Morten Meldal Podcasts
-
Utrikeskrönikan 16 december 2022
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Köpenhamn, fredag.
Ska man förstå Danmark ska man förstå dess mat. Jag måste få berätta om de danska pannkakorna. Men inte pannkakor i största allmänhet, här ska du få höra om de köpenhamnska så kallade rådhuspannkakorna.
Det började med att det landade en inbjudan i min inkorg, den danske professorn Morten Meldal hade fått Nobelpriset i kemi och det skulle såklart firas. Köpenhamns kommun, där han bor och är verksam, var stolta så de nästan sprack och bjöd in till en ceremoni i Köpenhamns pampiga rådhus.
Där skulle det bli tal, bubbel – och pannkakor.
Jag läste igen.
Jo, de skulle servera just pannkakor, och faktiskt inte så mycket annat. Det nämndes liksom i förbifarten, att Morten Meldal firas med rådhuspannkakor. Som om att det var helt normalt att äta pannkakor efter ett Nobelpris, och som att alla var helt med på det. Här låg ju uppenbarligen en bra story begraven.
Mycket riktigt. Efter lite research hade jag lärt mig att rådhuspannkakor är en dansk festrätt som bara får serveras av Köpenhamns kommun och bara vid mycket festliga tillfällen. Rätten uppfanns på 1920-talet av en dansk krögare, som gav receptet till kommunen på villkor att det hölls hemligt och att pannkakan bara serverades i just rådhuset.
Så är det visst än idag, nästan 100 år senare. Även om det finns många försök till kopior därute lär det alltså bara vara i Köpenhamns rådhus du kan äta en äkta rådhuspannkaka.
Där har de å andra sidan ätits många gånger genom åren, har man något att fira eller en viktig gäst så kommer de fram, pannkakorna. Etiopiens kejsare Haile Selassie har ätit pannkakor i rådhuset. Liksom danska handbollslandslaget varje gång de vunnit EM. 1967 serverades 70 000 pannkakor när stan fyllde 800 år, och nyåret 2012 bjöds stans hemlösa på äkta rådhuspannkakor. I somras åts den för att fira danska Tour de France-vinnaren Jonas Vingegaard – och nu har alltså nobelpristagaren Morten Meldal också ätit de legendariska pannkakorna. Liksom jag, för jag nappade såklart på inbjudan och begav mig till rådhuset.
Och där låg de. I en av det pampiga husets många pampiga salar, snyggt uppradade på serveringsfat. Jag försökte se ut som att jag var där för Nobelprisets skull. Borgmästaren höll ett långt tal om forskning i framkant – jag lyssnade inte så noga, glodde mest storögt på de hemlighetsfulla pannkakorna. Belgiens kung Leopold har ätit dem, och världens bästa fotbollsmålvakt Peter Schmeichel. Snart var det min tur.
Jag la upp en på en tallrik och smakade.
En hoprullad pannkaka fylld med vispad *censur*, struken med *censur* och överströdd med rostade *censur*.
Den var såklart utsökt. Jag svalde och gick därifrån med en känsla av att ha tuggat mig ännu en liten bit längre in i den danska folksjälen.
Samuel Larsson, Köpenhamn
-
Utan ett känt danskt ölmärke hade det nog inte blivit någon nobelprisupptäckt för dansken Morten Meldal, och en annan dansk exportsuccé, Lego, används ofta för att förklara den så kallade klick-kemin som han belönas för.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Själv bygger han både vetenskapliga instrument och elgitarrer, och tycker att kemi och musik har mycket gemensamt. Hans intresse för naturvetenskapen väcktes när han var fem år och fascinerades av naturen, berättar han när vi besöker honom i Köpenhamn, där han fortsätter att undervisa studenter i föreläsningssalen och laboratoriet. Han är glad över nobelpriset, men bekymrar sig lite över att uppståndelsen stjäl tid från hans hemliga nya projekt, som inte ens hans fru har fått veta vad det handlar om. Kan det vara för att hon kastade bort den bästa gitarren han byggt?
Medverkande: Morten Meldal, professor i kemi vid Köpenhamns universitet, nobelpristagare i kemi 2022, Sofia Nanou, student Köpenhamns universitet.
Reporter: Björn Gunér
[email protected]Producent: Lena Nordlund
[email protected] -
Hon utvecklade klickkemin för att kartlägga celler, och hennes teknik används idag över hela världen för att utveckla nya typer av läkemedel mot cancer. Hon har själv startat flera läkemedelsföretag
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Årets nobelpris i kemi går till utvcklingen av klickkemi och bioortogonal kemi.
Barry Sharpeless och Morten Meldal lade grunden till en teknik där enkla molekylära byggstenar klickas ihop på ett enkelt och tillförlitligt sätt, reaktionerna går snabbt och man undviker oönskade biprodukter. som gör att kemiindustrin, läökemedelsindustrin slipper en massa dyrt spill.
Men eftersom de använde kakalysatorn koppar som är giftgt kunde klicktekniken inte användas inne i levande organismer. Den tredje pristagaren Carolyn Betozzi utvecklade så kallade bioortogonala reaktioner, där hon tog in klickkemin in i levande celler, in i levande organismer och det gjorde hon genom att ta fram ofarliga organiska molekyler som kalalysatorer istället för koppar.
Hon myntade begreppet bioortogonal kemi och hon beröttar att hon ärr vundsjuk på Barry Sharpeless, han som myntade det mycket mer slagkraftiga: Klickkemi.
Gustaf Klarin
[email protected] -
Klick! säger det, och så sitter molekylerna ihop, säger nobelpristagaren Morten Meldal. Idag används metoden på de flesta kemilaboratorier världen över, inte minst för läkemedel.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Danske nobelpristagaren Morten Meldal berättar om den metod som han sökte med ljus och lykta och sedan hittade tack vare ett misslyckat experiment. Metoden har ofta illustrerats som att bygga med Lego, och nu tar vi med oss en ask av de färgglada plastklossarna och ber honom förklara det hela.
Vetenskapsradion På djupet besöker Meldal på hans laboratorium i Köpenhamn, samt ett läkemedelsbolag i närheten där metoden används dagligen.Medverkande: Morten Meldal, nobelpristagare i kemi, Köpenhamns Universitet; Christian Wenzel Tornöe, tidigare Meldals doktorand, nu principal scientist Novo Nordisk; Brian Vandahl, chef för globala forskningsteknologier Novo Nordisk.
Reporter: Björn Gunér
[email protected]Producent: Peter Normark
[email protected]
