Havanna Podcasts
-
Spansk-amerikanska kriget 1898 utlöstes av en olycka den 15 februari när det amerikanska pansarskeppet USS Maine exploderade och sjönk i Havannas hamn på Kuba. Kuba var spanskt och det amerikanska fartyget var på plats för att skydda amerikanska intressen och amerikanska medborgare.
Händelsen blev den tändande gnistan i en konflikt mellan Spanien och USA om in flytandet i Västindien och på Filippinerna. Kriget 1898 skapade ett amerikanskt imperium och avslutade Spaniens ställning som kolonialmakt på det västra halvklotet.
I detta avsnitt av Militärhistoriepodden pratar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved om ett kort men ändå på många sätt betydelsefullt krig. Kanske tillhör det spansk-amerikanska kriget 1898 de lite bortglömda militära konflikter som trots allt har fått stora konsekvenser.
USA tog i och med kriget på allvar steget fullt ut mot att bli en imperiemakt. Detta var inte en självklarhet. USA hade under 1700-talets slut skapats genom en frihetskamp bort från det brittiska styret. Nu i slutet av 1800-talet fanns starka krafter som ville utveckla USA till en imperiemakt.
Kriget 1898 brukar i Spanien betecknas som den stora katastrofen. Spanien var långt ifrån sina fornstora dagar på 1500- och 1600-talet då landet var en ledande stat i Europa och världen. Kriget mot USA kom synnerligen ovälkommet och den spanska regimen hade inga resurser att föra kriget, men måste samtidigt anta utmaning för att inte riskera att få hemmaopinionen mot sig.
Krigets utgång med förlusten av allt det som återstod av besittningarna i Västindien och Filippinerna innebar att Spanien var en europeiska stat med mindre områden i Nordafrika. En mental kris inföll sig som faktiskt i slutänden tvärtemot vad man hade kunnat tänka sig stärkte spanjorerna. Ur katastrofen 1898 föddes ett vitaliserat Spanien. Den nya generationen av spanjorer blickade framåt och lade imperiet bakom sig.
Kriget blev ur militär synvinkel en blygsam historia. Framför allt handlade det om hur den överlägsna amerikanska flottan snabbt besegrade den spanska flottan. På Kuba landsteg en amerikansk expeditionskår som så småningom kunde inta Santiago. På Filippinerna kontrollerades Manila snabbt, men det amerikanska maktövertagandet blev inte så enkelt på övriga delar av ögruppen. På kriget 1898 följde ett inbördeskrig mot filippinska separatister som inte ville leva under amerikanskt styre.
Den som vill läsa vidare kan med fördel välja Angus Konstams San Juan Hill 1898 : America’s emergence as a world power (1998) eller Joseph Smith The Spanish-American War : conflict in the Caribbean and the Pacific, 1895-1902 (1994).
Lyssna också på Kom ihåg Alamo – nederlaget som byggde Texas.
Bild: Spanskt infanteri på Filippinerna under Spansk-amerikanska kriget 1898, Wikipedia, Public Domain.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
På sitt nya album bearbetar Svensktoppsstjärnan Jill Johnson tankarna och sorgen som en förälder kan känna när barnen börjar frigöra sig och flytta hemifrån. Skivan är tillägnad Jills äldsta dotter Havanna som också är med och sjunger på ett spår.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Jill Johnson i Svensktoppens extrapodd– Låtarna är skrivna av kärlek inte av dåligt samvete även om jag tycker att jag ägnat större delen av mitt liv åt att längta efter mina barn när jag varit på turné eller bortrest.
Hela skivan är skriven i brevform och är tänkt lika mycket som en vägledning som en kärleksförklaring till hennes sjuttonåriga dotter, men där märks också oron inför det tuffare klimatet som ungdomar växer upp under idag.
Nya albumet ”Dear Havanna”– Jag stack själv ut på turné första gången när jag var bara 14 år, men jag tycker att det finns så mycket mer att oroa sig över idag som förälder.
Jill tror att många föräldrar kan känna igen sig och betonar också hur viktigt det är att våga släppa taget om barnen även om det är jobbigt.
– Det får göra ont, det är okej att sörja. De kommer ju tillbaka!
Med nya albumet ”Dear Havanna” har Jill också börjat skriva musiken själv, något som hon gärna vill fortsätta med. På Svensktoppen har Jill haft närmare 20 låtar, varav fyra soloettor.
Jill intervjuas av Svensktoppens Carolina Norén.
-
Nordmark Pod får besök av albumaktuella artisten låtskrivaren Jill Johnson!
Det samtalas om och att;Kontrollbehov, uppvigling, gemenskapen, ambition, stå för, stolt över, långsiktighet, en trygg famn, countryn, grundtrygghet hemifrån, Dear Havanna, eftersnack med grabbarna, känslor som jag står i, inte vågat, den bubblan skulle jag kunna stanna i, Jills Veranda, turnérandet, hon börjar dra iväg, man kan höra leendet, ett brev till henne, hela livet, stora scener, riktiga berättelser, och att närma sig varandra…
Mäktigt!
Produktion av Nordmark
Editering av Nordmark
Mix av Nordmark
-
Följ oss på Instagram: @TMD_PODD @Danielarathana @Emilioaaraya @RosannacharlesMusik i avsnittet:Havanna - Daniela RathanaFarstaglitter - Daniela RathanaTestamente - Daniela Rathana, Oskar LinnrosStarted From The Bottom - DrakeSamma gamla vanliga - A36Sexy and I Know It - LMFAOKyss! - Daniela RathanaCareless Whisper - George MichaelToxic - Britney SpearsLife - E-Type feat. Nana Hedin
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Följ oss på Instagram: @TMD_PODD @Emilioaaraya @RosannacharlesMusik i avsnittet:Farsta glitter - Daniela RathanaTa en ta två - Daniela RathanaKyss! - Daniela RathanaGreyhound - Swedish House MafiaWhere Have You Been - RihannaTHAT’S WHAT I WANT - Lil Nas XExpress Yourself - Charles WrightHavanna - Daniela Rathana
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Diplomat, 56 år. Född i Uppåkra, bosatt i New York. Debuterar som Sommarvärd.
Alla Sommarprat finns att lyssna på i Sveriges Radio Play.
Diplomaten Olof Skoog berättar om turerna bakom kulisserna när Sverige fick en plats i säkerhetsrådet, och om ett liv med möten med de stora politiska ledarna.
Olof Skoog tar med lyssnaren till maktens interiörer, och konstaterar att diplomatlivet är fantastiskt på många sätt men att det inte är en lätt tillvaro för familjen som med jämna och korta mellanrum måste flytta och rycka upp rötterna.
Ett sådant tillfälle var när han erbjöds – och accepterade – uppdraget som Sveriges ambassadör i FN mars 2015. Därifrån kom han som EU-ambassadör i Indonesien, och dessförinnan en diplomatkarriär via bland annat Kuba, Österrike, USA och Colombia.
Ett drygt år senare, sommaren 2016, hölls omröstningen där FN:s 192 ambassadörer om vilka länder som skulle erbjudas plats i FN:s säkerhetsråd. Olof Skoog berättar om arbetet och alla kontakter med andra länder inför omröstningen, som slutade med att Sverige valdes in i säkerhetsrådet. Olof Skoog skildrar bland annat också turerna och spelet i säkerhetsrådet 2018 i arbetet för ett eldupphör i Syrien.
Om Olof SkoogSveriges FN-ambassadör i New York sedan 2015. Lyckades med uppdraget att få Sverige invalt i FN:s säkerhetsråd och satt periodvis som ordförande.
Försökte göra avtryck i Syrien och Jemen och ville skydda barnen från krig. Tog med sig stormaktsambassadörerna till skånska Backåkra för att förbättra stämningen och minska oenigheten.
Har bland annat arbetat i Havanna, Bogotá, Bryssel och Wien. Varit chef för UD:s politiska avdelning och ordförande för EU:s kommitté för utrikes- och säkerhetsfrågor. Varit EU:s ambassadör i Indonesien och de nio andra länderna i ASEANsamarbetet.
Oroas över USA:s klimatpolitik och att det satsas på murar istället för internationellt samarbete.
Producent: Jon Jordås
