justitiedepartementet Podcasts
-
6 januari-utredningen är klar och nu rekommenderas åtal mot ex-presidenten. Vi sammanfattar också 2022 och blickar mot 2023.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det utskott som granskat stormningen av kongressen 2021 redogjorde i veckan för sina slutsatser. Utskottet landar i att USA:s tidigare president Donald Trump bär lejonparten av skulden för attacken och utskottet rekommenderar justitiedepartementet att väcka åtal.
Ukrainas president till WashingtonUkrainas president Volodomyr Zelenskyj reser till USA för att träffa president Joe Biden och tala inför landets kongress. Det är första gången han lämnar Ukraina sedan Rysslands invasion. Enligt Vita huset syftar besöket till att understryka USA åtagande gentemot Ukraina.
USApoddens årskrönika 2022Vi passar även på att göra bokslut över 2022. Vilka var de viktigaste politiska händelserna i USA i år? Vilken politiker glänste mer än andra? Och vad har vi att se fram emot 2023?
Medverkande: Ginna Lindberg, USA-kommentator, Cecilia Khavar, USA-korrespondent och Roger Wilson, USA-korrespondent.
Programledare: Sara Stenholm
Producent: Viktor Mattsson
Tekniker: Hanna Melander
-
Babs Drougge och Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad, Kodjo Akolor och David Druid.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Donald Trump borde åtalas för flera brott i samband med stormningen av Kapitolium förra året. Det rekommenderar den särskilda 6 januari-kommittén som utrett händelsen. Nu återstår att se om justitiedepartementet går vidare med åtal.
Sen pratar vi om ett internt polisbråk som skakar utredningen kring det misstänkta mordet på den 21-åriga tjejen i Vetlanda. Efter att chefen för grova brott i området åkt på lyxig jaktresa med Leif GW Persson har ett gäng skojiga fejkartiklar skickats runt bland poliserna, och nu utreds chefen för misstänkt mutbrott.
-
Ronie Berggren och Björn Norström om det senaste i USA: Chefsdomare John Roberts stoppar tills vidare Biden från att häva Title 42; Biden presenterar plan för att få ner hemlösheten med 25% till 2025; Ohios delstatskongress röstar igenom ID-krav för valomröstningar; Trump backar Kevin McCarthy som Speaker; Vita Husets pressekreterare Karine Jean-Pierre vet inte vad Kamala Harris gör för att stärka gränsen; Allt fler unga transgenders vill byta tillbaka; Biden utser Joseph Kennedy III till specialsändebud till Nordirland; FBI ville att Twitter skulle kväsa historien om Hunter Biden; Joe Manchin vill inte säga om han ska bli oberoende; CNN:s nya chef Chris Licht förklarar att han är trött på woke-vänsterns kritik; Harvey Weinstein döms för ny våldtäkt; Texas guvernör Greg Abbott ämnar fortsätta bygga en mur i Texas; Airzonas guvernör Doug Ducey byggde en mur med containrar men är stämd av Biden-administrationen; Arizonas republikanska guvernörskandidat Kari Lakes stämning om felaktiga valsedlar godkänns för inspektion; Oberlin College i Ohio måste betala stor ersättning till rasistanklagad bagare; Trumps trading cards utsålda; 6-januarikommittén rekommenderar Justitiedepartementet att åtala Donald Trump för uppvigling; Stacey Abrams i skuld; Politiker Kalifornien vill ge reparations till svarta; Biden non-binary kärnkraftsspecialist Sam Brinton hade även format Bidens transgenderpolicy; Biologisk transgender-man kör över kvinnor i hockey; Cambridge Dictionary ändrar definitionen på man och kvinna; Lärare i Minnesota hävdar att cellbiologi är kapitalistisk indoktrinering av barn.
--------
STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html -
I veckans avsnitt så pratar vi om Sam Bankman-Fried.
Efter att han greps på Bahamas på måndagskvällen åtalades den vanärade kryptovalutaentreprenören Sam Bankman-Fried på tisdagen av justitiedepartementet för åtta brott inklusive bedrägeri, värdepappersbedrägeri och råvarubedrägeri, samt konspiration för att bryta mot lagar om kampanjfinansiering. -
Är Börje på väg att förlora sin oskuld? " UPPDRAG GRANSKNING · USA:s regering utlovar tuffare tag mot bolag som mutar. I synnerhet mot företag som brutit mot uppgörelser med amerikanska myndigheter – som svenska Ericsson. Vd Börje Ekholm riskerar åtal och fängelse, enligt advokat och korruptionsexpert Peter Utterström. – De har full möjlighet att ta en person till domstol. USA:s biträdande justitieminister Lisa Monaco gjorde nyligen i ett tal klart att USA:s regering nu siktar in sig på individer i bolagen för att utkräva ansvar. – Vår högsta prioritet är att jaga de individer som begår och tjänar på bolagets brott. Vi ger våra åklagare större resurser att hålla dessa personer ansvariga. Ericsson har en lång historia av mutskandaler. 2019 tvingades företaget betala rekordböter på 10 miljarder kronor till justitiedepartementet i USA. Uppgörelsen är en slags villkorlig dom, där Ericsson sattes under bevakning och förband sig att rapportera minsta misstanke om fler mutor i bolagets verksamhet. Utreds av amerikanska myndigheter Kort efter avslöjandet i februari om misstänkta mutor till IS i Irak meddelade justitiedepartementet att Ericsson brutit mot uppgörelsen. – Då är du rökt, säger Peter Utterström, advokat till Uppdrag granskning. Han är korruptionsexpert och jobbar med amerikanska bolag. – Du måste vara extremt betydelsefull för att amerikanska myndigheter ska kunna se mellan fingrarna, fortsätter Peter Utterström. Han pekar på att Ericsson inte bara kan ha gjort sig skyldigt till mutbrott, utan även sanktionsbrott för den misstänkta finansieringen av terrorsekten IS. Ericsson utreds nu av såväl justitiedepartementet som finansinspektionen i USA. – Ericsson har lyckats göra det mest allvarliga man kan göra när det gäller brott mot den amerikanska lagstiftningen. Min gissning är att Ericsson kommer få böta mer än de 10 miljarder man redan betalat, säger advokat Peter Utterström. Varnades för “katastrofala” följder Uppdrag granskning kan avslöja att Ericsson redan i våras varnades för en intensiv granskning av flera amerikanska myndigheter som skulle kunna ge “katastrofala” följder. En expertgrupp med tunga jurister och personer med bakgrund i de mest centrala delarna av det amerikanska rättssystemet var tydlig: Ericsson måste låta genomföra en extern, oberoende, utredning av IS-skandalen, för att minimera skadan för företaget, styrelsen, aktieägarna och ta ansvar för de potentiella offren. Men Ericsson följde inte rekommendationen. Ericsson avböjer intervju SVT:s Uppdrag granskning har upprepade gånger bett om en intervju med Ericssons ledning. De har konsekvent avböjt. I ett mail som skickas till Uppdrag granskning den 17 oktober skriver bolaget: “… vi tar det här och alla liknande anklagelser mycket allvarligt – såväl det påstådda uppförandet som det faktum att det amerikanska justitiedepartementet meddelat oss att Irakutredningen från 2019 inte var tillräckligt redovisad för dem... ...Vi arbetar direkt med myndigheterna, inklusive DOJ och SEC, för att där det behövs lösa och uppmärksamma alla problem.” Black Lies Matter! #CarlNorberg #DeFria De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se
-
Vi kan väl numera rätt villigt erkänna att vi inte vet riktigt vilket som vi upplever som värst av motvalsande eller våldsverkande vänsterradikaler som inte förstår att deras ideologi har varit s – kapad och kidnappad redan ifrån början, eller liberaler som aldrig begripit att hela den liberala chimären alltid bara har varit och alltjämt, utgör en kuliss för imperialismen och att dessa proxyfunktioner aldrig någonsin varit annat än ekonomisk kanonmat för de 1% i toppen, eller de invandringskritiska som bedrivit politik med facit i hand sedan mycket lång tid tillbaka? Bankernas pengar styr den ekonomi som kontrollerar politiken. Allt går ut på att att kontrollera strategiska naturresursflöden, betalningsinfrastruktur och betalningsmedel, eftersom ekonomi är vad som krävs för att kunna bedriva politik och makt är kraft att kunna bryta motstånd. De västerländska demokraturerna inom den Djupa Staten har därför framgångsrikt konstruerats som politiska system där den rimliga folkviljan systematiskt alltmer förnekas ur varje möjligt perspektiv av praktiken, av den marionettpolitiska ”härskande” klassen, samtidigt som folkviljan hedras genom falsk teori och retoriska kulisser - polityr. Att denna svenska pseudo-demokrati är en komplett bluff kan nu faktiskt ses ur snart sagt varje perspektiv som någon människa överhuvudtaget kan uppbåda, i varje rättsligt upphävande av folkvilja, i varje expansion av icke-valda befogenheter och faktiskt nu även i princip i alla så kallat demokratiska omröstningar som innebär att en politisk representant överger ännu en ståndpunkt som vann stöd i val för den egna representationen. ”Corruptimus Republica plurimae leges (Ju mer korrupt en republik är, desto flera lagar har den)” Inte undra på att banklagstiftningen är omfattande, således. Den logiska moralen kan inte bära upp någonting alls i verkligheten, men lagtätheten i Sverige speglar därför naturligtvis också utvecklingen av befolkningens moraliska karaktär. Det finns således numera bara 2 sorters människor inom ramen för rådande system... De som gjort sitt bästa för att belysa detta faktum, och alla andra! Så vad gör egentligen amerikanska militären här ur ljuset av att Trumps utsända gisslanförhandlare Robert O´Brien menade att det handlar om det svenska rättssystemet och det faktum att amerikanska justitiedepartementet har haft full insyn i världens största telekombolags verksamheter sedan November 2019 - mer känt som Ericsson - och som är förlagt till Sverige? #CarlNorberg #DeFria De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se
-
Trump utreds för spioneribrott efter att FBI i en husrannsakan vid hans residens Mar-a-Lago hittat topphemliga dokument. Stora delar av det Republikanska partiet sluter upp bakom Trump som hävdar att räden var politiskt motiverad.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vid FBI:s räd mot Trumps residensens Mar-a-Lago i Florida fick de med sig ett stort antal hemligstämplade dokument som enligt den federala polisen inte får föras ut från Vita huset. Trump utreds nu för bland annat för spioneribrott. Trump hävdar att han själv hävt dokumentens hemligstämplar. Vad låg bakom beslutet att genomföra razzian och vad var det FBI hittade?
Attentat mot FBITrump har reagerat kraftigt på räden som han menar är politiskt motiverad och en attack mot honom från det demokratiskt styrda Justitiedepartementet för att hindra honom från att ställa upp i nästa presidentval. Han har fått med sig sina supportrar och stora delar av det republikanska partiet i sin kritik. Tonläget är minst sagt uppskruvat, hoten mot FBI har ökat i sociala medier och flera personer har gått från ord till handling. I Ohio försökte en beväpnad man bryta sig in i ett FBI-kontor i Cincinnati, han sköts till döds av polisen.
Klimatpaketet The Inflation Reduction ActAtt senaten röstade igenom Joe Bidens klimatpaket är hans största framgång under mandatperioden. Förutom klimatsatsningar innehåller The Inflation Reduction Act bland annat högkostnadsskydd för läkemedel och stöd till sjukförsäkringar. Det ska finansieras med skatt på vinst för storföretag och skatt på företag som återköper egna aktier.
Tre månader kvar till mellanårsvalet genomförs nu primärval i Alaska and Wyoming.
Den här avsnittet av USApodden spelades in direkt på Kulturhuset i Stockholm under evenemanget ”Förstå världen – möt Radiokorrespondenterna”, tisdag den 16 augusti kl 20.55.
CECILIA KHAVAR (Washington), ROGER WILSON
(San Fransisco) och GINNA LINDBERG, USA-kommentator.
Programledare: SARA STENHOLM.
Producent: MAJA LAGERCRANTZ
-
Börja om från Börje Börja om på nytt Varför ska man sörja Tider som har flytt? Jag mötte ett självtvång Vi blev så kära i varann Men efter de år Löstes ej våra band 😉 " På torsdag gör Ericssons tragiska antihjälte Digitala tjänster sitt sista scenframträdande, innan affärssegmentet slås ihop med Managed Services. Blir förlusten mindre än en miljard kronor bäddar det för kurslyft – såvida inte en fullbordad Vonage-affär stjäl rampljuset. Då vd Börje Ekholm presenterar Ericssons andra kvartal på torsdagen lär telekomjätten visa upp ett batteri av starka siffror. Ericsson ser ut att öka både omsättning, vinst och vinstmarginal. Försäljningen väntas enligt Infronts sammanställning av analytikerestimat landa på 61,5 miljarder kronor, i Bloombergs enkät är snittet 61 miljarder. Det är en tydlig ökning från 54,9 miljarder 2021. Nås det förväntade rörelseresultatet på knappt 7,8 miljarder skulle det höja rörelsemarginalen från 10,5 procent i jämförelsekvartalet till 12,6 procent. Dessutom förväntas vinsten på sista raden öka från 3,7 miljarder till nästan 5,3 miljarder. Men jämförelsetalen är lätta. Förra sommarens rapport var en besvikelse, som sänkte aktien med 9,5 procent den dagen. Framför allt omsättningen var under förväntan: 2,5 miljarder under analytikerestimatens genomsnitt, och ned med 1 procent från 2020. Trots vikten av finansiell prestation finns ett antal punkter med möjlighet att ställa resultatredovisningen i skuggan. Hetast är Vonage-köpet. Den 28 juni meddelade Ericsson att bolaget ”arbetar för att slutföra transaktionen under juli”. Att beskedet lämnas så nära deadline bygger dels på att det har varit den officiella linjen ända sedan budet kom i november i fjol, men dels också på att det sannolikt bara återstår detaljer. Investerare och aktiemarknad är nu inställda på att förvärvet verkligen genomförs, trots flera förseningar, men om Börje Ekholm presenterar en färdig affär lär det dominera rapporten och den efterföljande telefonkonferensen. Att Digitala tjänster även detta kvartal redovisar en förlust i miljardklassen är inprisat. Snittet i Infronts sammanställning är ett justerat rörelseresultat på minus 980 miljoner kronor. Om affärssegmentet går mindre dåligt – den mest optimistiska analytikern tror på minus 354 Mkr – är det ett starkt tryck uppåt på aktien. ”Justerat” betyder i sammanhanget rensat för omstruktureringskostnader. Men med tanke på att Digitala tjänster genererat förluster på i storleksklassen 50 miljarder sedan 2017 är det inte uteslutet att Ericsson tvingas göra en nedskrivning inför sammanslagningen med Managed Services. I dag ligger den goodwillposten på 3,2 miljarder kronor. Utöver det väntar samtliga som följer Ericsson spänt på varje besked relaterat till de amerikanska myndigheterna. Justitiedepartementet granskar fortfarande telekomkoncernen inom ramen för den treåriga överenskommelsen från 2019, och har två särskilda ärenden där Ericsson har brutit mot avtalet. Den ena gäller IS-skandalen i Irak, den andra är fortfarande en väl förborgad hemlighet. Dessutom inledde USA:s finansinspektion SEC i början av juni en granskning, även den kring de misstänkta mutorna till IS. Ericsson-aktien föll drygt 5 procent på första kvartalets rapport, den 14 april. Sedan dess har den tappat ytterligare 5,2 procent. Därmed har den gått mindre dåligt än jämförelseindexet OMXS30, som har backat 8 procent. Sedan årsskiftet är dock Ericsson, med en nedgång kring 22 procent, ett par procentenheter sämre än storbolagsindexet. På måndagen sänkte Deutsche Bank riktkursen för Ericsson från 100 kronor till 85, med den fortsatta rekommendationen att behålla aktien." Det går bra nu... #CarlNorberg #DeFria De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se
-
"Enligt socialminister Lena Hallengren har regeringskansliet gjort allt i sin makt för att ge Coronakommissionen tillgång till det material den behöver. Det är inte sant. Det finns en lång rad handlingar, troligen hundratals, som regeringskansliet valt att inte lämna över till kommissionen. Det tror jag mig veta, eftersom jag har sett ett antal av dem. Att de överhuvudtaget finns får jag reda på när jag blir kontaktad av en person som arbetar i regeringskansliet. Hen är upprörd, eftersom det finns mängder av material från regeringens krisgrupp GSS på regeringskansliets servrar. Information som hen är övertygad om skulle hjälpa Coronakommissionen att förstå hur den svenska pandemistrategin växte fram under februari, mars och april 2020. ”Det är fler än jag på regeringskansliet som undrar varför de inte har lämnats ut”, säger hen. Till varje möte i GSS har det tagits fram en agenda med fem eller sju kortfattade punkter. En stående punkt har till exempel varit "Arbetet framåt". Dessa dagordningar har Coronakommissionen fått ta del av. Men vid sidan av dem har också funnits vad som formellt kallas annoterade dagordningar. På enklare svenska: dagordning med kommentarer. Det handlar i praktiken om ordagranna talmanus för de tjänstemän som varit föredragande på mötena. En text för varje mötespunkt. Ett slags protokoll upprättade i förväg. Det finns en lång rad handlingar, troligen hundratals, som regeringskansliet valt att inte lämna över till kommissionen. Dokumenten är i regel ganska omfångsrika. Den 18 mars 2020 är den "vanliga" dagordningen på en halv sida, medan den annoterade är på åtta sidor. Den 25 mars sju sidor. Den 8 april också sju sidor. Och så vidare. Oftast har det varit Mikael Dambergs statssekreterare Elisabeth Backteman som lett mötena och hållit i föredragningarna. Ibland tjänstemän från krishanteringskansliet, eller från andra departement. De kommenterade dagordningarna från pandemins inledningsskede vittnar om strategiska diskussioner på hög nivå. Var man befinner sig i arbetet och vilka avvägningar som behöver göras. Om handlingsalternativ vid olika nivåer av smittspridning. Vad som ska ske om situationen blir så illa att man måste prioritera mellan olika samhällsverksamheter. Med mera. Dokumenten ligger prydligt sorterade i regeringskansliets interna dokumenthanteringssystem. En mapp för varje månad, och en undermapp för varje möte. I mötesmapparna ligger också deltagarlistor och bilagor. Enligt källan har kriskansliets ledning fått frågan från anställda om varför Coronakommissionen inte fått se alla dessa dokument. ”För att den inte frågat efter dem”, ska ha varit svaret. Hur nu det skulle ha gått till. Enligt en annan källa på regeringskansliet har dokumenten varit okända för kommissionen. Fram till att jag kontaktar den. Dokumenten ligger prydligt sorterade i regeringskansliets interna dokumenthanteringssystem. En mapp för varje månad, och en undermapp för varje möte. Kriskansliets ledning vill dock fortfarande inte bekräfta handlingarnas existens. När jag kontaktar kansliets tidigare chefstjänsteman Karin Lindgren, idag senior rådgivare på justitiedepartementet, säger hon att "det inte känns rätt för mig att svara på den frågan" och hänvisar vidare till den nuvarande kriskanslichefen Katja Anell. Katja Anell trycker bort mina påringningar sju gånger, och skickar ett sms att hon hänvisar till regeringskansliets presstjänst eftersom hon inte har tid att svara på min ja- och nej-fråga om det finns annoterade dagordningar. "Det känns för jävligt att regeringskansliet försvårar för kommissionen", säger min ena källa. Och det är svårt att inte hålla med. Men från och med nu vet Coronakommissionen vilka dokument man ska fråga efter. De som Lena Hallengren påstod inte fanns. Varsågod. #CarlNorberg #DeFria #RealNews De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se
-
Nu finns det äntligen ett avtal på plats som ska vägleda företagare som gör affärer med Storbritannien. Men hur blir det i praktiken för alla de svenska företagare som vill göra affärer med britterna? Det ska vi ta reda på i veckans avsnitt tillsammans två tunga experter.
Theresa Ryberg, är Företagarnas expert på handel och exportfrämjande. Hon har tidigare arbetat på det portugisiska justitiedepartementet för EU-frågor, i Bryssel på Europeiska Ekonomiska och Sociala Kommittén.
Avsnittet gästas även av Kenneth Persson, sakkunnig på Enheten EU och internationell samordning på Tullverket. Han har arbetat på Tullverket i drygt 40 år, de senaste dryga 25 åren med internationella frågor på EU-nivå och utvecklingsfrågor.
Det är ungefär 6 000 svenska företag som handlar med Storbritannien och runt 70 000 svenska jobb som direkt berörs av den handeln. Hur ska de agera framöver och hur undviker man onödiga tullavgifter? Det tar vi bland annat reda på i veckas avsnitt. Lyssna nu! -
Om Kinas makt, korruptionsjakt och himmelsnät. Vad gör en av Kinas mest eftersökta i ett häkte i Huddinge? Och ska Sverige lämna ut honom till Kina?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I ett häkte i Huddinge sitter en man vi kallar Herr Wang. Han är Kinas mest eftersöka i korruptionsjakten just nu, misstänkt ekobrottsling anklagad för att ha förskingrat hundratals miljoner kronor. Själv nekar han till brott och menar att hans flykt från Kina via USA till Sverige är politiskt motiverad.
För Sveriges Radios Kinakorrespondent Hanna Sahlberg berättar "Herr Wang" sin version av vad som hänt och varför han anklagas.
Hör också hans försvarare Henrik Olsson Lilja.Konflikts Ivar Ekman har träffat kammaråklagaren Leif Görts som är den som leder utredningen av anklagelserna och hinder för att utlämna till Kina. Och Malin Oud, på Raoul Wallenberg institutet, som ger en bild av det kinesiska rättssystemet.
Ett land som åklagaren pekar på gör utlämningar till Kina är Spanien. Sally Henriksson berättar om ett stort fall där över 250 taiwaneser i Spanien, misstänkta för telefonbedrägerier mot personer på det kinesiska fastlandet, ska lämnas ut till Kina. Vidal Vilches, försvarare åt 17 av de anklagade, ser det som ett politiserat fall och att de anklagade riskerar att inte få rättvisa rättegångar i Kina och i värsta fall utsättas för tortyr.
Och kritik mot det kinesiska rättssystemet har också kommit i ett mycket uppmärksammat fall den senaste tiden. Det med de två kanadensarna Michael Spavor och Michael Kovrig, som frihetsberövades i Kina i december, kort efter att den kinesiska telekomjätten Huaweis finanschef Meng Wanzhou greps i Kanada på begäran av USA. Hör bland andra Julian Ku, juridikprofessor på Hofstra universitetet i New York och expert på det kinesiska rättssytemet, och Janka Oertel, Kinaexpert på den USA-finansierade organisationen The German Marshall Fund i Berlin.
Sverige har inget utlämningsavtal med Kina men kan ändå välja att lämna ut honom. Om Högsta domstolen inte ser något hinder för utlämning så är det i slutändan Regeringen som fattar beslut om det går att utlämna honom eller inte. Och då är det Paulina Brandberg på justitiedepartementet som kommer att bereda ärendet. Hon beskriver fallet som mycket och ovanligt och säger att Sverige har ett stort ansvar när det kommer till utlämningar.
Och det finns ju också ett fall med en svensk som sitter fängslad i Kina, förläggaren Gui Minhai. Borde Sverige förhandla med Kina om att de ska släppa honom för att Sverige ska lämna ut den häktade kinesiska medborgaren i Huddinge? Den frågan ställde vi till Magnus Fiskesjö, forskare som bott i Kina och som länge engagerat sig i Gui Minhais fall.
Programledare: Ivar Ekman
[email protected]Producent: Sally Henriksson
[email protected]Tekniker: Brady Juvier
