronakommissionen fått ta del av.
Men vid sidan av dem har också funnits vad som formellt kallas annoterade dagordningar. På enklare svenska: dagordning med kommentarer.
Det handlar i praktiken om ordagranna talmanus för de tjänstemän som varit föredragande på mötena. En text för varje mötespunkt. Ett slags protokoll upprättade i förväg.
Det finns en lång rad handlingar, troligen hundratals, som regeringskansliet valt att inte lämna över till kommissionen.
Dokumenten är i regel ganska omfångsrika. Den 18 mars 2020 är den "vanliga" dagordningen på en halv sida, medan den annoterade är på åtta sidor. Den 25 mars sju sidor. Den 8 april också sju sidor. Och så vidare.
Oftast har det varit Mikael Dambergs statssekreterare Elisabeth Backteman som lett mötena och hållit i föredragningarna. Ibland tjänstemän från krishanteringskansliet, eller från andra departement.
De kommenterade dagordningarna från pandemins inledningsskede vittnar om strategiska diskussioner på hög nivå. Var man befinner sig i arbetet och vilka avvägningar som behöver göras. Om handlingsalternativ vid olika nivåer av smittspridning. Vad som ska ske om situationen blir så illa att man måste prioritera mellan olika samhällsverksamheter. Med mera.
Dokumenten ligger prydligt sorterade i regeringskansliets interna dokumenthanteringssystem. En mapp för varje månad, och en undermapp för varje möte. I mötesmapparna ligger också deltagarlistor och bilagor.
Enligt källan har kriskansliets ledning fått frågan från anställda om varför Coronakommissionen inte fått se alla dessa dokument. ”För att den inte frågat efter dem”, ska ha varit svaret.
Hur nu det skulle ha gått till. Enligt en annan källa på regeringskansliet har dokumenten varit okända för kommissionen. Fram till att jag kontaktar den.
Dokumenten ligger prydligt sorterade i regeringskansliets interna dokumenthanteringssystem. En mapp för varje månad, och en undermapp för varje möte.
Kriskansliets ledning vill dock fortfarande inte bekräfta handlingarnas existens. När jag kontaktar kansliets tidigare chefstjänsteman Karin Lindgren, idag senior rådgivare på justitiedepartementet, säger hon att "det inte känns rätt för mig att svara på den frågan" och hänvisar vidare till den nuvarande kriskanslichefen Katja Anell.
Katja Anell trycker bort mina påringningar sju gånger, och skickar ett sms att hon hänvisar till regeringskansliets presstjänst eftersom hon inte har tid att svara på min ja- och nej-fråga om det finns annoterade dagordningar.
"Det känns för jävligt att regeringskansliet försvårar för kommissionen", säger min ena källa.
Och det är svårt att inte hålla med. Men från och med nu vet Coronakommissionen vilka dokument man ska fråga efter. De som Lena Hallengren påstod inte fanns. Varsågod.
#CarlNorberg #DeFria #RealNews
De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning!
Stöd oss:
SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S)
PATREON: https://patreon.com/defria_se
HEMSIDA: https://defria.se
FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se -
"Enligt socialminister Lena Hallengren har regeringskansliet gjort allt i sin makt för att ge Coronakommissionen tillgång till det material den behöver. Det är inte sant. Det finns en lång rad handlingar, troligen hundratals, som regeringskansliet valt att inte lämna över till kommissionen. Det tror jag mig veta, eftersom jag har sett ett antal av dem. Att de överhuvudtaget finns får jag reda på när jag blir kontaktad av en person som arbetar i regeringskansliet. Hen är upprörd, eftersom det finns mängder av material från regeringens krisgrupp GSS på regeringskansliets servrar. Information som hen är övertygad om skulle hjälpa Coronakommissionen att förstå hur den svenska pandemistrategin växte fram under februari, mars och april 2020. ”Det är fler än jag på regeringskansliet som undrar varför de inte har lämnats ut”, säger hen. Till varje möte i GSS har det tagits fram en agenda med fem eller sju kortfattade punkter. En stående punkt har till exempel varit "Arbetet framåt". Dessa dagordningar har Coronakommissionen fått ta del av. Men vid sidan av dem har också funnits vad som formellt kallas annoterade dagordningar. På enklare svenska: dagordning med kommentarer. Det handlar i praktiken om ordagranna talmanus för de tjänstemän som varit föredragande på mötena. En text för varje mötespunkt. Ett slags protokoll upprättade i förväg. Det finns en lång rad handlingar, troligen hundratals, som regeringskansliet valt att inte lämna över till kommissionen. Dokumenten är i regel ganska omfångsrika. Den 18 mars 2020 är den "vanliga" dagordningen på en halv sida, medan den annoterade är på åtta sidor. Den 25 mars sju sidor. Den 8 april också sju sidor. Och så vidare. Oftast har det varit Mikael Dambergs statssekreterare Elisabeth Backteman som lett mötena och hållit i föredragningarna. Ibland tjänstemän från krishanteringskansliet, eller från andra departement. De kommenterade dagordningarna från pandemins inledningsskede vittnar om strategiska diskussioner på hög nivå. Var man befinner sig i arbetet och vilka avvägningar som behöver göras. Om handlingsalternativ vid olika nivåer av smittspridning. Vad som ska ske om situationen blir så illa att man måste prioritera mellan olika samhällsverksamheter. Med mera. Dokumenten ligger prydligt sorterade i regeringskansliets interna dokumenthanteringssystem. En mapp för varje månad, och en undermapp för varje möte. I mötesmapparna ligger också deltagarlistor och bilagor. Enligt källan har kriskansliets ledning fått frågan från anställda om varför Coronakommissionen inte fått se alla dessa dokument. ”För att den inte frågat efter dem”, ska ha varit svaret. Hur nu det skulle ha gått till. Enligt en annan källa på regeringskansliet har dokumenten varit okända för kommissionen. Fram till att jag kontaktar den. Dokumenten ligger prydligt sorterade i regeringskansliets interna dokumenthanteringssystem. En mapp för varje månad, och en undermapp för varje möte. Kriskansliets ledning vill dock fortfarande inte bekräfta handlingarnas existens. När jag kontaktar kansliets tidigare chefstjänsteman Karin Lindgren, idag senior rådgivare på justitiedepartementet, säger hon att "det inte känns rätt för mig att svara på den frågan" och hänvisar vidare till den nuvarande kriskanslichefen Katja Anell. Katja Anell trycker bort mina påringningar sju gånger, och skickar ett sms att hon hänvisar till regeringskansliets presstjänst eftersom hon inte har tid att svara på min ja- och nej-fråga om det finns annoterade dagordningar. "Det känns för jävligt att regeringskansliet försvårar för kommissionen", säger min ena källa. Och det är svårt att inte hålla med. Men från och med nu vet Coronakommissionen vilka dokument man ska fråga efter. De som Lena Hallengren påstod inte fanns. Varsågod. #CarlNorberg #DeFria #RealNews De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se
-
Poddversionen av Vänsterpartiets SKR-grupps webbinarie 19 november 2021: Sjukvården efter pandemin.
Coronakommissionen presenterade i slutet på oktober sin rapport om sjukvården under pandemin. Det var till stora delar en mycket kritisk rapport som pekade på omfattande brister i sjukvården. Lyssna på ett samtal om hur vi vi ska göra för att rätta till dessa brister och vilka Vänsterns lösningar är.
Medverkande: Emil Broberg, Anna Maria Romlid, Göran Stiernstedt från Coronakommissionen och Sineva Ribeiro, ordförande för Vårdförbundet. -
Sara Mangsbo utvecklar främst nya cancerbehandlingar men hennes kunskaper visade sig vara värdefulla i kampen mot covid-19 och hon berättar om hur hon bytte fokus och lade viktiga pusselbitar i coronaforskningen. Göran Stiernstedt, ledamot i Coronakommissionen, menar att vi kan dra lärdom av pandemin och förklarar varför det är värt att satsa på forskning som vi faktiskt inte vet vad den ska användas till.
-
Den svenska coronahanteringen får kritik av både utredningar och monarker, men kommer någon kunna hållas ansvarig?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Både regioner, kommuner, privata aktörer, tidigare regeringar och nuvarande regering får svidande kritik i den första delrapporten från Coronakommissionen. Men kan någon ställas till ansvar om alla hålls ansvariga?
I veckans avsnitt av Det politiska spelet summerar vi detta annus horribilis och försöker förstå hur Sverige kommer att förändras framöver av pandemin.
Medverkande: Tomas Ramberg och Fredrik Furtenbach
Programledare: Henrik Torehammar
Producent: Björn Barr
