Pyramiderna Podcasts
-
Daniel är upprörd över att man kan få medborgarskap trots mord medan entreprenörer blir utslängda. Är teknisk analys samma personer som tror att aliens byggde pyramiderna? Har Musk rätt om att Twitter inte blivit sämre?
I andra halvan av podden görs en djupdykning i aktierna Porsche och Ferrari.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Daniel är upprörd över att man kan få medborgarskap trots mord medan entreprenörer blir utslängda. Är teknisk analys samma personer som tror att aliens byggde pyramiderna? Har Musk rätt om att Twitter inte blivit sämre? I andra halvan av podden görs en djupdykning i aktierna Porsche och Ferrari. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Vad kom först, pyramiderna eller dinosaurierna? Det undrar vi i dagens avsnitt!Patreon: https://www.patreon.com/DKOSInstagram: https://www.instagram.com/domkallarossstreamersAlla länkar: https://linktr.ee/DKOS Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
I dagens avsnitt pratar vi om att vinna miljoner, åka till planeten Mars, utdöda civilisationer, vem byggde pyramiderna och mycket mer!
-
Avsnittet idag handlar om antikens sju underverk och gäst är Allan Klynne, fil.dr i antikens kultur och samhällsliv och författare till den briljanta boken ”Antikens sju underverk”. Att pyramiderna i Egypten och kolossen på Rhodos är med på listan känner många till, men vilka är de andra underverken? Varför byggdes de och hur försvann de? Och varför togs ett verk bort från listan på medeltiden och ersattes med ett annat? Allt det här får vi svar på i dagens avsnitt.
Allan Klynnes bok "Antikens sju underverk": https://www.adlibris.com/se/bok/antikens-sju-underverk-9789127166622
Bli medlem på Patreon: https://www.patreon.com/bildningskomplexet och få exklusiva avsnitt och övriga avsnitt reklamfritt före alla andra, eller stötta podden på SWISH på 0709262541
Facebook: Bildningskomplexet
Instagram: Bildningskomplexet
Twitter: @BenjaminElfors
E-post: [email protected]
Musikproduktion: Ivar Edding
Omslag: Emma Westin/Matthew Sundin
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
I dagens avsnitt möter Oscar och Fredrik Hans Oreheim. Hans är b la författare, arkeolog och kinesolog.
Hans har skrivit böckerna: Den förbjudna kunskapen, Den förlorade kunskapen och Den fördolda kunskapen. Böckerna handlar om Hans upptäckter som arkeolog och sätter mycket av det vi fått lära oss idag om vår historia i ett annat ljus!
Är pyramiderna bara 2000 år gamla?
Bygger vår religion idag på felaktig information?
Vilka var långskallarna? -
Marängens bedömningssystem på hur smart en person är beroende på vart personen knäpper ihop sin keps. Stellan tycker att pyramiderna är fuskbygge. I dagns avsnitt snuddar vid allt möjligt, men vi ska snacka Monster Bash. Ett fantastiskt spel från Williams.
Tack för att ni lyssnar. Vi bli fler och fler för varje vecka och det tycker vi är jätte roligt. Ett bra sätt att stötta podden är att klicka på följa knappen i din poddspelare och även lämna en recension. Hoppa sedan över till Instagram och göra samma sak där. Vi vill gärna höra vad just du tycker om podden och vilka flipperspel du gillar bäst.
Tipsa dina vänner om podden men framför allt, fortsätt gärna lyssna varje vecka. Annars är bästa sättet att stötta podden att köpa en t-shirt i vår webshop, du stöttar även vår vän Ola på Profiltryckeriet
Hitta oss på:
Instagram: https://www.instagram.com/flipperpodden/?utm_medium=copy_link
Webshopp: https://www.profiltryckeriet.se/flipper-podcast
Live long and prosper
// Stellan och Marängen
Producerat av Tjugos7u AB media
-
Denna vecka avhandlar vi märkliga händelser i historien.
Hur oklara är städdagarna i Mickes bostadsrättsföreningen? Hur gammal är Johan egentligen? Varför kissar Micke oftare än vanligt? Stal vikingarna alla snygga tjejer från Storbritannien och tog med till Sverige? Hur såg folks sömnrutiner ut innan det elektriska ljuset uppfanns? Vad är det Micke ska vakna och göra mitt i natten? Vem var det som fick en dödlig infektion av ett avhugget huvud? Vilken armé var det som rekryterade en björnunge vid namn Wojtek? Och vilka släppte in björnar i en tunnel som fienden var på väg igenom? Var det verkligen slavar som byggde pyramiderna? Varför botade man syfilis med malaria? Vem fan är doctor House? Vem är det som ger bort 18 ton rökelser som en gåva? Vilken armé använde sig av hundar fastspända med sprängämnen? Och varför? Hade romarna humor? Varför hade inte mäktiga Sparta en mur runt sin stad? Sist men inte minst, JARMO EK följer oss på instagram!
---
Send in a voice message: https://podcasters.spotify.com/pod/show/veckansreddit/message -
Alla har hört talas om antikens sju underverk, men få kan rabbla upp dem. Förteckningen över de märkvärdiga sevärdheterna kan närmast beskrivas som en uråldrig bucket-list, som man borde ha besökt. Men fanns antikens sju underverk på riktigt?
I dag återstår enbart det äldsta av de sju underverken – Cheopspyramiden. Listan över antikens sju underverk är först känd från ett epigram av diktaren Antipatros från Sidon från 100-talet f.Kr som innehåller: Babylons murar, skulptören Fidias’ Zeusstaty i templet i Olympia, kolossen på Rhodos, de hängande trädgårdarna i Babylon, pyramiderna vid Giza, Mausoleet i Halikarnassos och Artemistemplet i Efesos.
I reprisen av det nymixade avsnitt 56 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Kristina Ekero Eriksson med arkeologen och författaren Allan Klynne, som precis kommit ut med boken Antikens sju underverk.
Vi lever närmare i tid till de gamla grekerna än de levde nära det antika Egypten. Därför visste det antika grekerna mindre om de 4500 år gamla pyramiderna i Giza än vi gör idag. Pyramiderna, som en gång lyste bländande vita i hettan, är den överlägset äldsta av de antika underverken.
Och kolossen på Rhodos, det vill säga en bronsstaty föreställande solguden Helios som var så enorm att den sades ha ett ben på vardera sida om öns hamninlopp får oss att ifrågasätta sanningshalten i de antika listorna. Men frågan är vilken lista som är korrekt och har alla underverk verkligen funnits?
Skönast av alla underverk var Zeusstatyn i den grekiska helgedomen Olympia, hemort för de olympiska spelen. Här satt gudarnas kung på en tron inne i ett tempel, framför en bassäng fylld av olivolja. Statyn var över tretton meter hög och tillverkad av marmor, guld och elfenben. Hur kunde grekerna finansiera detta storverk för 2500 år sedan? Och vad vet vi om konstnären Fidias som skapade den? I Babylon påstås det att det fanns paradisiska trädgårdar, men på vilket sätt var de ”hängande”?
An Appreciation by The Music of Ancient Greece is licensed under a Attribution-NonCommercial-ShareAlike 3.0 International License.
I Maerten van Heemskercks målning från 1535 är antikens sju underverk bakgrunden till Paris bortförandet av Helena, från The Walters Museum. Public Domain.
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Down the rabbit hole - om du vore ett träd?
Shamanen Lina Lanestrand och jag dök ner i den andliga utvecklingen. Vart är hon nu på sin resa bland vättar och granar? Hör om hennes möte med en enhörning OCH vi funderar över vilken visdom som finns i toppen av pyramiderna?
Jag delar de drömmar som krockar med mina rädslor - det har att göra med tidsresor och aliens.
Det här är ett fullspäckat avsnitt down the rabbit hole av erfarenheter och funderingar.
Vi avslutar med en kraftfull övning - om du vore ett träd...
Linas hemsida HÄRLinas instagram HÄR
Kramis
-
I dagens avsnitt pratar Oscar och Fredrik om olika arkeologiska fynd, som omhöljs av mystik. Visste du att det första batteriet är över 2000 år gammalt eller att det faktiskt var regnskog i Giza innan pyramiderna byggdes?
Detta och mycket mer får du höra om i dagens avsnitt.
Vill du stötta Spökpodden så lämna gärna ett bidrag på:
https://www.patreon.com/spokpodden -
När Karl XII befann sig i Bender i nuvarande Moldavien skickade han iväg tre forskningsexpeditioner som skulle undersöka fornfynd i de bibliska länderna där Egypten och pyramiderna ingick.
Orientalisten och prästen Michael Eneman, som varit med Karl XII vid Poltava, ingick i den andra karolinska egyptiska expedition under åren 1711-12. Eneman närmade sig pyramiderna i Giza som en praktisk vetenskapsman som mätte stenar och kröp in i pyramiderna.
I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Joachim Östlund, docent i historia vid Lunds universitet.
För svenska bönder på 1600-talet var Egypten och historierna om Josef och Moses i allra högsta grad levande. I bibeln nämns aldrig pyramiderna uttryckligen, även om det talas om stora byggnader. Svenska vetenskapsmän började att intressera sig för pyramiderna redan på 1600-talet, men de utformades mer som stora ladugårdar än pyramider – ingen hade ju sett dem. Senare avbildas de både som spetsigare och ibland flackare än de är i verkligheten.
Michael Enemans resa 1711-12 gick till Grekland, Konstantinopel, Israel, Arabien och Egypten där kanske Jerusalem var höjdpunkten för Eneman som skrivit två avhandlar om Kristi grav. När senare Michel Eneman återvände till Moldavien var Karl XII så intresserad att Eneman fick berätta om sin resa och sina upptäcker en timme per dag under två månader.
Intresset för Egypten utmynnade också en omfattande internationell handel med mumier. Varav flera också hamnade i Sverige. Malda mumier såldes som ett universalläkemedel som kunde bota det mesta.
Bild: Pyramider i Giza från 1735 av J Clark.
Musik: Pyramids med Marcus Bressler, Soundblock Audio.
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
HÄJ OCH VÄLKOMMEN!
Vi pratar om Hannes ravedans
och Christians ilska
och regnbågar och hur konstiga kiwis är
och vi diskuterar vad cum gutters är
samt dom petigaste uteliggarna.
Följ oss på Patreon på https://www.patreon.com/HogstOklart och på facebook Högst Oklart Eftersnack.
Vår ständige klippare och hjälte: Marcus Blomgren
-
Med sina teorier om den eviga återkomsten föregrep Louis Auguste Blanqui (1805-1881) både Nietzsche och senare idéer om parallella universa. Lars Hermansson prövar upprepningens lockelse.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Cellen på fängelseön Fort du Taureau var trång och cirkelformad men fönstret med utsikt över engelska kanalen kunde möjligen ha utgjort en lisa, om inte vakterna haft order att skjuta så fort fången närmade sig fönstergluggen. Under sådana omständigheter skrev Louis Auguste Blanqui den märkliga texten "L'éternité par les astres" (Evigheten genom stjärnorna) våren och sommaren 1871, alltså samtidigt som händelserna kring Pariskommunen rasade, och där Blanqui enligt många var den ledargestalt som saknades.I stället satt han alltså i sin cell och skrev den genremässigt svårbestämda text (poesi, traktat, vision) vars bärande tanke är att ett visserligen stort men dock begränsat utbud av möjliga händelser i ett universum som är oändligt i tid och rum, leder till en oändlig upprepning av dessa möjliga händelser.
Man behöver inte vara utbildad astronom för att uppleva Blanquis text som aningen skakig vad gäller det vetenskapliga. Han utgår från den franske matematikern Pierre Simon de Laplaces vidareutveckling av Newtons mekanik, men underkänner samtidigt Laplace eftersom dennes teorier inte var empiriskt grundade, en egendomlig invändning med tanke på att Blanquis egna spekulationer om dubbelgångarklot och alternativa världshistorier inte direkt bygger på konkreta observationer.
Till det skakiga intrycket bidrar också Blanquis nedvärdering av all vetenskap som inte förändrar samhället. Även här faller hans ideal tillbaka på honom själv. Det ska en mycket välvillig läsare till för att se hur hans astronomiska hypoteser skulle kunna bidra till den revolution han så hett åstundade.
Men det är inte som vetenskap eller politisk pamflett L'éternité par les astres är läsvärd, utan som poetisk vision och gripande sublimering av en människas stäckta förhoppningar. Och kanske är tanken på den eviga återkomsten idag inte lika främmande som innan klimatkris och pandemi, när vi fortfarande levde i en värld präglad av tanken på den eviga utvecklingen. Alltså i en modernitet som ännu inte var fallet när Blanqui och Nietzsche utvecklade sina tankar om ett ”universum som står och stampar på stället” som Blanqui skriver. Eller som Nietzsche uttrycker det i Den glada vetenskapen: ”Existensens eviga timglas ska vändas och vändas igen – och du själv på samma gång, du lilla stoftkorn i stoftet.”
Men exakt vad är det som återkommer i den eviga återkomsten? Här skiljer sig Nietzsche och Blanqui åt. ”Världen lever av sig själv, dess exkrementer är dess näring”, skriver Nietzsche i Viljan till makt. Och så långt är väl vilken kretsloppsinförstådd människa som helst med på noterna.
Annat är svårare att hacka i sig. Som det där att historien skulle upprepa sig, inte bara i stora drag – alltså att det förekommer strukturella likheter mellan olika historiska händelser – utan i minsta detalj. Franska revolutionen och första gången du drack kaffe, den andra också för den delen, kommer att inträffa igen, inte bara en utan ett oändligt antal gånger. Nietzsche skriver att världen kommer att genomgå ”ett kalkylerbart antal kombinationer i sin tillvaros tärningsspel. Under en tid som är oändlig kommer varje möjlig kombination någon gång att ha utfallit, och inte bara det: den kommer att utfalla ett oändligt antal gånger.”
Nietzsches eviga återkomst handlar mer om tid och energi än om kroppar, och har ofta tolkats symboliskt som varje människas (eller endast den utvaldes, därom tvista de lärde) möjlighet att bli en övermänniska, som är så fulländad att hen inget hellre vill än att se varje ögonblick av sitt liv upprepat i oändlighet. Blanqui var som god marxist mer materiellt orienterad och tänker sig oändligheten mest som en rumslig företeelse; han förlägger upprepningen ut i världsrymden med dess, som han tänker sig, oändlighet av identiska och nästan identiska syskon- och tvillingklot.
Jag sitter i fåtöljen i arbetsrummet och skriver det jag säger nu. Jag har suttit där många gånger förr. Jag upprepar mig. Jag ser samma dörr, samma fönster, samma bokhylla. Men det jag skriver och nu säger har jag aldrig skrivit förut. Jag kan förstås upprepa mig. Jag kan förstås upprepa mig. Men jag vill inte. Jag vill skriva nytt. Tänka vidare. Samtidigt lockar mig tanken på att återvända till mig själv. Till själva varat. Att alltid få sitta i arbetsrummet och skriva. Arbetsrummet, läsfåtöljen, läslampan. Detta ögonblick. Jag vill inte åka till Grand Damned Canyon eller pyramiderna i Giza. Jag vill inte prova alla maträtter som finns i världen. Det räcker med bläckfiskgryta. Inte varje dag kanske, men ganska ofta, med återkommande mellanrum. Om jag måste välja mellan evig återkomst och evig förnyelse valde jag det förra. Förutsatt att återkomsten gällde den skrivande morgonstunden i läsfåtöljen med kaffekoppen på det lilla bordet vi köpte i Indien och dottern som gör sig i ordning för skolan på övervåningen.
Jag vet inte hur Blanqui såg på sitt liv där han satt i sin cell på fängelseön Fort du Taureau, men det är inte svårt att uppfatta hans text som kompensatorisk med sitt insisterande på ett oändligt antal olycksbröder ute i rymden sittande i fängelseceller identiska med hans, skrivande på samma text som han. Fast inte heller på tvillingkloten finns någon utveckling från sämre till bättre, bara en oändlighet av samma. Det finns visserligen några få stjärnor där vi lever de liv vi förvägrades på den här planeten. Men Blanqui uppehåller sig i texten inte särskilt länge vid denna möjlighet.
På 1930-talet sysselsätter sig den argentinske författaren Jorge Luis Borges med liknande tankar. Idén om den eviga återkomsten genomsyrar flera av hans noveller och dikter, och den kända prosadikten En dröm ur samlingen La Cifra från 1981 är svår att tänka sig utan Blanquis levnadsöde och märkliga bok: Så här lyder den i Lasse Söderberg översättning: ”I en öde trakt av Iran finns ett inte särskilt högt torn av sten, utan dörrar eller fönster. I dess enda rum (vars golv är av jord och har formen av en cirkel) står ett bord av trä och en bänk. I denna cirkelrunda cell skriver en man som liknar mig, med bokstäver som jag inte förstår, en lång dikt om en man som i en annan cirkelrund cell skriver en dikt om en man i annan cirkelrund cell… Processen är ändlös och ingen kommer att kunna läsa vad fångarna skriver.”
Tiden på fängelseön Fort du Taureau var inte den första Blanqui tillbringade i fängsligt förvar. Han hade redan dömts till döden två gånger, livstids fängelse två gånger, samt till ett antal tidsbestämda straff, inklusive en landsförvisning. Rättsystemet i 1800-talets Frankrike var som i alla diktaturer aningen godtycklig Blanqui var bland sina samtida meningsfränder en närmast mytisk gestalt, och kallades ofta på grund av sitt olycksaliga öde och sin ståndaktighet kort och gott för ”Fången”.
Lars Hermansson
-
Följ med Cecilia Uddén på en historisk resa genom Kairo. Hör om pyramiderna och det faraoniska arvet, moskéer och befrielsetorg och varför Kairo verkligen förtjänar namnet staden som aldrig sover.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I utkanten av Egyptens huvudstad Kairo ligger några av världens mest berömda byggnadsverk, de faraoniska pyramiderna och sfinxen. Vi berättar varför vissa tror att det vilar en faraonisk förbannelse över platsen och hur dagens ledare försöker återknyta till faraonernas tid. P1:s Mellanösternpodd vandrar genom Kairos historia, via islamiska Kairo, till ”de dödas stad” och till platsen där alla megastadens sopor sorteras av gruppen som kallas för ”sopfolket”. Dessutom lyssnar vi på Kairos ljud, seglar på Nilen och tar pulsen på ett nattliv som aldrig någonsin tystnar i Mellanösterns största stad. Hör också varför Egyptens president i faraonisk anda vill bygga en helt ny administrativ huvudstad.
Fakta om Kairo:En av världens största städer med mer än 20 miljoner invånare
Känd för pyramiderna, sfinxen och det egyptiska muséet
Döptes till al-Qahira under den fatimidiska dynastin år 986
Under den arabiska våren blev Tahrirtorget centrum för proteströrelsen
Nu byggs en ny egyptisk administrativ huvudstad i öknen utanför Kairo
Medverkande: Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondenter och Shaima Madboly vid Ekots arabiska grupp.
Programledare: Johar Bendjelloul
Producent: Katja Magnusson
Tekniker: Elvira Björnfot
- もっと表示する
