Viborg Podcasts
-
Finlands folksjäls vagga så kallas ibland det Karelen som gick förlorat i krigen mot Sovjetunionen. Över 400 000 människor tvingades fly från områdena kring Ladoga-sjön, Viborg och Karelska näset för snart 80 år sedan.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Finlands nationalepos Kalevala bygger på visor från Karelen och kulturpersoner såsom Edith Södergran och Akseli Gallen-Kallela vallfärdade till Karelska näset för att uppleva den mångkulturella miljön och de natursköna stränderna.
Stora delar av Karelen tillhör numera Ryssland, men ett nytt kapitel håller på att skrivas med tanke på Finlands stundande NATO-medlemskap. Det tidigare goda gränssamarbetet har somnat in, samtidigt som invasionen av Ukraina har väckt gamla minnen till liv hos de vars familjer en gång flydde Karelen.
Ett program av Julia Wiræus
Producent: Tiina Laitila Kälvemark
[email protected]Slutmix: Emilia Martin
Programmet producerades av Sveriges Radio Finska år 2022.
Medverkande:
Johanna Holmström, författare
Rainer Knapas, kulturhistoriker
Jyrki Ijäs, föreningsaktivist, ordförande för sockenföreningen Hiitola i Karelska Förbundet
Marika Tandefelt, språkvetare med rötter i Viborg
Lars-Einar Floman, chefredaktör för Wiborgs Nyheter, född i Viborg
Pentti Palomäki, antikvarie i Villmanstrand, specialiserad på karelsk litteratur
-
Den kosmopolitiska metropolen Viborg var fram till krigsslutet Finlands näst största stad och känd för sin flerspråkighet. För nästan 80 år sedan förlorade Finland staden i krigen mot Sovjet, och alla Viborgs över 80 000 invånare fick börja om på nytt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I Viborg talades finska, svenska, tyska och ryska i en salig blandning. Där fanns också en synagoga med tillhörande församling, och muslimska tatarer och en romsk minoritet bodde i staden.
Svenskan hade en särskilt stark ställning med dagstidningar, församling och lyceum. Marika Tandelfelts stora svenskspråkiga släkt hade levt i samma hus i Viborg i många generationer när vinterkriget bröt ut 1939. Finland förlorade till slut en tiondel av sina landområden och Viborgborna sina hem, men minnet av den speciella staden lever vidare.
Ett program av Julia Wiræus
Producent: Tiina Laitila Kälvemark
[email protected]
Slutmix: Emilia Martin
Programmet producerades av Sveriges Radio Finska år 2022.Medverkande:
Marika Tandefelt, språkvetare med rötter i Viborg
Lars-Einar Floman, född i Viborg och chefredaktör för Wiborgs Nyheter
Rainer Knapas, kulturhistoriker
-
Det är osäkert exakt när och vem som grundade Kalmar, men staden blev under medeltiden ett skyltfönster för Sverige samt en tummelplats för toppmöten och krig. Den praktfulla staden beskrivs som en mindre upplaga av städer som Lübeck eller Brügge.
Kalmars historia utmärker sig från de första notiserna om Kalmarsund under vikingatiden till 1600-talet då den svenska regimen bestämde att staden skulle rivas och flyttas till Kvarnholmen.
I den nymixade reprisen av avsnitt 83 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, som är aktuell med boken Kalmar – Den begravda staden på Historiska Media.
I skrifter omnämns Kalmar som en borg på 1100-talet och framträder som stad runt år 1200. Kalmars äldsta stadssigill som härrör från mitten av 1200-talet är Nordens äldsta bevarade. I mitten av 1300-talet var borgen i Kalmar rikets starkaste fästning. Vilket var nödvändigt då staden utsattes för otaliga anfall och belägringar.
Nya arkeologiska utgrävningar i Kalmar visar att staden är äldre än vad man tidigare trott. Bilden av den gamla nordiska metropolen har förändrats i grunden. Kalmar växte fram i mitten på 1100-talet eller kanske ännu tidigare.
Medeltida svenska städer var små med några hundra invånare. Förutom Kalmar med sina 3000 invånare, Stockholm och Visby med runt 6000 invånare vardera. Men Kalmar var ett skyltfönster och det var hit man kom när man skulle till Sverige. En prålig stad som skulle ta andan av besökarna – ett mikrokosmos är av statustänkande.
Stadens strategiska läge i Östersjön gjorde Kalmar en viktig mötesplats för den nordiska politiken under medeltiden. Det var ingen slump att Kalmarunionen hette Kalmarunionen. Den formaliserades vid unionsmötet år 1397 i staden.
Men Kalmar var också en handelsstad som dominerades av rika handelsmän med tysk härkomst. Att Kalmar var en viktig handelsplats blir tydligt med att staden, vid sidan om Visby, Viborg och Stockholm, fick en ringmur år 1300.
Kalmarkriget 1611 blev början på slutet på stadens storhetstid. Staden förstördes och efter en eldsvåda 1647 flyttades Kalmar till Kvarnholmen. Med freden i Roskilde 1658 förlorade Kalmar sin gynnade position som gränsstad till Danmark. Bara stagnation återstod.
Musik: Dance of the long night av Dorian Kelly, Storyblocks Audio
Bild: Kalmar slott, fotograf Urban Lindstedt
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Vi pratar om säsongens tredje ligaförlust och kommande matcher mot Viborg och Aston Villa
-
Under 1500-talets sista år är det dags för hertig Karl att hämnas på de som varit Sigismund-lojala. Först tar han sig till Kalmar slott för att ha ihjäl Johan Larsson Sparre, Kristoffer Andersson (Gyllengrip), och Lars Andersson Rålamb. Avsnittet går också kort in på Åbo och Viborg blodbad. Vill du lyssna på hela avsnittet? Bli patron Instagram: @kungarochkrig Twitter: @kungarochkrig Facebook: Kungar och krig Litteratur som använts:Den skoningslöse (2008) av Erik PetersonLars-Olof Larsson "Arvet efter Gustav Vasa - En berättelse om fyra kungar och ett rike"
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Nätterna kring den 23-24 september 1944 avgår fyra fartyg från Finland. Destinationen är Härnösand och Gävle. Ombord finns ca 750 finska signalspanare med familjer och minst 500 lådor innehållande avancerad radiospaningsutrustning och enorma mängder topphemliga underrättelsedokument, främst om Sovjet.
Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play.
I Operation Stella Polaris samarbetade svenska och finska underrättelseenheter för att skapa förutsättningar för en finsk exilregering i Stockholm.
I Sverige oroade man sig för att få Sovjet som närmsta granne i öster. Tillsammans med andra finska operationer som upprättande av vapengömmor runt om i Finland var planen att Stella Polaris skulle utgöra underrättelsenavet i ett gerillakrig mot Sovjet, i händelse av att Finland skulle bli helt invaderat.
I dokumentären möter du bland annat Paavo Pusa som flydde undan sovjetiska trupper när Finlands näst största stad Viborg invaderades av Sovjet. Du hör även 94-årige Risto Heino om flykten till Sverige och hur han och ett femtontal finska signalspanare på stående fot anställdes av svenska FRA och blev svenska medborgare över en natt.
Leevi Babarin berättar om sin far Leo Vasiljev, sovjetisk signalist som värvades till finska armén och sedan blev lärare i underrättelseverksamhet och signalspaning på ett hemligt finländskt utbildningscentrum i Karelen. Även han flydde till Sverige i samband med Operation Stella Polaris.Dessutom reder vi ut varför Sverige och Finland var så extremt framgångsrika i sin signalspaning.
Producent: Carl-Magnus Helgegren
