Petra Carlsson Podcasts
-
Teologerna Petra Carlsson och Susanne Wigorts Yngvesson tar sig an fyra 1900-talsprofiler som alla har gått sin egen väg. Hur ser de på livets stora frågor och vad har de att säga oss idag?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I det fjärde avsnittet av Att söka sin egen väg går radioteologerna i dialog med poeten Paulus Utsi.
Paulus Utsi - bakgrund och historia
Petra Carlsson är professor i systematisk teologi och Susanne Wigorts Yngvesson professor i etik, båda verksamma vid Enskilda högskolan i Stockholm.Paulus Utsi föddes den 7 juli 1918 i Ivgumuotki/Lyngseidet i Troms i Norge. Paulus Utsi var en samisk poet och slöjdare och som kom att betyda mycket för att bevara och utveckla det samiska skriftspråket och den samiska slöjden. Släkten Utsi tvångsförflyttades flera gånger på grund av nya nationsgränser och vattenkraftsutbyggnad. Att bli fråntagen sina marker är ett återkommande tema hos Paulus Utsi. Han debuterade 1966 och 1970 kom samlingen Giela Giela, snara språket, som översattes till svenska, tyska, engelska och franska. Den var tänkt som den första delen i en trilogi, men blev den enda bok som gavs ut under hans livstid. Han var också verksam som lärare i sameslöjd vid Samernas folkhögskola i Jokkmokk och under sina sista år arbetade han som slöjdkonsulent. Paulus Utsi dog på fjället nyåret 1975 bara 56 år gammal.
Programledare: Tithi Hahn
Producent: Marie Liljedahl -
Teologerna Petra Carlsson och Susanne Wigorts Yngvesson tar sig an fyra 1900-talsprofiler som alla har gått sin egen väg. Hur ser de på livets stora frågor och vad har de att säga oss idag?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I det tredje avsnittet av Att söka sin egen väg går radioteologerna i dialog med konstnären Hilma af Klint. Petra Carlsson är professor i systematisk teologi och Susanne Wigorts Yngvesson professor i etik, båda verksamma vid Enskilda högskolan i Stockholm.
Hilma af Klint - bakgrund och historiaHilma av Klint föddes 1862 på Karlbergs slott i Solna. Under perioden 1882–1887 studerade hon vid Konstakademien i Stockholm. Hon var starkt inspirerad av det andliga och sökte sig tidigt till spiritistiska rörelser som teosofin, antroposofin, Rosenkreutzarna och Edelweissförbundet. 1906 målade hon sin första abstrakta serie med 26 målningar.
Hilma af Klints tavlor är inte bara estetiska konstverk, utan fyllda av symboler. Verken kan betraktas som blickar ut mot andra dimensioner eller som budskap från andevärlden. Bland återkommande motiv finns snäckan och spiralen, som står för evolution och utveckling. 1986, visades några av hennes abstrakta verk för första gången i en utställning i Los Angeles. Utställningen kom att bli Hilma af Klints internationella genombrott. Hilma av Klint dog 1944 och efterlämnade omkring 1200 konstnärliga verk och 124 anteckningsböcker på runt 26.000 sidor.
Programledare: Tithi Hahn
Producent: Marie Liljedahl -
Teologerna Petra Carlsson och Susanne Wigorts Yngvesson tar sig an fyra 1900-talsprofiler som alla har gått sin egen väg. Hur ser de på livets stora frågor och vad har de att säga oss idag?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I det första avsnitten av Att söka sin egen väg går radioteologerna i dialog med teologen och feministen Emilia Fogelklou.
Emilia Fogelklou - bakgrund och historia
Petra Carlsson är professor i systematisk teologi och Susanne Wigorts Yngvesson professor i etik, båda verksamma vid Enskilda högskolan i Stockholm..Emilia Fogelklou föddes 1878 och var pedagog, teolog, religionshistoriker och författare. Hon arbetade aktivt för fred och frihet och engagerade sig i flyktinghjälp och fredsarbete. Hon blev den första kvinnliga teologie kandidaten i Sverige 1909, den första kvinnliga teologie hedersdoktorn 1941 och var även en pionjär inom religionspsykologisk forskning. Emilia Fogelklou var med och bildade den svenska sektionen av kväkarna. Hon var också medlem i Fogelstadsgruppen, som verkade för kvinnors rättigheter.
Programledare: Tithi Hahn
Producent: Marie Liljedahl -
Teologerna Petra Carlsson och Susanne Wigorts Yngvesson tar sig an fyra 1900-talsprofiler som alla har gått sin egen väg. Hur ser de på livets stora frågor och vad har de att säga oss idag?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I det andra avsnittet av Att söka sin egen väg går radioteologerna i dialog med författaren Pär Lagerkvist. Petra Carlsson är professor i systematisk teologi och Susanne Wigorts Yngvesson professor i etik, båda verksamma vid Enskilda högskolan i Stockholm.
Pär Lagerkvist - bakgrund och historiaPär Lagerkvist föddes 1891 och var författare, poet och dramatiker. 1940 blev han ledamot i Svenska Akademien och 1941 fick han Nobelpriset i litteratur. Han var en klassresenär med foten kvar i uppväxtens fattigsmåland och i den självbiografiska Gäst hos verkligheten skriver han om sin barndom. Han var inte kristen, men starkt präglad av bibelns berättelser, som ofta är teman i hans böcker. Hans mest kända romaner är Dvärgen, ett porträtt av den rena ondskan, och Barabbas, som handlar om den rövare som frigavs i stället för Jesus. Pär Lagerkvist var en sökare och tvivlare, men också starkt politiskt engagerad och försvarade den enskildes frihet och ansvar. I boken Den knutna näven myntar han begreppet ”den kämpande humanisten”. Pär Lagerkvist dog 1974.
Programledare: Tithi Hahn
Producent: Marie Liljedahl -
I veckans avsnitt är vi på besök hemma hos Petra Carlsson, professor i teologi på THS. Vi pratar om en vanlig kyrklig uppväxt, om kritiskt tänkande, om Svenska kyrkans identitet som pastoral och om sekulariseringen som Guds andra död. Radikalteologi, surrealistteologer och ryska konstnärer!
-
Ett ganska vanligt missförstånd är att många tror att Jesus endast hade tolv manliga lärjungar. Idag vet vi med större säkerhet att Jesus också hade många kvinnliga lärjungar. I det tredje avsnittet diskuterar Petra Carlsson, Charlotte Frycklund, Hanna Stenström och Sara Forslund betydelsen av Jesu kvinnliga lärjungar då och idag. Texten från Lukas 8:1-3 är en viktig ledtråd men väcker också många frågor: Vad var deras äktenskapliga status? Vad var relationen till lärjungarna? Var fick dem pengarna ifrån? Texten visar att manliga och kvinnliga lärjungar vandrade sida vid sida och tillsammans följde Jesus. Den antyder också att rörelsen var ekonomiskt beroende av kvinnorna.
Aposteln Maria Magdalena är i alla evangelierna, en av de Galileiska kvinnor som bevittnar korsfästelsen, såg var Jesus blev begraven och som kom tillbaka till graven första dagen på veckan. Hon utmärker sig i ett sammanhang när de flesta andra manliga lärjungarna blev rädda, gömde sig, förnekade och förrådde Jesus. Där stod hon trofast och orädd kvar vid Jesu sida ända in till dödsögonblicket. Alla fyra evangelieförfattarna namnger henne som ett av de främsta uppståndelsevittnena. Johannes och Matteus anger henne som det första vittnet. Jesus ger henne fullmakt att vara aposteln till apostlarna med det otroliga budskapet om hans uppståndelse och kommande himmelsfärd. Där i det ögonblicket var hon kyrkan, den enda personen på hela jorden som kände till sanningen om Jesu uppståndelse. Kyrkans överlevnad vilade på axlarna av en enda kvinnlig lärjunge: Maria Magdalena. Vad hade hänt om hon hade gjort ett annat val?
Johanna. I Lukastexten får vi också en glimt av en annan betydelsefull kvinnlig lärjunge Johanna som var hustru till Herodes förvaltare, en man som hette Kusas och hade en mycket hög social ställning vilket i sin tur gjorde Johanna till en kvinna med hög status.
Medverkar i avsnittet: Petra Carlsson, Hanna Stenström, Charlotte Frycklund och Sara Forslund.