Köpenhamn Podcasts

  • Hur kunde en enkel läkare få makten i Danmark, inleda en affär med drottningen och kontrollera en galen kung? Struenseeaffären har fascinerat oss i 250 år och Tobias Svanelid reder ut vad som hände.

    För 250 år sedan fängslades Johann Friedrich Struensee i sin kammare på slottet i Köpenhamn och en tumultartad historia om en otrogen drottning, en makthungrig livläkare och en galen kung fick ett blodigt slut. I två och ett halvt sekel har Struenseeaffären inspirerat författare och filmskapare och Tobias Svanelid träffar historieprofessorn Harald Gustafsson för att reda ut vad som egentligen hände på de kungliga slotten i Danmarks 1770-tal, och hur vi idag ska förstå det som hände.Dessutom listar Urban Björstadius förra årets viktigaste arkeologiska upptäckter, från egyptiska guldstäder, korsfästa britter och slaktade korsriddare och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om romarnas påstådda blyförgiftning.

  • Hör om Danmarks judiska minoriteten 6 år efter attacken mot Köpenhamns synagoga. Reportage om hur huvudstaden hanterat sina el-sparkcyklar. Och Danmark vill bli helt oberoende av fossil energi till 2050 så nu satsas stort på havsbaserad vindkraft, följ med till Skandinaviens största vindkraftspark ute i Östersjön.

  • I dagens avsnitt träffar jag Ellen Dixdotter som arbetar som VD på det danska varumärket By Marlene Birger.

    Ellen har tidigare arbetat som marknadschef på Filippa K, på Hope, på byrån Patriksson innan hon fick erbjudandet som Brand Director på By Marlene Birger i Köpenhamn som hon tackade ja till.


    Vi går in på den stora förändringen som Ellen har gjort med varumärket som VD, om att vara personen som förändrar snarare än förvaltar men också vikten om att ha en stark ledningsgrupp som man litar på och som är bäst inom sitt område.


    Vi pratar om att Ellen alltid har haft svårt att iklä sig en klassisk kvinnoroll, om att minimalism inte behöver vara tråkigt men också om att ständigt överraska kunden.

    Hur är det egentligen att vara VD? Vad betyder systraskap för Ellen och hur hittar hon balans och hinner med allt?


    Producent: igor.tegel@gmail.com


    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • Vi behöver mening och kanske är det därför som gud och religiösa former lever kvar i sekulär skepnad. Dan Korn reflekterar över ateister som predikar och andra former av sekulär tro.

    ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången 2019.I ett litet hörnhus vid Øster Farimagsgade i Köpenhamn hade min gamle vän Elias Levin en butik för sadlar, grimmor, hjälmar och annat en ryttare behöver. Han bodde på övervåningen. Jag var med där och firade hans åttioårsdag 1989. Elias var en av få danska judar som överlevt Förintelsen. De flesta lyckades ju, i september 1943, fly över Sundet till Sverige i en räddningsaktion genomförd av den danska motståndsrörelsen med den svenska regeringens och den tyske guvernörens tysta medgivande. Elias hade också rest till de små fiskebyarna vid kusten för att hitta en båt för att ta sig över till Sverige. Men de kom inte med någon båt första dagen och i stället för att hitta boende i fiskebyn ville hans pappa hellre åka hem. En granne såg när de återvände, ringde Gestapo och snart var de på väg till Theresienstadt. I krigets slutskede, när tyskarna inte längre förvarade de danska judarna i ett mönsterläger för att maskera vad de höll på med, skickades Elias till Auschwitz.Där blev Elias religiös. Det motsatta brukar vara mycket vanligare. Det var många religiösa människor som i lägren miste sin tro. Men för Elias var det tvärt om. Han berättade för mig att han kom från ett strängt religiöst hem, men själv var han måttligt intresserad före kriget. Men när han var i Auschwitz tänkte han för sig själv: Det som sker nu runt omkring mig är otroligt, så otroligt att det inte skulle vara möjligt om det inte fanns en gud som styr världen. Jag gillar inte hur han styr den nu, men jag kan inte förneka Gud.Psykiatrikern Viktor Frankl var också först placerad i Theresienstadt för att senare deporteras till Auschwitz. Efter kriget skrev han den kända boken Livet måste ha mening, där han argumenterar för att människor som kände att deras liv hade en mening hade lättare att överleva lägrens fasor. För de som mördades spelade det givetvis ingen roll om de trodde på livets mening, men för dem som med svält och sjukdomar slet med slavarbete kunde tron på livets mening vara skillnaden mellan liv och död. Frankl skriver:Vi som levde i koncentrationsläger kan minnas männen som gick genom barackerna och tröstade andra, som kunde ge bort sina sista stycken bröd. De må ha varit få till antalet, men de är tillräckliga bevis för att allt kan tas från en människa, utom en sak; den sista mänskliga friheten att själv välja sin inställning i varje omständighet, att välja sin egen väg.Det är inte bara för att överleva koncentrationsläger livet måste ha en mening. Den amerikanske psykologiprofessorn Clay Routledge menar att tron på något högre, vad det än är, gör oss till hälsosammare människor. Religionen ger livet mening. När vi väljer bort Gud ersätter vi därför Gud med något annat. Vi tror att det är modern rationalitet, men bak den fasaden lever ofta magi och skrock vidare, fast i annan klädsel.På 1990-talet kände jag en man som bodde i en omålad, fallfärdig gammal stuga i norra Västergötland. Han undslapp sig att han trodde på tomten. Alltså han berättade inte historier om att människor förr trott på tomten, utan han berättade att han fortfarande satte ut ett fat med gröt på julafton för att få tomtens välsignelse för det kommande året. Nästa dag var gröten uppäten, så nog fanns tomten alltid. Och han försvarade sin tro med att säga:Förr trodde folk på tomten, nu tror de på marknadskrafterna i stället. Men det krävs allt mer än ett fat med gröt för att blidka marknadskrafternaDen fransk-amerikanske litteraturvetaren och filosofen René Girard säger samma sak i boken Evolution and conversion. Nittiotalets tro på marknadskrafterna, säger Girard, har påfallande likheter med religiös tro. Precis som man tror på en allsmäktig gud trodde många att om marknaden bara får vara helt ostörd och oreglerad kommer allt att lösa sig till det bästa. Marknaden tillskrevs samma vishet och allsmäktighet som Gud. Trots att Girard genomskådade detta tyckte han att det var en bra lösning. Marknaden kräver sina offer, men jämfört med många andra samhällssystem krävde den fria marknaden förhållandevis få offer.På samma sätt kan man i dag se de uppenbara likheterna mellan religion och klimatångest. Det behöver inte alls innebära att man förnekar klimatförändringar eller är motståndare till försök till lösningar att man kan se att klimatet har intagit Guds roll. Det är en straffande, grym gud vi har att göra med, en som inte låter sig blidkas så lätt. Men klimatet tar emot offer i form av klimatkompensation och andra goda handlingar samt har en form av gudstjänst i form av skamkänslor och offentlig bikt för flygande. Klimatet har en profet i form av Al Gore och ett helgon i form av Greta Thunberg. Hon har till och med avbildats med helgongloria på en målning. När saker som detta kritiserats har det kallats för hån och kritikerna fått motta en reaktion som minner om forntida kättarförföljelser. Som sagt, man kan se dessa uppenbara likheter utan att för den sakens skull förneka klimatförändringar.Den brittiske filosofen John Gray menar att vi måste utgå från att livet inte har en mening för att verkligen kunna vara ateister. Nästan allt som kallas ateism är i själva verket monoteistisk religion i nya förklädnader, menar han. Det är en flykt från ett gudlöst samhälle in i det som ger tillvaron mening. I boken Seven types of atheism visar han på de uppenbara likheterna mellan religioner och sekulära ideologier. Dessa ideologier är tillkomna för att verkligheten skulle kännas för skrämmande om tillvaron saknade en kraft som ger ordning och någon form av rättvisa. I stället för Gud kallar vi den kraften naturen, utvecklingen, marknaden eller något annat. Ateismen letar alltså efter surrogat för Gud. Mänsklighetens utveckling har ersatt Guds styrande hand. Tron på att mänskligheten under historiens gång insett gemensamma mål är en sekulär form av den religiösa tron på frälsning.Gray kallar sig ateist, men propagerar inte för ateism, just därför att det propagerandet har uppenbara likheter med religiöst dogmatisk tro på en sanning, i dess mest bokstavstrogna form. Precis som evangeliska kristna tror man att världen blir bättre om alla tror som dem. Men historien lär oss att viljan att tvinga alla att tycka likadant i stället leder till de värsta konflikter. Nästan all form av religion, säger Gray, handlar inte så mycket om vad man tror på, utan mera om vad man gör. Samma sak borde gälla oss alla. Tänk på vad du gör och strunta i vad både du och andra tror på.Dan Korn, författare, debattör och utbildad rabbin

  • Sjukan härjar och Henke trillar i Köpenhamn! Också en gammal hederlig påbajsning.

    Stort tack till våra lyssnare och patreon-Kompissar!

    Vill man stötta podden kan man gå in på www.patreon.com/pissveckan och bli vår Kompiss! Det är frivilligt men fett.

    Annars: betygsätt oss gärna på iTunes, berätta om podden för en vän, eller kanske dela dina egna pissiga ögonblick från veckan med oss - det blir vi dunderglada för!

    www.instagram.com/pissveckan/

  • Måns och Mikkel drar till Köpenhamn och går på Tivoli. Men när de ska bada på Ribban kommer jobbiga minnen tillbaka. Nora träffar Simpson och Måns får träffa JASSE igen.

    Brorsan är kung är en radiodramaserie i fem delar efter Jenny Jägerfelds bok om Måns - som är en helt vanlig kille förutom att han är född med tjejkropp.

  • För första gången på åratal har vi varit iväg på äventyr utanför Sverige. BLAST Premier Fall Final i Köpenhamn har hänt och vi var där och upplevde det hela. Men det kunde slutat väldigt annorlunda. Kom in i värmen och hör varför!

  • Nya restriktioner i Norge - hör vår korrespondent om vad som händer kommande veckor.

    Svenska medborgare inblandade i skjutningarna i Köpenhamn. Tuffa ord mellan Joe Biden och Vladimir Putin i uppmärksammat telefonsamtal. Hör krögaren efter nya Covid-rekommendationerna.

  • Om alla bilister som har mindre än 30 minuters resväg till arbetet tog cykeln istället skulle samhället spara miljarder i pengar och 60 liv varje år. Professor Peter Schantz från GIH berättar mer.

    Det rör sig om 2,5 miljarder kronor i hälsoekonomisk vinst om de 110 000 personer i Stockholm (40% av stadens bilister) som kan cykla till jobbet på 30 minuter eller mindre skulle byta bilen mot cykel. Ovanpå det skulle 60 liv per år sparas i form av bättre luft. Det kom fram i de studier som Peter Schantz och kollegor på Gymnastik- och idrottshögskolan GIH gjort.

    Peter blickar bakåt och ger en dyster bild av de val vi fattat för våra stadsbyggen sedan andra världskriget. Vi har använt den amerikanska modellen och byggt “bilstäder”, medan danskarna i Köpenhamn skapat en infrastruktur som gynnar cykling. Där kan man dessutom ta med cykeln i kollektivtrafiken och det är vi väldigt dåliga på i Stockholm, menar han.

    Prova – det är närmre än du tror

    Peter berättar också att miljöpsykologer sett att vi människor tenderar att överskatta avstånd. Det är en orsak till att många undviker cykeln – det känns för långt helt enkelt. Han förklarar också att det mest avgörande för att få människor att göra beteendeförändringar är att låta dem prova. Med andra ord: får man prova att cykla till jobbet upplever man kanske hur skönt det är att röra på sig samtidigt som man upptäcker att det inte var så långt som man trodde.

    Uppmuntra och motivera

    Här kommer förstås en blinkning till arbetsgivare som vill satsa på sina medarbetares hälsa: uppmuntra dem att testa cykelvägen till jobbet. Erbjud lånecyklar, duschmöjligheter, parkering … gör det enklare!

    I början av avsnittet nämner Peter Schantz att politikerna borde subventionera elcyklar. Det gjordes också 2018, alltså efter att vi spelade in det här avsnittet. Elcykelpremien blev väldigt omdiskuterad. Ungefär 90.000 svenskar utnyttjade premien i hela landet - det blev inte bara ett storstadsfenomen som vissa befarade.

    Naturvårdsverket gjorde en utvärdering av elcykelpremien och den visade att ungefär varannan elcykeltur ersätter en resa som annars skulle gjorts med bil. Övriga ersätter resor som annars skulle skett med vanlig cykel, kollektivtrafik eller till fots. De drog också slutsatsen att ökad användning av elcykel troligtvis leder till minskade utsläpp av växthusgaser, ökad fysisk aktivitet och minskat buller. Men förmodligen även till en ökning av antalet trafikolyckor.

    Det visar att det inte är så lätt att göra den här sortens förändringar: man måste ju också satsa på infrastrukturen och göra det lättare att komma fram och parkera med cyklar.

    Hur som helst: att underlätta parkering, ombyte med mera, det kan ju definitivt en arbetsgivare göra. Och kommunicera för att visa att man satsar på hälsa. Här är några tips till er som är arbetsgivare.

    Så ökar du cykelpendlandet på ditt jobb

    Satsa långsiktigt och systematiskt. Se till att ledare uttalar sitt stöd. Förenkla att cykla på alla sätt det går: Parkering, duschar, klädförvaring, kanske ta in en cykelmekaniker regelbundet? Fokusera på den goda upplevelsen, inte på tävling. Mät de positiva effekterna på luft och fysisk aktivitet.

    Jobbar ni hemma eller på kontoret eller både och? Slutade ni med hälsosatsningar när pandemin kom och har ni haft svårt att komma igång igen för att många medarbetare jobbar på distans? Vår samarbetspartner Twitch Healths erbjudande Twitch on Demand är en plattform som samlar hela företagets hälsoerbjudande för medarbetarna. Den får igång träningen därhemma eller utomhus. Och det handlar lika mycket om mental som om fysisk hälsa. Alla hittar sina program och mäter framsteg utifrån behov och läge. Allt ifrån mindfulness och pausprogram till intensiv konditionsträning. Chatt med hälsocoach ingår. Läs mer på här

    Vår samarbetspartner motivation.se har en mängd artiklar om det här med beteendeförändringar. Den här veckan har vi valt en artikel om att ibland är det inte beteendena i sig vi ska förändra utan miljön där beteendena äger rum. Det hänger definitivt ihop med varför man ska göra det enklare att ta cykeln till jobbet, att parkera, att duscha och byta om.

  • I kommunalvalet i Köpenhamn i förra veckan blev Enhedslisten största parti med en fjärdedel av rösterna. Enhedslisten har sitt ursprung i Danmarks kommunistiska parti, och är det parti som ligger längst till vänster i dansk politik.

    Men Köpenhamn är inte det enda storstad där många invånare står långt till vänster. Trenden är densamma i de flesta europeiska storstäder. Även i Stockholm märks detta, och Vänsterpartiet har idag några av sina starkaste fästen i välbeställda delar av södra Stockholm.

    Veckans avsnitt handlar om varför så många unga, urbana väljare lockas av partierna längst till vänster, och vilka utmaningar det innebär för borgerligheten. Dessutom pratar vi om Liberalerna och om vem som var den mest uppskattade gästen på partiets landsmöte.

    Svend Dahl samtalar med Per Rosencrantz, opinionsanalytiker och konsult på Nordic Public Affairs, Amanda Broberg, skribent och medarbetare på Timbro förlag, och Petter Birgersson, politisk redaktör på Ystads Allehandas liberala ledarsida.

  • Vem har skickat paket till Sami och varför klingar namnet Edward Hallan så bekant?

    Reine Brynolfsson läser Radionovellen Okänd avsändareSami ger sig ut på en resa för att hämta det där paketet, utan att berätta för personalen, och tåget tar honom till Köpenhamn och tillbaka, men vad är det han fått i paketet och vem har skickat det? På väg till tåget stannar han som vanligt upp vid översättaren Eric Hermelins skylt som sitter på S:t Lars i Lund. Raja Bahari, författare, debuterade med romanen "Stiga sol, smälta is" och vintern 2022 kommer romanen "Kontinentalbanan"Reine Brynolfsson, skådespelare, som senast läste den "Rödhåriga kvinnan" av Orhan Pamuk i Radioföljetongen. Aktuell i serien "Kärlek och anarki"Av: Raja BahariInläsning: Reine BrynolfssonProducent: Joseph KnevelTeknik och slutmix: Sven Nordström

  • En av de absolut mest kontroversiella svenska konstnärerna någonsin är död. Efter att under flera år levt under dödshot från radikala islamister dog Lars Vilks i en bilolycka nu i oktober. Vilks har i över ett decennium väckt starka reaktioner och känslor med sin konst, så även efter hans död. Det politiska partiet Nyans lyfter krav på att bränna ner hans konstverk Nimis. Moderna muséet får kritik för att inte vilja befatta sig med hans rondellhundsverk. Vilks envisades under sin livstid med att besöka och föreläsa i antimuslimska sammanhang, men hur såg egentligen Vilks syn på religion och religionskritik ut? Och är det verkligen förbjudet med bilder av profeten Muhammed inom både shia- och sunniislam? Detta och mer nagelfars av Jimmy Emanuelsson och David Westerberg i detta avsnitt av Nagelfararna.

    Läs mer:

    Niklas Orrenius, "Skotten i Köpenhamn: Ett reportage om Lars Vilks, extremism och yttrandefrihetens gränser"

  • Pelle Dragsted är ledamot i danska folketinget för Enhedslisten, som just har blivit största parti i Köpenhamn. Han är också aktuell med boken ”Nordisk socialism” på Verbal förlag. Där skriver han att vänstern borde göra anspråk på socialdemokraternas radikala arv men samtidigt gå längre och utmana ägandet.

    Programledare är Leonidas Aretakis, chefredaktör på Flamman.

    Mejla pren@flamman.se om du vill beställa hans bok + en helårsprenumeration till kampanjpriset 549 kronor, och mejla leonidas.aretakis@flamman.se med tankar och förslag.

  • Utrikeskrönika 15 november 2021.

    Köpenhamn måndag.Det kan låta som en skröna, men är faktiskt sant. Härom veckan när jag småstressad och halvspringande var på väg genom centrala Köpenhamn och sneddade över borggården vid Christiansborg, den danska statsmaktens centrum, så hände något oväntat. Precis när jag passerar stiger Danmarks statsminister ur sin svarta bil och börjar gå upp för den breda stentrappan.Jag stannar till och glor nyfiket. Och det tar en sekund innan det går upp för mig att jag inte står och stirrar på Danmarks riktiga statsminister, utan på skådespelerskan Sidse Babett Knudsen - mest känd för rollen som Birgitte Nyborg, Danmarks statsminister i den politiska tv-serien Borgen.Jag blinkar, ruskar på huvudet och skäms lite. Fiktion och verklighet kom varandra så nära att jag för ett ögonblick fick svårt att skilja dem åt.Den världsberömda tv-serien Borgen kommer alltså med en ny säsong. Åtta år senare, så är inspelningarna i full gång igen. En populärkulturell händelse så enorm att det vore tjänstefel av en Danmarkskorrespondent att inte vara uppdaterad. Så senaste månaden har mitt day job varit att följa dansk politik i den riktiga världen. Och mitt night job att hemifrån soffan följa dansk politik i den fiktiva världen - höstens projekt är att titta genom alla tre tidigare säsonger i väntan på fjärde.Så mentalt jonglerar jag nu två parallella danska politiska universum - var och ett med sina egna karaktärer, skandaler och intriger - fast på samma vackra språk och med precis samma miljöer i och omkring Christiansborg som fond. Så det var kanske inte så konstigt att det brann i huvudet på mig där utanför Borgen härom veckan?Och inte sällan speglar de två världarna varandra. När verklighetens statsminister nu anklagas för att ha raderat viktigt bevismaterial i den långvariga danska minkskandalen, så nås själva statsministeriets inre liv av mediernas strålkastare, och där möter oss en värld som inte står den fiktiva motsvarigheten långt efter - namnen på människorna är olika, men spelets brutala regler och iskalla cynism verkar vara de samma.Ja, livet på Borgen, både på TV och i verkligheten, är utan tvekan bra underhållning för den som vill ha politisk teater. Men åtminstone i fiktionen också en plats som nöter ner människor, deras relationer och samveten. Spoiler alert: statsminister Birgitte Nyborg blev inte en allt lyckligare människa. Inte heller verkar någon annan i dramat omkring henne bli det.Så det är omöjligt att inte fundera, när man sitter där på presskonferenserna, lyssnar på debatterna eller vandrar i Borgens vackra korridorer - hur mår de här människorna? Politikerna, spindoktorerna och tjänstemännen i danska kungarikets absoluta topp. Slocknar leendet när de vänder sig om? Vad säger de till varandra bakom stängda dörrar? Vem av dem vill egentligen helst bara gå hem och bryta ihop?Ja, nu är det ju inte min roll som utländsk korrespondent att bekymra mig över det, men jag hoppas ändå att livet i den riktiga Borgen är lite mänskligare än för kollegorna på andra sidan den tunna gränsen mellan fiktion och verklighet.Samuel Larsson, Köpenhamn samuel.larsson@sverigesradio.se