London Podcasts

  • Kalle Berg och Babs Drougge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid och Linnéa Wikblad.

    Storbritanniens premiärminister Boris Johnson har nu erkänt att han deltog vid en trädgårdsfest på Downing street när London befann sig i strikt lockdown 2020. Han ber folket och ursäkt och menar att han inte förstod att det var en fest. Oppositionen ger inte mycket för Bojos ursäkt och menar att inbjudans formulering "bring your own booze" hintar om att det inte var ett jobbmöte.Sen pratar vi om tennisvärldsettan Novak Djokovic, vars deltagande i Australian Open hänger på en skör tråd. Samtidigt som Djokovic erkänner att han träffat en journalist när han testat positivt för corona, ifrågasätts testets äkthet av tidningen Der Spiegel. Testet utgör hela grunden för serbens vaccindispens, och nu ska Australiens immigrationsminister avgöra om han får behålla sitt visum.


  • Det börjar röra på sig i fotbollseuropa och kanske främst rör det sig från England till Italien där engelsk talang är hett villebråd. Dessutom verkar Barca nu försöka förlänga med spelare de tidigare försökt bli av med och Aston Villa bygger vidare. I London verkar Arsenal beredda att ta fram det stora checkhäftet för att förstärka anfallet men hur blir det egentligen med mittfältsproblemen? Det och mycket annat med Makoto Asahara, Frida Fagerlund och Patrik Syk.

  • Kalle Berg och Babs Drougge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid, Kodjo Akolor och Linnéa Wikblad.

    19 personer varav nio barn har omkommit efter en brand i ett lägenhetshus i stadsdelen Bronx i New York. Den värsta brandkatastrofen sen 9/11, säger stadens brandchef. Nu dras paralleller till Grenfell Tower-branden i London när det talas om att fattiga människor drabbas värre än andra av just bränder i bostadshus.Sen tar vi oss an helgens nyhetsföljetong om Magdalena Anderssons städhjälp som greps vid statsministerns bostad i Nacka. Det visade sig att städhjälpen befann sig illegalt i Sverige efter ett avvisningsbeslut, och frågorna efter händelsen är många. Säpo sa inledningsvis att man inte var ansvarig, så vem faller ansvaret på då? Och dessutom, var verkligen kvinnan över huvud taget inne i bostaden?

  • Döden i Venedig är en av världens mest kända noveller. I dess kölvatten har verklighet och dikt färgat av sig på varandra - ibland med förödande resultat. Det noterar Ulrika Kärnborg i denna essä.

    ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Det är vårvinter i Stockholm med kyla och blek sol. Året är 1970 och den världsberömde filmregissören Luchino Visconti har bestämt sig för att göra film av Thomas Manns novell Döden i Venedig.Visconti är perfektionist. Jakten på rätt huvudperson har fört honom till många länder och nu har turen kommit till Sverige. Bredvid Grand Hôtel köar unga pojkar som väntar på att få provspela. De är fyllda av förväntan. Det är nämligen inte vilken ung pojke som helst den italienska filmregissören söker. Till pressen säger han att han letar efter den absoluta skönheten. Efter en yngling som inte är en människa av kött och blod utan en dödsängel.En av pojkarna heter Björn Andrésen. Han är 15 och bara ljummet intresserad av film. Hemma bor han hos mormor som på olika sätt försöker profitera på sitt barnbarn. Efter en biroll i Roy Anderssons prisbelönta film En kärlekshistoria finns hans bild i Europafilms arkiv. Det är där Visconti hittar honom.Kritikerna har ofta varit oense om Döden i Venedig. Är det en berättelse om kärlek? Om skönheten i livet i kontrast till skönheten i konsten? Eller handlar den om kreativ torka eftersom huvudpersonen, musikern Aschenbach, verkar ha drabbats av skrivkramp.Bara några har vågat nämna författarens egentliga ärende, som var att beskriva en viss sorts abstrakt gossekärlek, den som under antiken kallades pederasti. Tolkningen stärks av Thomas Mann själv. I ett brev till en god vän erkände han frankt att han skrev på ett verk om en åldrad konstnär med pedofila böjelser. Men han menade också att han ville diskutera skönheten som idé. Mann publicerade sin novell 1912. Det var alldeles mot slutet av en apokalyptisk epok som påminner om vår egen tid. Europa stod på randen till ett världskrig. Känslan av undergång var stark. Döden som titeln syftar på kommer från öst. Venedig var vid den här perioden en stad där resenärer från hela Europa möttes. En dag när huvudpersonen Aschenbach går på gatorna märker han att det knappt finns några tyska turister kvar. När han tittar igenom tidningarna på hotellet upptäcker han att just de tyska rapporterar att en pest har drabbat Venedig. Sedan träffar han en välunderrättad britt som kan berätta att pesten alstrats ur de varma träsken i Gangesdeltat och därefter spridit sig till Kina och färdats västerut till Medelhavet på syriska fartyg.I Aschenbachs upphettade hjärna blandas skräcken för sjukdom ihop med hans homoerotiska förälskelse i den tonårige hotellgästen Tadzio. Trots att han vet att de venetianska frukthandlarna sprider smittan genom sina varor, köper han några jordgubbar. När han äter av den förbjudna frukten tänker han på pojken. Snart börjar han smyga på honom för att få en glimt av hans halvnakna kropp. Vad som händer med Tadzio efter att han utnyttjats som minderårigt sexualobjekt får vi aldrig veta. I novellen förblir han okunnig om Aschenbachs uppvaktning. Han ser aldrig den fula gubben som lurar i buskarna. Luchino Visconti var öppet gay och hans version skiljer sig från Manns. I filmatiseringen låter han Björn Andrésens Tadzio bli medveten om Aschenbachs blickar. Pojken inte bara möter dem, han flirtar tillbaka. Och när han på stranden exponerar sin magra överkropp uppträder han kokett, som en eskortpojke.Thomas Manns berättelse utspelar sig mot fonden av det klassiska, kantianska skönhetsbegreppet, där den som betraktar det vackra objektet, till exempel den sköne ynglingen, erfar ett intresselöst välbehag. Det förutsätter distans, och står i vägen för annan exploatering än det rena betraktandets. I Viscontis film avskaffas den distansen när pojken besvarar blickarna och vi förstår att det finns en sexuell avsikt med tittandet. En gräns överskrids, och det får konsekvenser också i verkligheten.Björn Andrésen, som spelar Tadzio i Viscontis film, vittnar själv om dem i Kristian Petris och Kristina Lindströms dokumentär Världens vackraste pojke. I samband med världspremiären 1971 i London med drottning Elizabeth och prinsessan Anne på första parkett sprider demonregissören ut att Andrésen är världens vackraste pojke.Det tar skruv. Alla börjar slita och dra i honom. Beundrarpost väller in i säck efter säck, mest från unga tjejer men också från äldre män som blivit besatta av Tadzio. Vilket inte hindrar Björn Andrésen från att känna sig alltmer exploaterad och övergiven. Och det är Visconti själv som punkterar ballongen. När Döden i Venedig går upp på filmfestivalen i Cannes, skämtar regissören med reportrarna om att hans svenska stjärna håller på att tappa lyskraften. Han är 16 nu, han börjar bli för gammal. Precis som de gamla grekerna verkar regissören anse att gosseskönheter har ett bäst före datum. Björn Andrésen blir ett av filmindustrins minderåriga offer, men då, på det sexliberala 70-talet, är det ingen som bryr sig. Thomas Manns novell slutar med att Aschenbach dör. Till slut tvingas han erkänna sanningen. Vad han söker är inte den perfekta formen utan den extatiska utlevelsen. Det är inte Skönheten som idé han längtar efter utan det som Nietzsche kallade det dionysiska ruset. Extas i stället för måttfullhet och rå sexualitet snarare än dyrkan på distans. Kanske ville Mann visa att konstnären inte klarar sig utan det dionysiska, att konsten förtvinar när den förlorar kontakten med det primitiva och vilda. Men han förmedlar också en ambivalent medkänsla med den unga pojken och hans sårbarhet. Tadzio är ingen dödsängel utan en vanlig pojke av kött och blod. Mann vet någonstans att en vuxens fysiska närmanden kan krossa honom. I stället för att fullborda tragedin låter han Aschenbach gå under medan Tadzio får leva vidare, lyckligt ovetande.Så barmhärtig var varken Visconti, hans tid eller bransch. Filmatiseringen saknar den empati med sexualobjektet som Manns novell är så fylld av. Därför blir den betydligt svagare som konstverk av några kritiker avvisad som kalkonfilm men desto uppriktigare kring den övergreppskultur som kunde råda i gaykretsar under 70-talet.Ulrika Kärnborg, författare

  • Unga i London väntar på en ny framtid. En borttappad framtid efter brexitkaos och pandemi. De väntar på att villkorslöst få visa sin kärlek till den nya tidens popstjärna.

    Greentea Pengs psykdeliska tripp genom jazzig, pårökt dub och loj lofisoul är bara möjlig i den brittiska smältdegeln. En kosmisk punkreggaerebell skruvar till känslan och atmosfären i Erykah Badus och Dillas Didnt cha know och finner sin egen stil. Fri från begränsningar i tid och rum lever Peng ut begär och drömmar på albumet Man made.Little Simz når också en ny nivå på aktuella Sometimes I might be introvert där känslor av rädsla, utmattning och inre konflikter möter kamp.Ett skolprojekt växte till vänskap och något som rubbade synen på jazz i London. Ezra Collective förvånade många när de skapade ravestämning på sina spelningar med en frenetisk energi där bandet blandade jazzens olika uttryck med bland annat grime, hiphop och funky house. Ezra prioriterade groove istället för att bombardera lyssnaren med långa invecklade solon och komplicerade rytmer.Avsnittet innehåller även intervjuer med Lonnie Liston Smith, Archie Shepp, Ms. Dynamite och Steve Coleman.

  • Här finns Sveriges Radios korrespondenters krönikor i P1-morgon samlade som podd.

    London, fredag.Det här är ett slags kärleksbrev till en tunnelbana.För det är ju något speciellt med Londons tunnelbana, världens äldsta. Tillochmed själva kartan över alla linjer har vunnit designpriser, nere i de slingriga gångarna tog britterna skydd från bombräderna under andra världskriget, gatumusikanters toner ekar och studsar mot kakelplattorna i olika färger.Många av er som lyssnar har säkert suttit på något av tågen och kanske irriterats över hur mobiltäckningen är nästan obefintlig nere i tunnlarna. Då har ni säkert också hört någon ropa ut Mind the Gap ett så vanligt utrop att det nästan blivit synonymt med den brittiska huvudstaden, med tryck på muggar, tröjor och affischer.Men för en kvinna har det där utropet betytt så mycket mer. Margaret McCollum träffade sin man i början av nittiotalet när hon var på semester i Marocko. Reseledaren som fångade hennes hjärta hette Oswald Laurence.Han hade tidigare arbetat som skådespelare, men lämnat den karriären bakom sig. Och den roll som fick honom att höras av flest människor det var nog ändå när han fick spela in säkerhetsutrop till Londons tunnelbanestationer. Längs den norra linjen genom London hördes Oswalds stämma, klar och tydlig, i många år.Oswald dog 2007 och efter det brukade Margaret gå ner i tunnelbanan för att få lyssna på sin make. Om hon skulle resa genom London försökte hon att åka på just hans linje. Och på de dagar då hon verkligen saknade sin Oswald, då satt hon på en bänk på perrongen och lyssnade på honom medan tågen kom och gick.Men en dag, i november 2012, så möttes hon istället av en annan röst på tunnelbaneperrongen. Bestört frågade hon personalen på stationen var den välkända stämman tagit vägen och fick förklarat för sig att utropssystemet digitaliserats och alla röster bytts ut. För alla andra var rösten bara en i mängden, men inte för Margaret.Efter att Margaret berättat om sin kärlek till Oswald så väcktes något hos personalen. Kanske saknade de själva en röst de inte hört på länge. De letade i arkiven och lyckades ta fram en cd-skiva till Margaret som hon fick hem, med Oswalds Mind The Gap-utrop på. Men alla, även cheferna i tunnelbanan, hade berörts så av Margarets och Oswalds kärlekshistoria att de bestämde sig för att göra mer.De såg till att på en station, på en plattform, byta det digitala, centralstyrda utropet mot det gamla.Så, om du någon gång befinner dig i London på tunnelbanestationen Embankment, som ligger på floden Thames norra sida. Gå då ner genom den grönvita, kakelbeklädda gången, till norra linjens perrong 3 för tågen som är på väg norrut. För där kan du, precis som Margaret, fortfarande höra Oswald när han tryggt och lugnt ropar ut till alla resenärer som passerar att komma ihåg avståndet mellan vagn och plattform.Stephanie Zakrisson, London stephanie.zakrisson@sverigesradio.se

  • Kristina Adolfsson är chefredaktör på Senioren. Slog igenom på 1980-talet på Expressen som en av Sveriges första kvinnliga musikskribenter. Före detta chefredaktör på Elle och har bott många år i London. I det här avsnittet med Ingmar Skoog och Anders Palmgren tar hon bland annat upp om att ta till sig ny musik när man blir äldre, frågor som engagerar 65-plussare och varför Sverige är ett mer åldersfixerat land än Storbritannien.

  • Dalibor Doder är idag 42 år gammal och aktiv i den högsta nivå av handboll i Sverige. En av de mest minnesvärda och mest stolta stunderna i hans karriär var då han tillsammans med landslaget vann ett OS-silver! I detta avsnitt blickar vi tillbaka på hans karriär och bragden i London! Programledare: Hamza Ftouni  Ljud och film: Haris Basic Redigering och klippning: Homam Jamal Management: Mustafa Jamal


  • Förhandlingarna mellan Ousmane Dembele och Barcelona har strandat, vilket fått andra lag att agera. Samtidigt verkar just Barcelona vilja agera för att få rätsida på Alvaro Moratas diffusa klubbstatus. Dejan Kulusevski väcker tyskintresse och Mattias Svanberg uppvaktas från London.

  • Nya inreseregler. Covidmuren i London. Estonia- Vaccinnationsmotstånd. Covisstrategier. Rysk människorättsorganisation förbjuds. Min barbrors hjärna. Debatten om gangsterrappen.

  • 121. Detta avsnitt blir inte som Cocktailpodden brukar vara. Det blir inga recept, funderingar, eller anekdoter. Inget varmt samtal mellan två gamla vänner om något som intresserar dem.

    Den hemska verkligheten bakom detta är att Jacob dog strax före julhelgen. Han fick ett cancerbesked för ett år sedan och det var tydligt redan tidigt att det var allvarligt. De behandlingar som sattes in under året som gått fungerade inte och han blev allt sämre. Sista tiden spenderade Jacob på hospice och gick bort i stillhet och lugn i ett rum fullt av kärlek.

    Det här korta avsnittet spelade Jacob in för några veckor sedan medans han ännu hade ork och var hemma på Hornsgatan.

    Jacob har varit min bästa vän i mer än tjugo år och jag saknar honom så fruktansvärt mycket.
    För er som har fått lära känna en del av Jacob genom podden så vill jag att ni ska veta att den entusiasm ni har hört i hans röst för vilket ämne det än var vi pratade om är samma som han haft för nästan allt i livet. Litteratur, vin, mat, angry-video-game-nerd-på-youtube, musik, poesi, bastubad, och London för att bara nämna de första som dyker upp i mitt minne. Jacob njöt verkligen av livet och levde det fullt ut. Även det här året av sjukdom fylldes av fina upplevelser, samtal, restaurangbesök och champagne. Vi är så oändligt mycket fattigare nu när han inte är med oss längre.

    Om någon därute vill göra något i Jacobs minne så önskar han att ni blandar den drink ni mest av allt tycker om eller korkar upp en extra fin flaska champagne. Det hade han gillat.

    Ta hand om er och de ni älskar.

    /Daniel

  • När skeppet Vasa förliste i augusti 1628 följde kanoner, möbler och omsorgsfullt packade kistor med ner i djupet. Efter 333 år på botten kom de till ytan igen och hamnade på museum. Att följa de här föremålens hela historier – från råvara till museiföremål – ger nya och spännande inblickar i livet på 1600-talet.

    I det här poddavsnittet samtalar Vasamuseets kommunikatör Catrin Rising med Anna Maria Forssberg, forskare på Vasamuseet och Svante Norrhem, lektor i historia vid Lunds universitet om tio föremål från Vasamuseets samlingar. De sistnämnda är också redaktörer för boken Föremålens hemliga liv. Kön och genus i Vasamuseets samlingar där forskare och experter beskriver tio föremål från Vasamuseet som på olika sätt belyser frågor om kön och genus.
    Föremålens hemliga liv är en berättelse om de män och kvinnor som var ombord när skeppet Vasa sjönk, men också om 1600-talets samhälle – om vardag och fest och om krig och kärlek.

    Upptakten till boken är samarbete mellan Vasamuseet, Victoria & Albert Museum i London, och universiteten i Lund och Plymouth inom ett projekt med namnet Gendered interpretations. Projektets syfte var att lyfta fram nya perspektiv på genus och sexualitet i museernas samlingar.

  • När folk börjar bli attackerad av ett mystiskt spöke i Hammersmith i London kring Julen 1804 tar några saken i egna händer och ger sig beväpnade ut för att jaga spöket!Stöd Oknytt på Patreon för att öka kvalitén på avsnitten och ta del av bonusmaterial: https://www.patreon.com/oknytt

    Följ Oknytt på sociala medier!

    Insta: @oknyttpod

    Facebook: https://www.facebook.com/Oknyttpod

    Har du en berättelse du vill att vi ska ta upp?Maila den till: oknyttpod@gmail.com

  • Utrikeskrönikan 21 december 2021.

    London, tisdag.Det känns lite uppgivet här, för det verkar som att Grinchen tänker stjäla även denna jul. Återigen ökar smittan när många hade sett fram emot familjeträffar och annat kul.Gå på julmarknad, dricka glögg, kanske under misteln få en puss? Nja, inte om du vill undvika att smittas av detta förbannade virus.Medan dopparedagens status känns höljd i dimma. Så tänkte jag i min enfald passa på att rimma.Vi närmar oss ännu en högtid omringad av komplikationer. Ökad sjukvårdsbelastning, smittspridning och nya restriktioner.Och som de hade förberett på landets restauranger: pyntat, satt på julmusik och klätt alla pubar med girlanger.Boris Johnson säger att det är ok att gå på julfest, men tvätta händerna och ta helst först ett snabbtest.Den medicinske chefsrådgivaren Chris Whitty säger att vi måste prioritera: Dansa med jobbkollegorna - eller krama mormor Vera.Besöksnäringen och butikerna hade satt sitt hopp till julruscherna, nu var chansen att dra in pengar som uteblivit under lockdowns för hela branschen.Men de larmar om att de inte kommer ikapp det här året heller. Inte så konstigt kanske att företagare nu på finansministern skäller.De vädjar om att återinföra stöden som funnits under pandemin, Rishi Sunak fick åka hem från Kalifornien för att ta itu med strategin.Samtidigt har delar av regeringspartiet valt att protestera. Covidpass på nattklubbar - det ville de inte lansera.Men smittan fortsätter och de medicinska rådgivarna rekommenderar fler åtgärder snart. Den nya varianten ökar, och viruset sprider sig med hög fart.Sjukvårdspersonalen hade behövt ledigt och få vila ut. Men nu när alla vuxna ska få boosterdoser innan året är slutså står de istället och ger vaccin på löpande band till alla som köar - i fotbollsarenor, museer, kyrkor och kliniker runtom på dessa brittiska öar.Det är som en kapplöpning mellan vaccinet och en ny coronavåg. Andra länder, som Frankrike och Tyskland, har börjat porta brittiska turister på flyg och tåg.Regeringen debatterar nya lockdowns, och vi har varit här förut. Kanske blir det som förra nyår när man knappt vågade gå ut.En sorg att inte få träffa nära och kära, och som vi vet så tär det också på hälsan att sitta i ensamhet.Man suktar ju efter kramar, närhet och umgänge - något som kan dämpa den där känslan av isolering som rått så länge när britterna fortsatt att kämpa.Själv hade jag tänkt åka till Sverige och få krama om syskonbarn, men vi får väl se om restriktioner tillåter att lämna den brittiska huvudstan.Jag hoppas att den kan lugna sig, varianten omikron. En ödmjuk önskan till tomten från Stephanie Zakrisson i London. Stephanie Zakrisson, London stephanie.zakrisson@sverigesradio.se

  • Vi snackar ner en frustrerande kväll i London där domarnivån återigen hamnade i fokus. Dessutom får ni höra Paul Tierneys mäktiga kortstatistik, varför Robertson behöver bli mer sydamerikansk och så snackar vi upp inför mäktiga Carabao Cup och Leicester på onsdag.