Dagens Nyheter Podcasts
-
Idag släpper vi vår live-podd från Cirkus om psykedeliska. Vad var det som Aldous Huxley upplevde under en meskalin-tripp, och kan LSD lära oss något om medvetandets natur? Det blev kunskapsrikt, personligt och vilt. Medverkande för utom Larm och Sturmark är:
– Emma Christersson, fil. kand i kognitiv neurovetenskap och styrelseordförande i Osmond Foundation som stödjer psykedelisk vetenskap.
– Carl-Michael Edenborg, fil.dr. i idéhistoria, författare, psykonaut.
– Leonidas Aretakis, chefredaktör på Flamman, kritiker i Dagens Nyheter och författare till Extas i folkhemmet: Sveriges psykedeliska historia.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Vilka känslor får de som ger och vad är det som styr vem som delar med sig?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Inom nästan alla religioner finns givandet med som en integrerad del. Det är en god gärning att dela med sig i formen av en allmosa och i vissa fall är det också en plikt.
Hör olika röster om vad man känner när man ger pengar eller mat till någon som vill ha, i en tid när mångas plånböcker har blivit tunnare.
Begreppet "den varma känslan av välbehag" används av forskarna för att beskriva vad som händer med den som ger. Hör Daniel Västfjäll, professor på institutionen för beteendevetenskap vid Linköpings universitet.
Nyligen kom ett tips om att ge bort det elprisstöd som delats ut om man inte tyckte att man behövde det, för att dela med sig i sämre tider. Hör Susanne Nyström, ledarskribent på Dagens NyheterAvtar den här sköna känslan ju längre bort från personen man själv kommer, om man inte ser vem som får det man ger? Värderar vi givandet på olika sätt om den som ger har mycket eller om den har lite? Befäster man hierarkier genom att ge?
Vi talar också om det villkorade givandet; om att man kan bli irriterad när någon som en gång har fått vill ha mer; och om det anonyma givandet, med bland andra Anna Nachman, begravningsansvarig vid Judiska församlingen i Stockholm.
reporter och producent: Lollo Collmar och Anders Diamant
Har du egna tankar i ämnet eller vill tycka om programmet:
mejla: [email protected] eller ring vår telefonsvarare 08 784 1530 -
Vad säger oss ord som ”ekosystemtjänster” och ”nettoutsläpp”? Skulle fler bli engagerade i kampen mot klimatkatastrofen om vokabulären för att sprida budskapet såg annorlunda ut?
Det handlar om hur svårt det är att hitta orden på svenska för den pågående miljökatastrofen, orden som både är korrekta och ger genklang i människor. Ord bortom anglisismen och teknokratisk jargong.
Ett samtal mellan Björn Wiman, kulturchef på Dagens Nyheter, Linus Kollberg, översättare och språkvårdaren Linnea Hanell, lett av Jenny Aschenbrenner, redaktör Med andra ord.
Samtalet spelades in på Littfest i Umeå och ljudtekniker på plats var Ola Sällström Nilsson. -
Att är ett krångligt litet ord. Egentligen är att två olika ord med skilda funktioner och uttal. Dessutom kan att få för sig att försvinna ur meningar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Att är ett litet ord på ytan men grammatiskt undertill finns det hur mycket som helst, säger Henrik Rosenkvist professor i nordiska språk om ordet att.
Att som infinitivmärke uttalas "å": “Det är roligt att (å) bada.”
Språkfrågor om att
Att som subjunktion uttalas "att": “Det är roligt att han badar.”
– Det är en språkhistorisk slump att orden skrivs likadant och det är lite olyckligt, säger Henrik Rosenkvist.Varför uttalar vissa "att" som "och"? Till exempel i meningen “jag vill lära mig att skriva” finns det de som säger “jag vill lära mig och skriva.”
Heter det "Varsågod och smaka" eller "Varsågod att smaka"?
Är det verkligen korrekt att skriva en rubrik som: “Asylsökande vinner mot Migrationsverket - har rätt få även anknytning prövad efter avslag”? Ska det inte vara ett att i "har rätt att få"?
"Kommer sprida sig, "kommer bli bra" och "kommer hända" står att läsa i tidningar men vart tog "att" vägen? Och är det rätt att utelämna att efter kommer?
Finns det dialektala varianter av "att"?
Läs mer och att som infinitivmärke och subjunktionBoken Språkrådet rekommenderar (som pdf) på sidan 36 står det som Henrik Rosenkvist refererar till angående "kommer att" (från 2023).
Krönika Kommer ”att” vara kvar? av Lars-Gunnar Andersson, Göteborgs-Posten (från januari 2017).
Krönika "Att” glöms bort och återanvänds av Anders Svensson, Dagens Nyheter (från november 2022).
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Programledare Emmy Rasper. -
Året i bild
Vi tar upp tråden från förra avsnittet och fortsätter summera skräckåret 2022 genom att låta slumpen styra oss genom ett manus som blivit uppklippt i små, små bitar och uthällt på bordet emellan oss - varsågod att dra en lapp! Tomas känner sig träffad av expositionen i nya Scream, som kanske eller kanske inte är del fem i serien, och Lars har inga bekymmer att utnämna årets sexigaste daddy. Vi pratar också om: Bernhard Ålund, Texas Chainsaw Massacre, Motorsågsmassakern, Hellraiser III: Hell on Earth, Ruva, Hatching, Gremlins, Rare Exports, Sauna, Mikael Strömberg, Pestkung, Robban Beciorovic, Close-Up Magazine, Fredrik Strage, Dagens Nyheter, Jack Werner, Creepypodden, Mad God, Phill Tippett, Star Wars, Zdzisław Beksiński, HR Giger, Fåret Shaun, elevated horror, Hereditary, The Babadook, Kevin Williamson, Wes Craven, Halloween, Red Right Hand, Anders Fager, Bläckfisken och den japanske sjömannen, Svenska kulter, För gudinnan, Men, Alex Garland, Rory Kinnear, The Wickerman, Peter Barks, What Josiah Saw, Robert Patrick, Terminator 2, The Dark and the Wicked, Zodiakmördaren - Jakten på min pappa, Evil Dead, Deadstream, Skräxikon, Emma Frey-Skött, Madeleine Bäck, Lina Blixt, Uppdrag granskning: Skola för Guds skull, Invisible Man, Resurrection, Rebecka Hall, The Night House, Tim Roth, Incantation, Noroi: the Curse, The Wailing, Kevin Ko, The Sadness, Train to Busan, Alma Katsu, The Fervor, The Deep, The Hunger, Fall, The Descent, Stephen Graham Jones, The Ones that Got Away, My Heart Is a Chainsaw, X, Pearl, Ti West, Rob Zombie, Joker, Mike Flanagan, The Midnight Club, John Ajvide Lindqvist, Verkligheten, Vänligheten, Bret Easton Ellis och Lunar Park. Patreon-lyssnare avnjuter som vanligt dubbel speltid där samtalet fortsätter om Sins of our Mother, Arkiv X, Prey, Predator, Rovdjuret, Disney, Pocahontas, Apornas planet, Dansar med vargar, Isabel Cañas, The Hacienda, Matriarch, HP Lovecraft, Kate Dickie, The Witch, The Soul of the Night, Chet Raymo, de sju plejaderna, Glorious, J.K. Simmons, Moloch, Thomas Olde Heuvelt, Echo, The Menu, Ralf Fiennes, Anya Taylor-Joy, Mats Strandberg, Gretchen Felker-Martin, Manhunt, The Road, And Then There Were None, Och så var de bara en, Bodies Bodies Bodies, Roland Emerich, Troll, Trolljägaren, Dashcam, Blair Witch Project, Rob Savage, Host, Shitkid, Speak no Evil, Gæsterne, White Lotus och Morten Burian. Avslutningsvis hör vi tyska Pieces med “Winners” - mer ofrivillig metal kan det knappast blir. Grattis, Christian Tafdrup! Nostalgi, löst tyckande och akademisk analys.
-
Deckardrottningen Agatha Christie fortsätter att fängsla världen med sina kluriga mordgåtor och mysterier, som hennes huvudpersoner Hercule Poirot och miss Marple alltid lyckas lösa.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Med karaktärer som den omsorgsfullt klädde Hercule Poirot och den mer blygsamma Miss Marple fångade Agatha Christie en bred skara läsare. Hennes böcker beräknas ha sålt i ungefär två miljarder exemplar. Det är bara Bibeln och Shakespeare som slår de siffrorna. Men trots, eller kanske på grund av, sina stora kommersiella framgångar avfärdades Agatha Christie ofta av kritiker som en lättviktare i deckargenren. Men det går inte att förneka att hennes romaner varit minst sagt trendsättande.
I veckans Stil tittar vi närmare på den så kallade mysdeckaren och frågar oss hur man överlever på den brittiska landsbygden, där det, i alla fall i fiktionens värld, tycks gömma sig en mördare runt varje husknut. Vi djupdyker även in i det som vissa menar är det mest oförutsägbara om Agatha Christie, att hon räknas som något av en pionjär inom surfing. Dessutom träffar vi deckarförfattaren Marie Bengts som är en stor beundrare av Agatha Christie. Hennes egen amatördetektiv Hannah Lönn är en aspirerande modeskapare som ofta hamnar mitt i en mordgåta.
Veckans gäst är Lotta Olsson, journalist och deckarkritiker i Dagens Nyheter.
Programmet är en repris från 1 oktober 2021.
-
Banden mellan elitidrotten, diktaturer och oligarker är allt annat än oproblematiska – framför allt i fotbollen. Kanske har sportjournalistiken allt för länge blundat för att det faktiskt spelar roll vilka länder som arrangerar de stora mästerskapen eller varifrån pengarna kommer som miljardärerna betalar med när de köper europeiska klubblag. Både mästerskap och fotbollslag kan användas för att rikta strålkastarljuset från totalitära regimer och smutsiga affärer.
En diskussion sportjournalistens ansvar för att utgångspunkt i idrotten även skildra och granska samhällets utveckling i ett ekonomiskt, politiskt och kulturellt perspektiv.
Jesper Enbom, forskare vid Umeå universitet
Johan Croneman, krönikör Dagens Nyheter
Olof Lundh, frilansjournalist TV4 m fl.
Johanna Frändén, Aftonbladet
Anna Setzman, pressansvarig RiksidrottsförbundetModerator: Ulrika Beck-Friis, föreståndare Institutet för mediestudier
-
När fotbollens supportrar startar egna nyhetssajter, poddar och bloggar för att rapportera om matcherna, förlorar sportjournalisterna monopolet på bevakningen. Parallellt finns det sedan länge en tät dialog mellan supportergrupperna och sportredaktionerna. Det har till exempel påverkat bevakningen av vilka faror publiken utsätts för när bengaliska eldar tänds på läktarna.
Under det här seminariet diskuterar sportjournalister, forskare och polisen vad som händer den oberoende rapporteringen och granskningen när spelplanen för journalistiken ändras.
Erik Edoff, forskare vid Umeå universitet
Jesper Enbom, forskare vid Umeå universitet
Malena Johansson, journalist Dagens Nyheter
Joakim Magné, Sportchef Göteborgs-PostenModerator: Ulrika Beck-Friis, föreståndare Institutet för mediestudier
-
Koranhärvan rullar vidare och nu märks Natospänningarna mellan partierna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Rasmus Paludans koranbränning gjorde Turkiets president Erdogan så upprörd att han nu säger att ett Natomedlemskap inte är aktuellt så länge Sveriges tillåter att man eldar den heliga skriften.
Samtidigt går Socialdemokraterna till angrepp mot Sverigedemokraterna och menar att statsministers Kristerssons samarbete med Jimmie Åkesson försvårat Natoprocessen.
Centerpartiet valde Muharrem DemirokPå torsdagen avslutade Annie Lööf sin karriär som partiledare för Centerpartiet. Som hennes efterträdare har partiet valt Muharrem Demirok. Det politiska spelet siar om partiets färdriktning, vad som blir Lööfs arv och på vilka punkter Demirok kan tänkas bryta med sin efterträdare.
Klimatkrisen och kulturkrigetSverigedemokraterna satt tonen för invandringsdebatten i Sverige. Nu vill de göra samma sak med klimatet och växlar upp sina ambitioner på området. Vi ställer oss frågan om det är möjligt att vinna mark för en mer skeptisk syn på klimatforskningen, och huruvida klimatet är en kulturkrigsfråga överhuvudtaget.
Medverkande: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot och Annie Reuterskiöld, politikreporter på Dagens Nyheter.
Programledare: Parisa Höglund
Producent: Viktor Mattsson
Tekniker: Joachim Persson
-
Andrés och Carl Oskar samtalar om otrohet utifrån religion, nordisk mytologi och progressiv propaganda i Dagens Nyheter.
This is a public episode. If you’d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit stoopendaalsundfelt.substack.com/subscribe -
Dagens Nyheter gör ett större reportage och ställer frågan: "När kommer skjutningarna sluta?". Frågan är nog snarare: "Kan vi rädda det sjunkande skeppet?". Eller kanske: "Vill vi rädda det sjunkande skeppet?". Det blir snack om vapen, droger, fascism och hårda tag. Vår vana trogen tänker vi vrida och vända på det hela och låta dig som lyssnare få utmana dina invanda tankemönster.
Inlägget Kan vi rädda det sjunkande skeppet? dök först upp på Dagens Svegot.
-
Dagens Nyheter gör ett större reportage och ställer frågan: "När kommer skjutningarna sluta?". Frågan är nog snarare: "Kan vi rädda det sjunkande skeppet?". Eller kanske: "Vill vi rädda det sjunkande skeppet?".Det blir snack om vapen, droger, fascism och hårda tag. Vår vana trogen tänker vi vrida och vända på det hela och låta dig som lyssnare få utmana dina invanda tankemönster och utmana dina egna föreställningar.Dunderfredag!OBS. Detta är bara första halvtimmen. Hela programmet är mer än dubbelt så långt och finns på https://www.svegot.se för dig som är stödprenumerant. Om du inte är stödprenumerant kan du enkelt bli det på https://www.svegot.se/support.
-
Vi tittar närmare på den självgoda vänstern, den här gången i form av en kulturartikel av Björn Werner i Svenska Dagbladet. Vi talar också om Hanna Hellqvists träffande text om blod och jord i Dagens Nyheter. Slutligen om hur Sverige misslyckats totalt med att upprätthålla våra gränsers integritet, och hur man nu vill försöka rätta åt det — åtminstone lite halvdant.
Inlägget Vänstern von Oben dök först upp på Dagens Svegot.
-
Vi tittar närmare på den självgoda vänstern, den här gången i form av en kulturartikel av Björn Werner i Svenska Dagbladet. Vi talar också om Hanna Hellquists träffande text om blod och jord i Dagens Nyheter. Slutligen om hur Sverige misslyckats totalt med att upprätthålla våra gränsers integritet, och hur man nu vill försöka rätta åt det — åtminstone lite halvdant.
Detta är bara första halvtimmen. Om du vill höra (eller se) hela avsnittet i efterhand behöver du bli stödprenumerant på https://www.svegot.se/support.
Hela avsnittet hittar du på https://www.svegot.se
Become a supporter of this podcast: https://www.spreaker.com/podcast/dagens-svegot--4339034/support. -
Vi tittar närmare på den självgoda vänstern, den här gången i form av en kulturartikel av Björn Werner i Svenska Dagbladet. Vi talar också om Hanna Hellquists träffande text om blod och jord i Dagens Nyheter. Slutligen om hur Sverige misslyckats totalt med att upprätthålla våra gränsers integritet, och hur man nu vill försöka rätta åt det — åtminstone lite halvdant.Detta är bara första halvtimmen. Om du vill höra (eller se) hela avsnittet i efterhand behöver du bli stödprenumerant på https://www.svegot.se/support.Hela avsnittet hittar du på https://www.svegot.se
- Se mer
![2022 [del 2]](https://is4-ssl.mzstatic.com/image/thumb/Podcasts115/v4/ff/33/13/ff331368-21e8-67fd-49a7-2ad0eff57dde/mza_5062656927519189708.jpg/80x80bb.jpg)
