Sofia Podcasts


  • I dagens avsnitt delar vi med oss av de där sakerna som vi gillar lite extra i livet. Vardagsfavoriterna som alltid hänger med men som inte annars får så mycket uppmärksamhet. Sofia har haft besök och skäms över damm och smutsiga träslevar. Kan man vara excellent på allt eller är det i skitiga hörn vi möts? Hur blir man avslappnad med sånt eller är det bara att gå upp ännu lite tidigare på morgonen? Välkommen till ett samtal om det lilla stora.

  • Lotta Bromé ringer upp Amie Bramme Sey som är ny programledare Bachelor.
    Louise Lennartsson från Estraden har ett minst sagt annorlunda recept som hon bjuder på. Fredrik Benke Rydman, dansare, koreograf och regissör lär dig hitta din dansstil. Niklas Svensson från Expressen befinner sig mitt i en kolonn i Östersund under Aurora 23-övningen.
    Sofie och Sofia från Podplay-podden Projekt Gay Baby delar med sig av erfarenheterna att skaffa barn.
    Saara Hermansson vann Sami Grand Prix och jojkar en bit av vinnarjojken.
    Varmt välkommen till Halv Tre med Lotta Bromé på Mix Megapol.

  • Maja & Joel träffar Ida Sjöstedt är en av Sveriges mest framgångsrika kläddesigners. I över 20 år har hon drivit sitt eget klädvarumärke och gjort sig känd för sina iögonfallande klänningar och och feminina stil. Hon designar både egna kollektioner och exklusivt designade plagg, som tex prinsessan Sofias bröllopsklänning.


    I podden pratar vi om hur Ida vågat gå sin egen väg som kreatör och starta eget varumärke redan smn 25-åring, om hur skapandeprocessen förändras med åren och varför det är oerhört klokt att jobba med personer som kompletterar dig. Vi nördar in på hur en kollektion kommer till och hur hållbarhet och kläddesign egentligen hänger ihop. Mycket nöje!


    Följ Skapa till 100 i din poddapp och på:

    Acast: https://play.acast.com/s/skapa-till-100

    Instagram: https://www.instagram.com/skapatill100

    Facebook: https://www.facebook.com/skapatill100


    Skapa till 100 görs av Maja Sönnerbo tillsammans med Joel Nyberg och Marika Borg Ström. Den spelas in i poddstudion i hos Lejonbröder produktion.




    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Gänget pratar allmänna rekommendationer, vad har vi sett på sistone? Vad ser vi fram emot som kommer? Sofia ger oss en Star Wars-update, vi pratar om vår bakgrund med Nintendo och Felicia har börjat spela D&D. Vad ska vi ha på oss på premiären av Barbie-filmen?

    Felicia har kollat på lite skräck som hon INTE rekommenderar, för sånt är alltid kul!

    Vi avslutar med att prata om avsnittets höjdpunkt, nämligen Renfield!

    Medverkande i dagens avsnitt var Sofia, Felicia & Zarah!

    Ni hittar oss på Chicks on Flicks på Facebook och chicksonflicks.podcast på Instagram, ni är varmt välkomna att skicka kritik, tankar & åsikter till oss! Ni får gärna även rate:a vår podcast där ni lyssnar så att vi når ut till fler!

  • Vad tänker man på ensam i en grotta i 500 dagar? Pernilla tvingas välja mellan att stå på scenen eller ha sex. Vi spelar en golddigger-version av Miley Cyrus Flowers. Sofia har förälskat sig i Mallis, men glömde sätta på elen på elcykeln. Hur får man ett lyckligt liv? Zelenskyj ringer Luke Skywalker och ber om en tjänst. Och blir det bröllop för Pernilla på på Icas lager?

    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.


  • Vilken start på helgen! Sofia berättar om sitt fullkomligt maxade påskfirande och det visar sig att Yvonne inte alls är så glammig som man kan tro... Det tävlas också i en duell som vanligt och det verkar som att Sofia har fått lite hybris efter flera tidigare vinster!

    Foto Sofia: Morgan Norman
    Foto Yvonne: Karin Törnblom/TT

  • Idag finns många olika preventivmedel för personer med livmoder och ansvaret har länge legat på framför allt kvinnor att skydda sig mot oönskad graviditet. Men snart kanske det blir ändring på det?

    I det här avsnittet pratar vi om hormonella preventivmedel för män. Gäst i programmet är Annette Aronsson, en av forskarna i en internationell studie om en preventivmedelsgel för cismän. Med i programmet är också Sofia Hammarström, forskningsansvarig på Kunskapscentrum för sexuell hälsa, som pratar om allmänhetens attityder.

    Vill du läsa mer finns här en länk till den forskning som Sofia refererar till.

    Annette Aronsson och Sofia Hammarström

  • En av Europas starkaste litterära röster tystnade 2023. Anneli Dufva tecknar i denna essä från 2015 ett porträtt av Dubravka Ugrei. Hon som lämnade sitt land för att värna sin egen yttrandefrihet.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad 27/2 2015 som en del i en serie om yttrandefrihet efter terrordåden i Paris och Köpenhamn.

    I sin senaste bok, en essäsamling, betitlad Europe in Sepia skriver Dubravka Ugrešić i essän Manifesto.

    "En gång två zoner åtskilda av en rätt stadig mur så har Europa under loppet av 20 år blivit en kaotisk mega-marknad. Nu finns inga murar och inga koordinater heller; ingen vet var väst är, och inte öst heller".

    Hon, som själv beskriver sig som "en produkt av en socialistisk barndom, Jugoslaviens sönderfall, inbördeskrig, nya pass och brustna identiteter, exil och ett nytt liv i ett västeuropeiskt land".

    ”Dessa små på pålitliga fakta. Stämplarna i passet läggs på hög och förvandlas vid något tillfälle till otydbara linjer. Först då börjar de plötsligt rita upp en inre karta. En karta över det imaginära. Och först då beskriver de i detalj den där omätbara upplevelsen av exilen. Ja, exilen är som en mardröm.”

    Jag har, i min tur, beskrivit henne som att allt hon skriver är färgat av hennes fria hjärnas tolkning av ett Europa format både av krig och sina filosofer.

    För i Dubravka Ugrešić böcker, både romaner och essäer, rör man sig nämligen i Europa, mellan platser. Hon iakttar detaljer på dessa platser- små händelser eller fenomen som tillsammans skapar en lika galghumoristisk som vemodig ton. Hon är pessimist. Kanske bliven med tiden, men hon är det.

    I en annan essä i samma bok står hon och röker på en balkong i Bulgariens huvudstad Sofia, i vad hon beskriver som ett typiskt öst-europeiskt hyreshusområde, där hon är på besök hos en bekant. På balkongen intill får hon syn på en märklig ståltråds-grunka. Hon frågar vad det är och vännen svarar att "Det är min påhittige granne, han jagar duvor med den". Hon frågar vad han ska med duvor till, varpå vännen lakoniskt säger: "Du vet, det är många människor som kämpar här..."

    Hon skriver sedan att hon själv under de år som gått sedan den händelsen blivit betydligt mer pris- och krismedveten, att hon till och med köpt ett antal burkar med kondenserad mjölk. Holländsk kondenserad mjölk. Burkarna är på alla sätt utom ett identiska med dem som i Sovjet kallades zguschenska.

    Skillnaden är att de holländska har ett bäst före-datum

    Och jag kan se henne framför mig, där hon bär hem matkassarna till sin lägenhet i Amsterdam. Jag har nämligen varit där två gånger, för att intervjua henne. Hon bor i ett stort vitt 60-talshus med långa, långa loftgångar, på en gata där det finns både en polisstation och en moské.

    När inbördeskriget i det forna Jugoslavien bröt ut 1991 tog Dubravka Ugrešić stark ställning emot kriget och emot nationalismen. Hon blev då kallad både för förrädare och häxa. Efter en rad offentliga påhopp lämnade hon Kroatien 1993, eftersom hon inte kunde "anpassa sig till den ständiga terrorn och lögnaktigheten i såväl offentligheten, som politiken, kulturen och vardagslivet".

    Livet blev motbjudande när allt var så nedsmutsat  av hat och nationalism och sen blev jag utsedd till en allmänhetens fiende, jag blev utfryst av både mina grannar, vänner och kolleger, sade hon när jag träffade henne år 2004.

    Dubravka Ugrešić hamnade först, sedan hon lämnat sitt hemland, i Berlin, vilket också är den stad som spelar en sorts huvudroll i hennes roman Den ovillkorliga kapitulationens museum. I den är det är 90-tal, det är exil, det är fragment av liv och närbilder på ting som bärare av både minne och tid.

    Något som återkommer även i nästa roman Smärtans ministerium, som däremot utspelar sig i den stad där hon kom att bli kvar, Amsterdam.

    Ett Amsterdam dit bokens huvudperson Tanja kommer för att undervisa i serbokroatiska på universitetet.

    Serbokroatiska, som sen Jugoslaviens upplösning inte längre finns som ett officiellt språk, eleverna också de en grupp forna jugoslaver som nu ska definiera sig både i förhållande till det gamla landets nya länder och förhålla sig till det för dem främmande land där de råkat hamna.

    Och staden Amsterdam, som en plats för glömskan, som Dubravka Ugrešićsäger, där minnena skingras. En skör, drunknande miniatyrstad, byggd på sand - som gjord för att se igenom och för att försvinna i, tänker jag.

    Och när jag besöker henne nästa gång, år 2010, då är det vi istället talar mest om hennes nya hemland Nederländerna och den politiska förändring landet befinner sig i. Då har både filmaren Theo van Gogh och professorn Pim Fourteyn mördats och parlamentsledamoten Ayaan Hirsi Ali lämnat landet.  De var alla tre islamkritiska, offentliga personer som genom sina öden kom att bli symbolgestalter, vilka i någon mening legitimerade den islamkritiska hållning som vuxit sig allt starkare i det tidigare så öppna Nederländerna.

    2010 hade Nederländerna därför istället fått en invandringspolitik som var en av de hårdaste i Europa. Bland annat med svåra både språk- och kulturtester för de invandrade. Och Geert Wilders främlingsfientliga Frihetsparti hade blivit tredje största parti i parlamentet.

    Hans teser är enkla, säger hon. Holland ska belöna hårt arbetande människor, stoppa immigrationen, stoppa islam som till skillnad från kristendom är en farlig religion enligt honom. Allt framfört med billig känslomässig retorik, menar Dubravka Ugrešić.

    ”Jag jämrade mig över något lösryckt fragment, en tillfällig melodi som klingade i mitt öra. Ett ansikte som plötsligt visade sig i mörkret. Ett ljud, en ton, en vers, en slogan, en doft en scen.”

    Dubravka Ugrešić talade vidare om den polarisering, den uppdelning i "vi" och "dem",  som alltid funnits, som handlade om judarna på 30-talet och som handlade om muslimerna, då 2010. Behovet dock detsamma - att peka ut den andre.

    Nu, år 2015, vet vi att läget hårdnat ytterligare. Att muslimerna fortsatt är utsatta som grupp, men att nu även de judiska grupperna står inför en ny våg av antisemitism.

    Och i yttrandefrihetens namn - det här är Dubravka Ugrešić - hon som själv flytt sitt land för att värna sin egen yttrandefrihet, hon fortsätter också att tycka att man inte behöver vara politiskt korrekt.

    I essän "Code" i Europe in sepia skriver hon "om den politiska korrekthetens regler hindrar oss från att använda etnicitet, nationalitet, ras, kön eller andra typer av skillnader - alla lika opålitliga i vilket fall som helst - men vi ändå vill ha något att falla tillbaka på, så finns alltid koden." Koden, som hon menar är de skrivna eller oskrivna regler som styr vårt beteende inom olika grupper.

    Hon tror helt enkelt inte på en uppdelning av människor, på en indelning i grupper - därav hennes kritik av mångkulturtanken. Hon menar att den kan bli omvänt rasistisk genom att den förstärker idéen om "den andre" och snarare hindrar integrationen.

    Ja, hon sade det 2010. Hon kanske skulle säga något annat nu - antagligen skulle hon det, eftersom hon är den hon är.

    Jag söker på youtube och jag hittar ett föredrag hon höll i Boston hösten 2013, där hon från en person i publiken får frågan hur hon ser på demokratin Europa.

    Hon svarar långt och vindlande och hon säger att människor är rädda och tysta och att de inte vet hur de ska positionera sig idag, eftersom postionerna är så låsta. Om du som kroat är emot EU, då hamnar du ofrivilligt på samma sida som nationalister och fascister. Det är så lätt att bli etiketterad och så svårt att hitta alternativ.

    Begrepp som demokrati och stat börjar lika malätna flaggor, säger hon, men en typisk drastisk Dubravka Ugrešić-formulering.

    För Dubravka Ugrešić utmanar med sina tvära kast mellan högt och lågt, åsikter och fakta. Och mellan litterära och filosofiska referenser finns också läppstiften, den rumänske taxichauffören i London, gamla amerikanska filmer...

    Det är det som gör henne så intressant.

    Och jag skulle vilja sluta med ett citat. Författaren Steve-Sem Sandberg beskrev Dubravka Ugrešić så här,  2004:

    –Det finns ingen författare jag läst de senaste decennierna som så uppriktigt och så känsligt och smärtfyllt och så gripande tagit pulsen på vår egen samtid.

    Anneli Dufva

  • Minska matkostnaderna. Få matlagandet att gå snabbare. Planering kan vara lösningen. Vad vi kan lära av arbetet på restaurang. Och av den erfarne hemmaplaneraren.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    När Mats Lindkvist var pappaledig märkte han att han hamnat i ett "köttfärs- och korvträsk".

    - Jag fick en kokbok och skapade ett femveckors-schema med middagar. 

    - Listorna gjorde att jag kom igång med matlagandet, säger Mats.

    Senare tog han hjälp av databasprogram i datorn. Sönerna, som då var i yngre tonåren, gick i olika skolor och Mats ville inte servera samma rätt som de redan fått.

    Mats och hans sambo håller på fortfarande. Allt finns i excel-filer. Vad som finns i kyl, frys och skafferi i såväl lägenhet som på lantstället. Massor med maträtter — en del som funnits med sen starten på 90-talet.

    - Varje söndag bestäms nästa veckas mat. Vi kollar vad vi har, vad som behöver köpas och vad som erbjuds till extrapriser i butikerna.

    - Planering är A och O, säger Sofia B Olsson, kock och operativ chef på restaurang Vrå i Göteborg. Har vi inte gjort förarbetet så får inte gästerna mat.

    Planering finns med på alla tidsplan — år, månad, vecka, veckodag och under en arbetsdag. Det handlar om meny, råvaror och personal. 

    Men man kan aldrig riktigt veta vad gästerna kommer beställa.

    - Det är stimulerande, säger Sofia.  

    Hon har också samlat på sig mycket erfarenhet, om veckodagarna, olika sorters gäster, och hur man kan styra vad som köps genom prissättning, och formulering och placering på menyn.

  • Madde har haft en traumatisk vecka i Hufvudstaden och vad som bara skulle vara en blixtvisit blev plötsligt lite längre än väntad. Sofia har istället besökt västkusten och föreläst för universitetsstudenter.
    Daniel Stenberg, grundaren av curl, får sig också en liten recension av sitt skrivbord som vi hittat bild på från sajten Hacker Stations.

    Två lyssnarfrågor har kommit in och vi gör vårt bästa för att komma med råd. Vad gör man egentligen när ens kollegor inte ens hälsar på en och hur ska man hantera två kollegor med helt olika arbetssätt som inte alls kommer överens?

    🤓 Nördighet: 1/5

    🔗 Länkar:

    Hacker Stations

    🎗️Stötta oss på Patreon

    💜 Följ oss:

    Instagram

    Facebook

    📮 Skriv till oss:

    https://www.developerspodcast.com

    [email protected]

    Om du gillar podden får du gärna stötta oss genom att köpa vår merch, subscriba till podden eller skriva en recension!

  • Har Pernilla blivit cringe? Sofia flaggar. Magnus heta natt med Pamela Anderson. Vad som händer hemma hos Grace Jones stannar där. Dansband och ångestattacker. En discorestaurang och en airfryer. En QX gala som sprider kärlek och en Mello som kunde varit bättre. 


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Om mediernas makt på Ture Sventon tema, med avseende på en Vädjan från Falkenbergs konditorier: ”Stoppa semmeltesten”.

    Nu har bagare i Falkenberg fått nog av lokalpressens årliga semmeltest och uppmanar i ett brev till Hallands Nyheter att testen läggs ner. Hur ett bageris semlor betygsätts får alldeles för stora konsekvenser på försäljningen menar de.

    – Vi hoppas att tidningen ska förstå allvaret med ett test som kanske görs lite på skoj, säger konditorn Helene Stålbom.

    Ett dåligt betyg i ett semmeltest kan ha förödande ekonomiska konsekvenser för ett bageri eller konditori.

    Passande i tiden får vi nog tillstå...

    Adolf Fredrik, som regerade 1751–1771, brukar anses som en av Sveriges minst kraftfulla monarker genom tiderna. Han är främst känd för tre saker.

    Den första är en stämpel med en avgjutning av Adolf Fredriks namnteckning. Denna stämpel, som inte sällan får symbolisera kungens svaga maktställning, användes tidvis av företrädare för riksdagen för att signera olika beslut i kungens namn. Sedan det karolinska enväldet gått i graven i samband med Karl XII:s död 1718 var kungahusets makt nämligen starkt begränsad, och det var istället riksdagen som styrde och ställde.

    Den andra företeelsen som ofta nämns i samband med Adolf Fredrik är svarvning. På Livrustkammaren i Stockholm respektive Kina slott i Drottningholm finns två svarvstolar som anses ha tillhört kungen. Det sägs ofta att ett av Adolf Fredriks största intressen var just svarvning, en hobby som var allmänt populär i finare kretsar vid mitten av 1700-talet.

    Det finns dock forskare som menar att Adolf Fredrik inte alls var så förtjust i att svarva som det påstås utan att det istället var hans maka, drottning Lovisa Ulrika, som ägnade sig åt denna hobby. De efterlämnade svarvstolarna skulle alltså i första hand ha använts av henne och inte av kungen.

    Den tredje saken som brukar förknippas med Adolf Fredrik är också den företeelse som de flesta nutida svenskar kopplar ihop med honom: semlor. Nästan alla ”vet” att kungen avled efter att ha förätit sig på semlor, eller hetvägg som de kallades på 1700-talet.

    Den berömda måltiden intogs på fettisdagen den 12 februari 1771. Kungen var då drygt 60 år och hade känt sig krasslig en tid. Han var alltså redan vid dålig hälsa när han satte sig till bords den ödesdigra kvällen.

    Menyn bestod av surkål, kött med rovor, hummer, kaviar, böckling och champagne – med andra ord en ansenlig mängd mat och dryck. Eftersom det var fettisdagen avslutades måltiden med hetvägg och varm mjölk, allt enligt den kommuniké som senare skickades ut av hovet.

    Efter middagen klagade kungen på att han kände sig yr och illamående. Han föll därefter ihop och avled. Klockan var då omkring 20.15.

    Dödsorsaken var troligen slaganfall. Det är möjligt att den rikliga måltiden bidrog till detta, men att det skulle ha varit just semlorna som tog livet av kungen finns det inga bevis för. På den tiden var för övrigt semlorna inte lika mättande som i dag, eftersom de varken innehöll mandelmassa eller vispgrädde.

    Hur myten om ”mördarsemlorna” har uppstått är inte helt klarlagt, men antagligen har greven och skalden Johan Gabriel Oxenstierna ett finger med i spelet. Han skrev i alla fall efteråt att fettisdagen borde förbjudas och ”hetvägg drivas i landsflykt ur Sverige, sedan den begått ett kungamord”.

    Varifrån han hade fått den långsökta idén att det var just semlornas fel att kungen dött kan man ju fundera på...

    De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning!

    Stöd oss:
    SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S)
    PATREON: https://patreon.com/defria_se

    HEMSIDA: https://defria.se
    FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

  • Alkemi, vågskålar eller dygd? Vi diskuterar Cunninghams femte mål för en häxa: uppnå balans. Handlar det om att vara lagom eller att följa med i livets vågrörelser? Måste Jessica börja dricka kaffe och Sofia klä sig i mer ljusa kläder för att vara balanserade häxor? Och vad har egentligen skeppssättningar och demoner med saken att göra?