Franciskus Podcasts
-
Söndag 8 januari | Dagens uppläsare: Klas Lindberg | Texter: 5 Mos 15:10, Luk 6:38 | Poetisk text av Franciskus |
Söndagens evangelium: Mark 1:9-11 | Psaltaren 89:20-29
Tips på fler bibeltexter för dagen: Jes 43:1-4 (GT), Apg 8:14-17 (EP)
Dagens lösen-podden är en andaktspodd med ord som lyser upp din dag!
Baserad på Dagens lösen, den årliga andaktsbok som som ges ut på över 50 språk och som varit i bruk längst av alla, sedan 1731.
Dagens lösen-podden produceras av EBF, Evangeliska Brödraförsamlingen i Sverige i samarbete med Libris förlag och Svenska Bibelsällskapet.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Påven till Kanada för att be om ursäkt till ursprungsbefolkningI slutet av nästa vecka åker påven Franciskus till Kanada för att be ursprungsbefolkningen om ursäkt för de övergrepp som elever vid katolska internatskolor utsattes för. I över 100 år splittrade den kanadensiska staten ursprungsbefolkningens familjer genom att tvångsplacera barn på internatskolor drivna av bland andra katolska kyrkan. Barnen fick inte tala sitt språk och många utsattes för vanvård, våld och övergrepp. Tusentals barn dog under tiden på internatskolorna.
Syftet var att utrota ursprungsbefolkningens kultur genom att kapa familjebanden. Men frågan är hur långt påvens ursäkt räcker?
PKK, kurderna och NATOSverige har skrivit under en avsiktsförklaring med Turkiet för att landet ska godkänna Sverige som nato-medlen. Men för många svenska kurder innebär detta ett svek, och för vissa, ett trauma.
Centralt för den här diskussionen är PKK, som klassas som en terrororganisation av Sverige och EU. Men vad är PKK? Och hur förhåller sig den organisationen till andra beväpnade kurdiska grupper?
Här är hela innehållet i programmet:
Timme ett
USA:s president Joe Biden besökte Saudiarabien, vad blev resultatet? Samtal med USA-kännaren Karin Henriksson.
Påven reser till Kanada för att be om ursäkt. I över 100 år splittrade den kanadensiska staten ursprungsbefolkningens familjer genom att tvångsplacera barn på internatskolor drivna av bland annat katolska kyrkan. Men vad betyder en ursäkt från påven? Reportage av Paloma Vangpreecha.
I Lettland har en strid om gamla sovjetiska monument seglat upp i kölvattnet av kriget i Ukraina. Reportage av Nina Benner.
På Grönland hoppas nu vissa att landet ska få spela fotboll under egen flagg, och fotbollen kan komma att bli en del i kampen om självständighet från Danmark. Reportage av David Rasmusson.
Krönika av Nina Wormbs.
Panelen om veckans inrikespolitik.
Timme två
PKK är klassat som en terrororganisation i Sverige, men varför? Vad skiljer egentligen PKK från andra kurdiska organisationer? Reportage av Edgar Mannheimer.
Satir från Utkantssverige.
Bråttom att avvärja hoten mot den biologiska mångfalden. Samtal med Torbjörn Ebenhard från Sveriges Lantbruksuniversitet.
Regeringen vill begränsa möjligheten att gå före kön med privata sjukvårdsförsäkringar. Reportage av Ulrika Fjällborg.
Om "rockgubbarna" som tycks turnera i all oändlighet. Rolling Stones, Iggy Pop, Kiss, Bob Dylan, Tom Jones med flera, är några av de manliga 70-plussare som spelar i Sverige i sommar. Vad driver dem att hålla igång? Samtal med musikjournalisten Fredrik Strage.
Kåseri av Pamela Jaskoviak.
Programledare Anna Oscarius
Producent Mona Hambraeus
Tekniker Joachim Persson
-
I det här avsnittet presenteras det nya numret av Signum, som kommer ut i dagarna. Gäst är jesuitpater Fredrik Heiding som skrivit numrets ledartext samt bidragit med en recension av Sakine Madons bok ”Inget är heligt” (Fri tanke). Både ledartexten och recensionen kretsar kring frågan om yttrandefrihet. Hur långt bör yttrandefriheten sträcka sig? Är yttrandefrihet och demokrati självklara syskon? Hur bör man förhålla sig till Rasmus Paludans ökända Koranbränningar? Och har yttrandefriheten blivit något av en avgud i vår tid? Det är några av de frågor som diskuteras i avsnittet.
Även några andra av numrets artiklar presenteras kort, till exempel den intervju med påven Franciskus som Signum tillsammans med en rad andra jesuitiska kulturtidskrifter publicerar samt en spännande artikel av Barbara Crostini om bibliska motiv i årets Eurovision.
-
En grupp neurosedynskadade har fått audiens hos påven. En av dem är konstnären Peter Sundström. Luften är kall på Petersplatsen, men påvens hand är varm. Som om det strömmade en energi från den.
Peter Sundström är illustratör och arbetar med reklam. I det egna konstnärskapet utforskar han akvarellfärgernas möjligheter och begränsningar.Producent, Anton Bennebrant [email protected] -
Mose liv handlar om Guds folks befrielse från slaveriet i Egypten, vilket ju är den berättelse i bibeln som är grunden till firandet av påsken. Gregorius av Nyssa ser i Mose liv tolkningsnycklar till den påsk som utspelar sig långt senare i historien, den påsk då Gud själv i Jesus Kristus, dör på korset.
I västkyrkan har frågan om vad som egentligen händer när Jesus dör på korset ofta förklarats med bibliska bilder hämtade från juridikens värld. Bilder som har att göra med brott, skuld och straff. Om åklagare, domare, anklagade, frikända och dömda. Men i den tidiga kyrkan finns också många andra bilder och tankar kring korset och påsken, och vad detta kan innebära för oss människor.
I detta tredje av sju avsnitt om boken Mose Liv, tar jag och Pål Resare vår utgångspunkt i Gregorius av Naziansus, som var god vän med Gregorius av Nyssa, för att börja förstå hur dessa båda vänner uppfattade detta stora mysterium. Enligt Gregorius av Naziansus kan man inte riktigt förstå påsken, och Jesu död på korset, om man inte samtidigt förstår vad som egentligen hade börjat hända, den stund då Maria en gång blev havande. Tillsammans med sin vän avslöjar Gregorius av Nyssa mysterier kring Jesu födelse, som bär på ett långt mer chockerande mörker än många kanske någonsin kunnat ana. Ett mörker som rör vad Gud egentligen förenade sig med, när han steg in i vår fallna värld.
Mer från vårt instagramkonto:
"De myrrhbärande kvinnorna vid graven", "Korsfästelsen", "Gudsmoderns insomnande" & "Franciskus stigmata"
Ikoner och konstverk som nämns i avsnittet "Snoken i boken".
https://www.instagram.com/p/CSV_ivVMtr7/
"Moses och kopparormen" i olika utföranden, däribland av William Blake och Fyodor Bruni. Därefter exempel från ikontraditionen där Jesus tecknas som korsfäst seraf.
Avslutningsvis två foton, först av hans helighet Vladimir Sokolovsky med sin biskopsstav. Därefter det kors som sitter högst upp på predikstolen i Stigsjö kyrka, Härnösand.
https://www.instagram.com/p/CSWArMJsowa/
Läs gärna Jonathan Pageaus artikel "The Serpents of orthodoxy"
https://orthodoxartsjournal.org/the-serpents-of-orthodoxy/Musik och ljud av Aionarch:
Aionarch | Spotify
-
Motströms är tillbaka efter ett sommaruppehåll, denna gång med Jonas och Patrik som talar om rättsstatens kollaps, Franciskus krigsförklaring mot traditionella katoliker och konstigheterna kring Utöya.
Stöd oss:
Swish: 072 844 70 45, mottagare Patrik Forsén
Kontonummer: 526 322 721
Clearingnummer: 6195
IBAN: SE87 6000 0000 0005 2632 2721 -
Recension: Den katolska socialläran
TORBJÖRN ARONSSON
2020-04-20
Den har kallats »kyrkans bäst bevarade hemlighet«. Nu finns detta omfattande verk för första gången på svenska.
Den katolska socialläran är ett monumentalt verk som bygger på den kristna socialetiska traditionen och aristotelisk filosofi, tillämpad och uppdaterad av påvarna i en lång rad texter under de sista hundratrettio åren. Nu finns de översatta i en omfattande volym. Varje encyklika har fått en introduktion som sätter in dokumentet i dess historiska sammanhang och förklarar viktiga begrepp.
Den katolska socialläran. Dokument 1891–2015
(Veritas förlag)
Nyligen gav Veritas ut Joseph Ratzingers föreläsningar över den apostoliska trosbekännelsen, Introduktion till kristendomen (384s), vilken recenserats här i Budbäraren. För en protestant finns naturligtvis både teologiska och etiska frågor där uppfattningarna går isär, men på den grundläggande troslärans och etikens område är det mesta ett gemensamt tankegods.
Den katolska socialläran innehåller både klassiska påvliga texter som exempelvis Rerum Novarum (1891) av Leo XIII och Quadragesimo Anno (1931) av Pius XI och de sentida påvarnas mycket mer frekventa argumentation i sociala och politiska frågor. Volymen ger en historisk översikt över politiska och sociala konflikter i världen från 1800-talets slut fram till idag och påvarnas ställningstaganden i dessa. En förändring som framträder är de senare påvarnas ökade politiska intresse och engagemang. 1891 till 1960 finns bara två texter med, de ovannämnda, medan det finns femton från de sista sextio åren. Detta handlar inte bara om redaktionens urval av texter utan också om att påvarnas roll i den politiska och sociala debatten har förstärkts. Här finns Johannes XXIII:s encyklikor Mater et Magistra (1961) som handlar om kyrkans sociala ansvar, och Pacem in Terris (1963), som handlar om krig, fred och atomvapen året efter Kubakrisen 1962.
Ibland är urvalet av texter något överraskande. Viktiga texter som saknas, och som enligt mig borde läsas av kristna i Sverige idag, är de påvliga texter som berör frågorna om livets början och slut och sexualetik, framförallt Humanae Vitae (1968) av Paul VI och Evangelium Vitae (1995). Det handlar då om frågor som har med abort och dödshjälp att göra och om synen på äktenskapet som ett livslångt förbund mellan man och kvinna. Ingen av dessa encyklikor finns med i denna utgåva, vilket nog kan förklaras med att de finns utgivna separat. Evangelium Vitae finns bland annat i en utgåva som sprids av Respekt, den svenska katolska organisationen som arbetar för det ofödda barnets rätt till liv.
Två encyklikor finns med som behandlar evangelisation, nämligen Evangelii Nuntiandi (1975) av Paul VI och Evangelii Gaudium (2013) av Franciskus I. Franciskus betonar Andens roll i evangelisationen: »Innan jag framför några andliga motivationer och förslag, åkallar jag än en gång den helige Ande. Jag bönfaller honom att komma och förnya kyrkan, att väcka henne och driva henne att frimodigt gå framåt för att evangelisera alla folk.« (s. 1072). I samma encyklika finns också ett avsnitt om interreligiös dialog som betonar att dess mål är att bidra till fredliga förhållanden i världen och att den handlar om den mänskliga existensens villkor (s. 1067). Franciskus har kritiserats för uttalanden av synkretistisk karaktär i samband med denna typ av dialoger, men i encyklikan finns inte det. Här sägs istället: »En lättköpt synkretism skulle till sist bli en totalitär gest hos dem som bortser från de större värden som de inte förfogar över. […] Det som inte är till hjälp är en diplomatisk öppenhet som säger ’ja’ till allting för att undvika problem, för att vilseleda andra och förneka dem det goda som vi har tagit emot för att generöst dela med andra.« (s. 1068).
Den katolska socialläran har goda förutsättningar för att bli både läst och använd i det politiska samtalet i Sverige. Två opinionsbildare som aktualiserat den katolska socialläran är Dagens ledarskribent docent Joel Halldorf och Thomas Idergard, tidigare moderatpolitikern och numera jesuit och katolsk präst.
