Skottland Podcasts

  • På ljungheden Culloden Moor nära Inverness i Skottland utkämpades ett på många sätt avgörande slag den 16 april 1746. Slaget blev en brutal och blodig kamp som avslutade det sista verkliga försöket från den skotska monarkin att återupprätta Skottland som självständigt kungadöme.


    På heden mötte den sista klanarmén sitt öde mot en väldrillad och vid det laget erfaren brittisk armé. 1 500 – 2 000 klansmän stupade i det som blev deras sista frontala desperata anfall.


    I det nymixade avsnitt 11 av Militärhistoriepodden talar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved om skottarnas sista uppror och kamp. Diskussionen kommer även in på klansamhällets säregna militära organisation och stridstatik vid tiden för upproret i mitten av 1700-talet.


    Vägen till slagfältet vid Culloden började med att Charles Edvard Stuart ”Bonnie Prins Charles” sonson till den avsatte Jakob II av England och arvtagare till den skotska kronan inledde ett franskstött uppror mot engelsmännen. Upproret var illa förberett och fick aldrig det stora stöd bland högländernas klaner. Många ville inte längre ha en skotsk kung eller trodde att det var möjligt att återupprätta ett katolskt kungadöme i Skottland. Tiden hade runnit ifrån både de skotska kungarna och det skotska klansamhället.


    Idag kan vi romantisera över det skotska klansamhället, men det var mycket ojämlikt och brutalt för dem som levde på samhällets botten. I strid slogs klanen uppställd i socialrangordning. Det våldsamma frontala anfallet efter en kort eldförberedelse var den primitiva stridstaktiken. Det våldsamma anfallet med bredsvärd chockade i inledningen av upproret de engelska soldaterna. Men vid Culloden hade de lärt sig och resultatet blev ett skotskt blodbad.


    Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.

  • Många är vi som säkert vill svalka oss i våra sjöar och tjärnar just nu. Men vilka sjöar borde vi undvika för att inte råka väcka sällsamma odjur nere i djupen? I detta stora sommaravsnitt med hela 2 gäster och 19 st spännande historier inlästa av Eva, undersöker vi detta! 😎 Vår gäst Sanna Händén-Svensson är doktorand inom humanekologi vid Lunds universitet och gör sitt examensarbete om Storsjöodjuret. Vi får en exklusiv inblick i hennes forskning och arbete med de oerhört många observationer kring landets kanske mest kända sjöodjur. Vi får även höra om ett spännande möte med odjuret! 😮 Men Storsjön är inte den enda platsen i Sverige som sägs inrymma ett sjöodjur, liknande berättelser finns från stora delar av landet knutna till specifika sjöar där många av dessa till och med är namngivna. I det här avsnittet undersöker vi traditioner, kulturhistoria och berättelser om olika sjöodjur i Sverige, men vi gör också utblickar till liknande traditioner från andra länder som Norge, Island, USA, England och Skottland. Förvänta er ett fullmatat avsnitt om olika sjöodjur och många inlästa vittnesmål och sägner! Som vanligt kan ni hitta källmaterial och lästips på vår hemsida: www.oknytt.com/podcastPatreon för den som vill stödja oss i vårt poddarbete och ta del av spännande bonusavsnitt: www.patreon.com/narmantalaromtrollenVi har även Swish för en valfri donation: 073-801 64 49Intromusiken är producerad av Marc Jungermann.

  • Kriget mot den ukrainska kulturen och språket har pågått länge. Torbjörn Elensky funderar hur språk både koloniserar och frigör, men också hur litteraturen överskrider de pådyvlade gränserna.

    ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Det är kanske svårt att tänka sig det idag, men kiltar var länge olagliga, liksom de skotskrutiga mönster, tartan, som kännetecknar dem. Den engelska lagen förbjöd dem under senare delen av 1700-talet, då de förknippades med motståndet mot engelsk övermakt och särskilt det skotska upproret 1745. Det var först 1822, då den skotske författaren Walter Scott, som sedermera blev adlad, tog emot den engelske kungen, som de skotska tygerna och traditionella plaggen blev tillåtna igen och idag förknippar vi dem med brittisk militär, kungahuset och parader med säckpipor och virveltrummor snarare än med uppror mot centralmakten. Sir Walter Scott var från början poet, innan han tog steget över till att börja skriva något på den tiden så föraktat som historiska äventyrsromaner. I sina dikter hade han ägnat sig mycket åt traditionella skotska motiv. Dessutom samlade han in folklig diktning och var en central företrädare för den romantiska nationalismen redan innan han blev en av 1800-talet bäst säljande romanförfattare, beundrad och imiterad i hela Europa. Samtidigt som han var en skotsk nationalist var han emellertid inte för att Skottland skulle bli självständigt från England. Hans nationalism var kulturell, närmast svärmiskt idylliserande; till skillnad från på de flesta andra håll i Europa efter Napoleonkrigens upprivande av de gamla maktkonstellationerna på kontinenten, där de nationella frihetssträvandena skulle komma att prägla hela seklet.Den ryske författaren Nikolaj Gogol var en stor beundrare av Walter Scott. Eller ryske förresten. Hans förfäder var ukrainska och han debuterade med flera skildringar av ukrainskt liv och leverne, i såväl novellerna med ukrainska motiv som i den lilla historiska romanen Taras Bulba vilken handlar om ett kosackuppror mot den tidigare polska överheten. Men han skrev på ryska och förknippas numera snarare med 1800-talets ryska nationalism än med den ukrainska. Ryska kritiker kritiserade honom för att han ägnade sig åt ett så litet, marginellt folk, medan somliga ukrainska intellektuella ifrågasatte att han skrev om Ukraina på ryska. Men vad skulle han göra? Att skriva skönlitteratur på ukrainska skulle ha dömt honom till den litterära marginalen. Ryska, fast färgad av ukrainska motiv, uttryck och talesätt, blev hans uttrycksmedel. Både Walter Scott och Nikolaj Gogol verkade som så många författare in i vår tid, i ett spänningsfält mellan språk och makt, periferi och metropol. Och precis som det skotska införlivats och blivit en del av den brittiska ikonografin så har det ukrainska kommit att förknippas med något äkta och ursprungligt ryskt.Ryssland är inte en nationalstat i vår mening. Det är ett rike, snarast, vars självbild bygger på en uppfattning om att man bär på ett ansvar som man givits av ödet, motsvarande den amerikanska idén om 'manifest destiny', att samla omgivande länder i en rysk gemenskap. En kulturell och politisk ordning med en självklar rätt till överhöghet över andra nationer. Om länderna och deras folk själva är med på saken är sekundärt. Ukraina har visserligen en komplicerad historia i relation till Ryssland och inte minst till den ryska statens historiska uppkomst. Men ukrainarnas ryskhet, som de ryska imperialisterna ser som en självklarhet idag, är inte något givet historiskt faktum. Den har tvingats fram genom att ukrainska böcker har bränts, språket har förbjudits och de folkliga sederna har förtryckts. Samtidigt som det ukrainska, inklusive de kosacker som Gogol gärna skrev om, införlivades i det ryska kulturarvet så var det också så att ukrainska skolor stängdes, predikningar på ukrainska förbjöds och ukrainsk litteratur beslagtogs och förstördes ända in på 1900-talet. Denna politik, som syftade till att utplåna all ukrainsk nationalkänsla fördes under flera hundra år, med varierande intensitet, av de ryska makthavarna under såväl kejsardömet som kommunistdiktaturen.Språket är centralt för sammanhållningen i de flesta nationalstater. Konsolideringen av de europeiska nationalstaterna sedan 1500-talet har i hög grad handlat om centralisering inte bara av makten utan minst lika mycket av språket, grammatiken, uttrycksformerna för lagar och religion. Imperier expanderar genom att breda ut sitt språk det gäller spanska, engelska och franska såväl som ryska, arabiska och kinesiska ofta i kombination med att personer som etniskt hör till centralmaktens nationalitet flyttar in. Den ryska inflyttningen i ockuperade och annekterade nationer har lett till att det finns betydande ryskspråkiga minoriteter i nästan alla tidigare delar av det ryska och sovjetiska imperiet. I Ukraina utgör de knappt trettio procent. Men att vara rysktalande är inte detsamma som att vara lojal mot Ryssland, lika lite som de människor, inklusive författare, forskare, journalister och intellektuella som valt att arbeta på tidigare kolonialmakters språk i Afrika, Asien och Latinamerika därför är lojala mot dem. Ändå förblir språkfrågan viktig. För hur ska ett land, som varit del av ett imperium i flera århundraden, egentligen förhålla sig om man vill bevara och kanske till och med utveckla sin särart? För utöver de inflyttade har ju vanligen även den inhemska eliten bytt till centralmaktens språk.Tänk om Gogol skrivit på ukrainska, Walter Scott på gaeliska och tänk om alla de indiska och afrikanska författare som är så viktiga idag skulle välja sina lokala ursprungliga språk hellre än engelska eller franska. Den speciella stil, det laddade förhållande till språket, som bidrar till att göra författare med denna typ av bakgrund särskilt intressanta, skulle vi gå miste om. Men vad skulle vi vinna istället? Provinsiella konstnärskap utan större allmänmänskligt intresse eller en ökad rikedom av uttryck och tankeformer? Språket är alltid centralt för den nationella självständighetssträvan i förhållande till gamla kolonialmakter. Det gäller i Asien, Latinamerika och Afrika såväl som inom Europa. Författare är en del av denna strävan att bygga en egen kultur i resterna av kollapsade imperier. Men litteraturen överskrider också sådana språkliga uppdelningar. Nikolaj Gogol, liksom sir Walter Scott, befann sig i ett spänningsfält där litteraturen fick en särskild laddning och betydelse, just för att den skrevs på tvärs mot de gränser som utgjordes av politiska ambitioner. På det viset går deras verk att förstå som högst aktuella också för att formulera skönlitteraturens potential idag, som en konstform som kan uttrycka den mänskliga erfarenheten just så sammansatt som den verkligen är.Torbjörn Elensky, författareLitteraturNikolaj Gogol: Taras Bulba. Översättning av Carl Elof Svenning. Norstedts, 2015.Nikolaj Gogol: Ukrainska noveller. Översättning av Ellen Rydelius (reviderad av Staffan Dahl). Forum, 1969.Edyta M. Bojanowska: Nikolai Gogol between Ukrainian and Russian nationalism. Harvard University press, 2007.

  • Det är imponerande hur pass mycket bredd det kan finnas i bara nio släpp! Ifrån amerikanska uppstickare och nedlagda svenskar till Skottlands familjegigant och Irlands kanske finaste fat. Det svänger fort för vi har en katt bland hermelinerna, så häng med när vi går igenom veckans släpp.
    Skål och ha en trevlig WhiskyVecka!


    Alla släpp på bolaget


    0:00 Intro och status på amerikansk single malt
    02:45 Westward Pinot Noir Cask
    04:49 Bergslagen Eiktyrner
    05:41 Glenfiddich Grande Couronne 26 Years
    08:34 Claxton's x 3
    11:09 Vad har vi i glaset
    13:44 Ben Nevis Blue Label
    14:59 Midleton Very rare 2022 release
    18:57 Outro

  • I detta avsnitt pratar vi om veckan som gått - Madde var i Skottland och Lubbe var i Finland och jagade råbock. Vi pratar även om vad som komma skall - här närmst, Swedish Game Fair som nu kör sitt första år på Skokloster.

  • I detta avsnitt pratar vi om veckan som gått - Madde var i Skottland och Lubbe var i Finland och jagade råbock. Vi pratar även om vad som komma skall - här närmst, Swedish Game Fair som nu kör sitt första år på Skokloster.

  • Det är fem, på pappret, sjukt bra whiskies i glasen den här veckan och inte minst så hittar vi Springbank Local Barley i startfältet. Det är antagligen den whisky som stigit mest i pris av alla destilleributeljeringar från Skottland de senaste 10 åren! Besvikna blir vi heller inte då vi fiskar betyg från 81 till 93 i glasen och gammal är äldst får vi återigen lära oss. Häng med och ha en trevlig WhiskyVecka!

    Veckans släpp på bolaget

    0:00 Intro
    01:52 Veckans släpp
    14:38 Vi provar Hazelburn 10 yo 2022 bottling
    17:29 Vi provar Springbank 10 yo local barley 2022 bottling
    20:06 Vi provar Longrow RED 15 yo Pinot Noir 2022 bottling
    24:30 Vi provar Cooper's Choice Benrinnes 2010 Cadillac wine finish
    29:15 Vi provar Gordon & Macphail Bunnahabain 23 yo 1999

  • Samtal pågår! Idag ska vi prata mera allmänt om 1800-talets konstnärskolonier på landsbygden, och inte minst den internationella konstnärskolonin i den franska byn Grez-sur-Loing, som Konsthistoriepoddens egen Alexandra Herlitz har forskat om och disputerat på 2013. 


    I den lilla byn Grez-sur-Loing samlades främst på 1870- och 80-talen många skandinaviska konstnärer, men likaså många engelskspråkiga från England, Skottland, Irland, USA och Kanada, som bodde och målade sida vid sida. Du kanske har sett utställningen ”Grez-sur-Loing. Konst och relationer” på Prins Eugens Waldemarsudde i 2019? Denna utställning tog sin utgångspunkt i Alexandras avhandling. I dagens samtal berättar hon mer om sin forskning! 

    Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.


    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • Stora nyheter för ultrasverige. För fösta gången finns en "by UTMB"-tävling i Norden och valet föll på ett av mina favoritlopp Kullamannen! Hör en helt färsk och exklusiv intervju med Ulf Öman och Per Sjögren, upphovsmän och tävlingsledare för Kullamannen by UTMB som går av stapeln på 4 distanser (20 km, 50km, 100km, 100 miles) i november 2022.

    Hör om hur det gick till när UTMB klev in på den nordiska ultrascenen. Hör historier om extremlopp i Skottland, hur Ladonia Mountain Trophy uppstod och vad som låg till grund för Kullamannen som lopp för 10 år sedan! Får vi se Courtney, Jim Wamsley eller Killian på startlinjen nu?

    Anmäl dig på https://kullamannen.com/

    Kullamannen är årets slutmål för i stort sett hela mitt nuvarande ultrateam och platser finns kvar för coaching om du blir sugen på att ge dig på denna monstertävling! Läs mer på https://ironcoach.se/produkt/ultramarathon/ isf. Äventyret väntar!




  • Del 4. Vid förra sekelskiftet var elbilar vanligare än bilar med förbränningsmotor. I många städer var det just elbilar som ersatte hästdroskorna och särskilt som taxibilar var de populära. Sedan kom T-forden.

    Och om Henry Ford hade valt att satsa på de elmotorer som han faktiskt experimenterade med, ja då hade kanske förbränningsmotorn blivit en kuriös sak från förra sekelskiftet som vi nu fick gå till museer för att påminna oss om.Mike Ward på transportmuseet i Alford i Skottland och många andra menar nämligen att just T-forden, världens första masstillverkade bil, avgjorde saken till bensinmotorernas fördel. Därför kom 1900-talets frihetssymbol nummer ett, personbilen, att lukta bensin och diesel. Men är det hela sanningen, och varför blev det som det blev?Medverkande: Mike Ward, fd curator på transportmuseet i Alford i Skottland; Alex Kemp, professor i petroleumekonomi, Aberdeen; Mikael Höök, docent i naturresurser och hållbar utveckling, Uppsala Universitet, och Arne Kaijser, professor emeritus i teknikhistoria, KTH.Programmet är en repris från 26/10 2021.Reporter: Björn Gunér [email protected] Peter Normark [email protected]

  • MEN VAF… FLER PUDLAR! David rättar och räcker vacker tass. Därefter svarar vi på en hel uppsjö kluriga läsarfrågor och hinner precis med ett besök på Balmenach innan vi avslutar med fejkade nätbrynjor. Det du, brottarbralla!Vad var det i glaset?David smuttade igen på Glen Garioch 15 YO sherrylagrad, den som han provade på bloggen här: http://tjederswhisky.se/glen-garioch-15-yo-2017/Mathias körde Rusty Nail med korkbrottad Stauning i parterre minsann. Den hittar vi inte online (än) men en vanlig en finns här:https://www.ica.se/recept/rusty-nail-387909/Jeroen körde med Glengoyne 21 YO, liten flaska på 20 cl finns på bolaget här:https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/glengoyne-31304/En pudel på en onödig pudelMedelålders plus kan ni kolla in här:https://www.dn.se/serier/medelalders-plus/Det där med ålder…Här är den mystiska irländska whiskeyn, lagd på fat 2006, buteljerad 2019 och 10 YO:https://www.whiskybase.com/whiskies/whisky/137085/an-irish-distillery-2006-caHär kan ni läsa mer om detta med en whiskys ålder:https://tjederswhisky.se/vad-ar-en-whiskys-alder/Gamla mot nya buteljeringarStefan Van Euyckens Whisky Rising, köp den köp den köp den! Den verkar just nu inte vara tillgänglig på Adlibris:https://www.adlibris.com/se/bok/whisky-rising-9781604336979Här några jämförelser David har gjort:http://tjederswhisky.se/ballantines-vs-ballantines-fran-forr/http://tjederswhisky.se/famous-grouse-vs-famous-grouse-fran-forr/http://tjederswhisky.se/laphroaig-10-yo-70s-vs-laphroaig-10-idag/Och utan jämförelser med idag, lite whisky från förr:https://tjederswhisky.se/bunnahabhain-12-fran-80-talet/https://tjederswhisky.se/en-10-yo-glen-moray-fran-70-talet/https://tjederswhisky.se/dalmore-12-yo-1960s/https://tjederswhisky.se/grand-award-12-yo-blended/https://tjederswhisky.se/william-lawsons-rare-light-scotch-whisky-1969/https://tjederswhisky.se/old-argyll-1950s/http://tjederswhisky.se/neals-royal-blend-1950s/https://tjederswhisky.se/black-white-springcap/https://tjederswhisky.se/strathisla-15-yo-sc96/https://tjederswhisky.se/glen-grant-10-yo-square-bottle-pre-1974/Och så extremen, en whisky från 1800-talet!https://tjederswhisky.se/en-irlandsk-whiskey-fran-1800-talet/Direkteldade pannor och det där med rummagerKolla här för rummager:https://www.whisky.com/information/knowledge/production/details/the-scottish-pot-stills.htmlDirekteldade pannor:David Cover, ”Let’s talk direct fired stills”, 17/7 2017: http://www.daveswhiskyreviews.com/2017/07/lets-talk-direct-fired-stills-discussion.htmlThe Whisky Professor, ”Why some distilleries use fire-heated stills”, 10/9 2019: https://scotchwhisky.com/magazine/ask-the-professor/27217/why-some-distilleries-use-fire-heated-stills/Först ut att sluta med direkteldade pannor i Skottland var förresten Glenmorangie, som slutade med det redan 1887. Förutom att Auchentoshan slutade alldeles i början av 1900-tal var det annars på 60- och 70-talen som man slutade med direkteldade pannor. Podden om Ivanhoe som Mathias tog upp:https://siluettochideal.podbean.com/e/ivanhoe-var-nyarsklassiker-i-tidig-medeltid/Veckans destilleri: BalmenachDestilleriet har inte en egen hemsida men lite grejer kan man få här:https://scotchwhisky.com/whiskypedia/1817/balmenach/Och här:https://en.wikipedia.org/wiki/Balmenach_distilleryOch här:https://www.whisky.com/whisky-database/distilleries/details/balmenach.htmlEtt av synnerligen få exempel på officiellt ugiven Balmenach:https://www.whiskybase.com/whiskies/whisky/3295/balmenach-1973Destilleriet ligger i Speyside och grundades 1824 förresten. Det sista destilleriet Inver House Distillers äger som David inte kom på är förresten underbara smutsiga Speyburn.

    Här når du oss:En trea whisky på Facebook (https://www.facebook.com/entreawhisky)Maila till oss på [email protected] blogg tjederswhisky.se (https://www.tjederswhisky.se)Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/entreawhisky

  • Utrikeskrönika 17 december 2021.

    Stockholm fredag.Om man ska gå med stegjärn på en norsk glaciär ska man gå som en cowboy. Brett mellan benen och med så många som möjligt av ståltänderna under fötterna rakt nedborrade i den hala isen. Om någon i sällskapet som är fastknuten på samma säkerhetslina ramlar ska alla skrika - fall!, hiva upp isyxan ur bältet, slänga sig ner på huk och borra fast yxans spetsiga del i isen för att förhindra att fler faller. Spännande, tänker jag och börjar med prövande steg vandra efter glaciologen med isskruvar och karbinhakar klirrande runt midjan. Här bör du få bra ljud, säger han, som varit uppe med journalister förr, litet för snabbt tycker jag, och stannar till vid en porlande bäck av smältvatten.Jo, det blev både bra ljud och en lärorik intervju om de norska glaciärerna som smälter fortare än någon kunnat förutse. Men, så mycket glaciärklättring blev det ju i ärlighetens namn inte. Så fort intervjun var avklarad, några hundra meter upp på glaciären, fick jag packa ihop igen, för att hinna till nästa reportage. Men det blev ju snygga bilder och filmer till Instagram förstås.I Tyskland lärde jag mig inte bara att man kan lagra vindkraftsel i varmt vatten, jag fick också känna att energisnack kan va riktigt kul då mina fyra bayerska intervjuobjekt skrattade och skämtade sig genom hela dagens intervjuer.I London fick jag höra att det egentligen inte gör så ont att klistra fast händerna med superlim i asfalten, men att polisen får ett himla sjå med att lösa upp samma lim och då kan man demonstrera längre innan man blir bortlyft.Men, jag vet inte om det där stämmer och jag tycker inte vi ska prova hemma.Något av det allra viktigaste jag lärde mig i Skottland var i alla fall att aldrig lita på Google när man ska översätta fågelnamn. Det kan ge alla möjliga, konstiga förslag som en godtrogen reporter kan luras att använda i sin rapportering. Tex hönshök som jag tyckte lät bra, men som sen diskuterades livligt av lyssnare i både mejlform och på sociala medier, där några förstås tyckte att reportern själv var en riktig hönshjärna. Vill man undvika att få Sveriges ornitologer på sig ska man förstås översätta pippins latinska namn, till svenska, förklarade en betydligt mer erfaren kollega på Naturmorgon. Så. Nu vet jag det.Jag vet också att det går att rida under turbinerna i Europas näst största vindkraftspark och jag vet att hållbar, skotsk whisky förstås inte får rökas med klimatfarlig torv. Se där ett litet tips till tomten kanske. God Jul!Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent [email protected]

  • Vi är glada att Aberlour 18yo kommer till bolaget men den gör så i en, för Skottland, ovanligt liten butelj. Än mer intressant är det när vi svarar på tittarfrågor och provar Paul John Christmas edition 2021 igen. Skål och ha en trevlig WhiskyVecka! 🥃

    Alla släpp på bolaget
    https://www.systembolaget.se/sok/?categoryLevel1=Sprit&categoryLevel2=Whisky&productLaunchFrom=2021-12-14&productLaunchTo=2021-12-20

    0:00 Intro och veckans släpp
    08:06 Tittarfrågor
    09:52 Att sätta betyg när man provar en whisky en gång
    17:15 Paul John Christmas 2021 provas igen
    23:04 Årets bästa whiskyupplevelse

  • Bänka er, ta på tomteluvan och följ med när vi ger våra bästa julklappstips för whiskyälskaren och vi provar en mycket fin single cask av Glen Grant som buteljerats av Gordon & MacPhail

    Förra veckans avsnitt hittar du här

    Alla släpp på bolaget

    Malt whisky yearbook 2022

    Historier jag hört i Skottland – Ny bok av Hasse Nilsson

    Matsaka Taketsurus On the Production Methods of Pot Still Whisky

    Iains Mince pies tips

    Whisky fudge

    0:00 Intro
    01:25 Veckans släpp
    02:40 Vi provar Gordon & Macphail Glen Grant 12yo single cask sherry hogshead
    11:57 Julklappstips

  • Nu satsas allt mer på teknik för att suga upp koldioxid direkt från luften. För 20 år sedan beskrevs det som science fiction, men nu ser många idén om att städa atmosfären på klimatskadliga gaser som nödvändig, och flera större projekt är på väg att förverkligas.

    EU satsar, liksom miljardärer som Bill Gates och Elon Musk. Nyligen öppnade en ny större anläggning på Island, och det finns planer på ännu större projekt i Texas, Skottland och Norge. Men fortfarande handlar det om försvinnande små mängder koldioxid som kan fångas in och begravas, jämfört med vad som skulle behövas för hejda temperaturen från att stiga mer än 1,5 grader.Så vilken roll kan sådan här teknik egentligen spela för att lösa klimatkrisen?Programledare: Niklas ZachrissonReportrar: Daniel Värjö och Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Mona Hambraeus