Norge Podcasts

  • Vi möter två personer som var nära att dö begravda i snö. Nu ägnar de sina liv åt att jobba mot lavindöden. Den ena som forskare, den andra som lavinexpert och fjällräddare vid Sveriges högsta berg.

    Fler och fler människor är ute och rör sig i brant terräng i fjällen. Snön kan bli en dödsfälla. Under de senaste 20 åren har omkring 50 personer dött i svenska lavinolyckor.Andrea Mannberg var nära att dö i en lavin i februari 2014. Hon åkte hon från hemstaden Umeå till Kittelfjäll en helg tillsammans med två vänner för att gå på topptur på skidor. Trots tydliga varningssignaler fortsätter vännerna uppåt, de vill så gärna få åtminstone ett litet skidåk."När jag tittar upp över fjällsidan ser jag en två meter hög våg så kommer rusande emot oss, säger hon".Idag är Andrea Mannberg lavinforskare vid Universitetet i Tromsö. Hon undersöker hur människor tar beslut i lavinterräng. I sin forskning följer hon flera tusen personer i Sverige och Norge under lång tid. Hon söker alla från erfarna skidåkare till skoterförare och nybörjare i fjällen, som får svara på frågor och dela med sig av sina GPS-spår. Hon tror att det kan rädda liv om vi kan lära oss att ta bättre beslut i lavinterräng. "90 procent av alla olyckor med dödligt utfall blev utlösta av offret eller någon i offrets grupp. Det tyder på att det här handlar om beslut. I de flesta fall har vi gjort misstag, det betyder att vi kan bli bättre, säger Andrea Mannberg.Jenny Råghall var 23 år och nybliven skidpatrullör i Tänndalen när hon dras med i en lavin."Jag tänker: Oj, jag är med i en lavin är det såhär jag ska dö, eller?Hon lyckas få upp höger handflata ovanför snöytan, resten av henne är begravd under hårt packad snö. Med handen gräver hon sig ner till munnen tills hon får luft. Hennes erfarna kollega Jocke omkommer."Jag tänkte i ambulansen samma kväll att usch, ska jag hålla på med det här mer? Men jag svarade mig själv direkt att jo jag kommer säkert att jobba med det här resten av livet."I takt med klimatförändringarna kan laviner bli vanligare framöver, enligt en kartläggning från Fjällsäkerhetsrådet. Med temperaturer som allt oftare växlar mellan plus och minus ökar faran. Ett program av Bertil Isaksson, Magdalena Martinsson och Lars-Ola Marakatt. Tekniker: Björn Nitzler. Hör av dig till programmet på [email protected]

  • I detta avsnitt blir det lite aktuellt, lite friluftsbolag, lite andra bolag och några lyssnarfrågor. Under aktuellt idag tar vi bl a upp Kindreds nya turer i Norge men också mycket annat. Bolagen är: Dometic (36:11), Ework (57:00), Kabe (70:00), OEM (79:30) och slutligen Thule (89:50). Nu kör vi!

    Vår huvudsponsor hittar ni på: www.kavaljer.se

    Funderar ni på att bli Private Banking-kunder hos Nordnet så kan vi rekommendera denna länk: http://www.Nordnet.se/pb

    Affärsvärldens fina erbjudande hittar ni här: https://www.affarsvarlden.se/kampanj?code=kvalitetsaktiepodden

    Börsdata hittar ni på: www.borsdata.se/terminal

    Röda korsets insamling för Ukraina hittar ni här: https://www.rodakorset.se/var-varld/har-arbetar-vi/ukraina/skank-pengar-till-vart-arbete-i-ukraina/


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Sveriges kraschlandning i Belgrad utlöser en stor diskussion om tillståndet i svensk fotboll. Via Dejan Kulusevskis klara röstläge, bänkade landslagsspelare, Janne Andersson, förbundet, Danmark, Norge och tillbaka igen. Vem är ansvarig för vad? Learn more about your ad choices. Visit podcastchoices.com/adchoices

  • Vilken plats får kulturpolitiken under de kommande fyra åren? Hur viktig är ordförandeposten i kulturutskottet, och var blir det svårast att enas? P1 Kultur är på plats vid riksmötets öppnande.

    På tisdagen inleds den nya riksdagens arbetsår, då kungen förklarar riksmötet öppnat. Vår reporter Emma Engström rapporterar från riksdagshuset om vilken plats kulturpolitiken kan tänkas spela under mandatperioden som väntar.VAD HÄNDER NU MED VILKS RONDELLHUND?Det har snart gått ett år sedan konstnären Lars Vilks omkom i en bilolycka. Efter sig lämnar han ett omdebatterat konstarv. Vad händer nu med de processer hans konstnärskap kretsade kring? Hör Hedvig Weibulls reportage.WITCH CLUB SATAN GESTALTAR ILSKA ÖVER VÄRLDENS TILLSTÅNDI Norge var musikgenren Black metal länge förknippad med politisk extremism, kyrkbränningar och våldsbrott. Nu har genren breddats och lyfts fram av kulturinstitutioner som en del av landets kulturarv. P1 Kulturs reporter Anton Bennebrandt möter ett av de nya banden i genren: Witch Club Satan.ESSÄ: KAN VI LEVA I EN VÄRLD UTAN KAUSALITET?Orsak och verkan är ett grundläggande begreppspar i vår förståelse av världen, men det betyder inte att de har en plats i verkligheten. Helena Granström funderar på hur vi ska se på det.Programledare: Eskil Krogh Larsson Producent: Karin Arbsjö

  • Vi snackar med den unga och intressanta Martine Lundberg. Hon berättar om sina bästa jakter och varför hon älskar rävjakten. Avhandlas gör även hur jakten bedrivs i Norge!

    Glöm ej bort att tagga era bilder med #rovdjursjägarna

  • Vi snackar med den unga och intressanta Martine Lundberg. Hon berättar om sina bästa jakter och varför hon älskar rävjakten. Avhandlas gör även hur jakten bedrivs i Norge! Glöm ej bort att tagga era bilder med #rovdjursjägarna 

  • Språket bjuder in till nordiskt mästerskap i dialekter. Bland annat undrar vi i vilket nordiskt land man kan hitta de flesta och mest särpräglade dialekterna. Vi tar även upp en riktig skitfråga.

    Veckans språkfrågorVilken kan sägas vara den nordiska dialektfrågan nummer 1 just nu?Hur kan det komma sig att grannländerna Sverige och Norge har så diametralt olika syn på dialekter, och vad gör det för folksjälen?En lyssnare pekar på att man i Norge kan höra många olika dialekter på tv/radio, vilket fallet inte är på samma sätt i Sverige. Samtidigt finns i Sverige särpräglade dialekter som bondska. Är det Norge eller Sverige som har flest speciella dialekter?I vilket av de nordiska länderna finns de flesta och mest särpräglade dialekterna?Hur mycket finns av dialekter inom det finska språket?En lyssnare från Värnamo-trakten noterade att hennes mormor i sin dialekt använde ord som finns i danska och norska. Är detta ett personligt drag eller finns det småländska dialekter som har plockat en hel del från våra grannspråk?Vad är skillnaden mellan en dialekt och ett språk?I vården i Umeå kan anställda hjälpa äldre människor "på klo", alltså toaletten. Dessutom finns det dialektala uttrycket "gubba", vilket betyder att bajsa. Varifrån kommer detta?Älvdalska klassas i Sverige som en dialekt, men en expertgrupp inom Europarådet sade häromåret att älvdalskan bör klassas som ett språk. Finns några tecken på faktisk förändring när det gäller älvdalskans officiella status i Sverige?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller.

  • I samarbete med Blaafarveverket uppträder vi live på Kittelsenmuseet i Norge. Tillsammans med Sverre Følstad, Lasse Hermansen Bjørnland och Tone Sinding Steinsvik från museet kommer vi att prata om olika spännande ämnen. Bland annat folktro om gruvdrift där jämförelser görs mellan Sverige och Norge. Finns det något som motsvarar gruvfrun i Norge? Vi kommer även att samtala om Theodor Kittelsen och då gör vi jämförelser med andra norska och svenska konstnärer under samma tid. Vilken roll hade folksagor och folktro för dessa konstnärer? Varför var det så många svenska konstnärer som åkte över till Norge för att måla landskap? Ni kan förvänta er att fullspäckat avsnitt från vårt kära grannland. Patreon för den som vill stödja oss i vårt poddarbete och ta del av spännande bonusavsnitt: www.patreon.com/narmantalaromtrollenVi har även Swish för en valfri donation: 073-801 64 49Intromusiken är producerad av Marc Jungermann.

  • Det som kallas trivseleldning brukar regleras till max två gånger per vecka. Varför har vi den praxisen och vad säger egentligen lagen?

    I dag kom det nya siffror från Norges statistiska centralbyrå SSB som visar att det landets handelsöverskott har ökat till rekordnivåer. Norge har ju ökat exporten av naturgas till länder som vill minska beroendet av rysk gas. Samtidigt är landet på väg in i en lågkonjunktur så frågan är hur intäkterna från naturgasen ska användas? Det ska vi prata om med Sveriges Radios Norgekorrespondent Carina Holmberg.Valdeltagandet i årets riksdagsval är ungefär tre procentenheter lägre än i valet 2018. Och det här är ett trendbrott eftersom valdeltagandet ökat lite grand varje år sedan 2002. Vad beror minskningen på? Vilka konsekvenser skulle det kunna få för demokratin om valdeltagandet fortsätter att minska? Med oss har vi Maria Solevid, docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.I tisdags pratade vi om att elda effektivt. Idag tar vi upp de juridiska aspekterna att elda med ved inomhus. Varför uppstår det konflikter mellan grannar som har olika inställning till hur mycket man har rätt att elda och vad säger egentligen lagen, det frågar vi rådmannen Malin Wik. Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Amanda Rydman

  • Nu är den svenska dumheten på god väg att bli någonting riktigt skrämmande.

    " De skenande elpriserna slår nu även mot elnätsavgifter, vilket kunder kommer att märka redan på nästa faktura. Vi riskerar ett läge där mängder med företag och privatkunder hamnar i en desperat ekonomisk situation. Det finns en utväg som inte inbegriper skattemedel. Men då måste regeringen agera omedelbart, skriver företrädare för Ellevio och flera andra elnätsbolag.

    För att få täckning för kostnader som ökat med flera hundra procent, kommer elnätsbolagen – oavsett om det är kommunala bolag, privata aktörer eller elnätsbolag drivna av ekonomiska föreningar – att tvingas höja elnäts­avgifterna för sina kunder. I södra Sverige handlar det om en höjning av elnätsfakturan på mellan 10 och 30 procent, i många fall redan på kommande faktura.

    Vi kommer att hamna ett läge där mängder med företag och enskilda privatkunder kan stå inför en minst sagt utmanande ekonomisk situation och betalningssvårigheter. Det är en situation som till varje pris måste stävjas – snabbt.

    Och det finns en möjlig väg framåt för att skydda kunderna från bestående prishöjningar på elnätsavgiften.

    I södra Sverige handlar det om en höjning av elnätsfakturan på mellan 10 och 30 procent, i många fall redan på kommande faktura.
    Genom att tillfälligt ta bort stamnätsavgiften, en avgift som SVK fakturerar elnätsföretagen, kan konsekvenserna med ökade elnätsavgifter mildras för hushåll och företag. Det är det absolut snabbaste sättet att sänka kostnaderna för elnätsbolagen, och därmed för kunderna. Varje krona som Svenska kraftnät sänker sin avgift för oss som ansvarar för elnäten, innebär en lika stor sänkning för kunderna. Det kan göras omedelbart, utan skattemedel, genom att använda flaskhalsintäkterna.

    Svenska kraftnät har redan gjort vissa förändringar av tariffen men mer behövs. I Norge har man redan börjat göra detta. Och ju fortare en resolut sänkning kommer till, desto fortare kan elnätskunderna återgäldas för de ökade kostnaderna för elnätsförluster.

    Men även om SVK tar snabba initiativ är vi i ett läge som kräver mer av oss. Redan i dag gör många privatpersoner, företag och hushåll vad de kan för att hålla nere elkostnaderna. Det märks i åtgången på varor och tjänster förknippade med energihushållning – björkved är slut, solceller har flera månaders väntetid, det är komponentbrist för styrinstrument för effektivare elkonsumtion, och så vidare. Energibranschens olika aktörer måste aktivt verka för att skydda elkunderna från ohanterliga elkostnader:

    1.Initiera mothandel. Det innebär att svenska produktionsanläggningar som i dag inte är i bruk startas upp för att leverera eleffekt i södra Sverige. Då ökar utbudet av eleffekt och minskar behovet av dyrare produktionskällor.

    2.Främja energieffektiviseringar. Såväl Energimyndigheten, Sveriges kommuner som enskilda energiaktörer bör främja effektiviseringar som är möjliga för elkunderna att genomföra före vintern.

    3.Säkerställ en ny elpriskompensation. I likhet med föregående vinter bör en hållbar och snabb administration av högkostnadsskyddet säker­ställas. Den bör utformas så att kunder som drabbas av de högsta kostnaderna kompenseras.

    4.Utveckla elmarknaden så att denna situation inte upprepas. Leveranssäkerhet och för kunderna ekonomiskt hanterbara elpriser måste garanteras.

    Energipriskrisen börjar likna en perfekt storm. Gemensamma krafter krävs för att skydda svenska elkunder från ytterligare prishöjningar. Det krävs effektfulla initiativ, ju fortare desto bättre, för att stävja en ytterligare förvärrad situation."

    Skarpt läge skulle man kunna säga utan att överdriva det minsta kort sagt.

    De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning!

    Stöd oss:
    SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S)
    PATREON: https://patreon.com/defria_se

    HEMSIDA: https://defria.se
    FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

  • Nu är den svenska dumheten på god väg att bli någonting riktigt skrämmande. " De skenande elpriserna slår nu även mot elnätsavgifter, vilket kunder kommer att märka redan på nästa faktura. Vi riskerar ett läge där mängder med företag och privatkunder hamnar i en desperat ekonomisk situation. Det finns en utväg som inte inbegriper skattemedel. Men då måste regeringen agera omedelbart, skriver företrädare för Ellevio och flera andra elnätsbolag. För att få täckning för kostnader som ökat med flera hundra procent, kommer elnätsbolagen – oavsett om det är kommunala bolag, privata aktörer eller elnätsbolag drivna av ekonomiska föreningar – att tvingas höja elnäts­avgifterna för sina kunder. I södra Sverige handlar det om en höjning av elnätsfakturan på mellan 10 och 30 procent, i många fall redan på kommande faktura. Vi kommer att hamna ett läge där mängder med företag och enskilda privatkunder kan stå inför en minst sagt utmanande ekonomisk situation och betalningssvårigheter. Det är en situation som till varje pris måste stävjas – snabbt. Och det finns en möjlig väg framåt för att skydda kunderna från bestående prishöjningar på elnätsavgiften. I södra Sverige handlar det om en höjning av elnätsfakturan på mellan 10 och 30 procent, i många fall redan på kommande faktura. Genom att tillfälligt ta bort stamnätsavgiften, en avgift som SVK fakturerar elnätsföretagen, kan konsekvenserna med ökade elnätsavgifter mildras för hushåll och företag. Det är det absolut snabbaste sättet att sänka kostnaderna för elnätsbolagen, och därmed för kunderna. Varje krona som Svenska kraftnät sänker sin avgift för oss som ansvarar för elnäten, innebär en lika stor sänkning för kunderna. Det kan göras omedelbart, utan skattemedel, genom att använda flaskhalsintäkterna. Svenska kraftnät har redan gjort vissa förändringar av tariffen men mer behövs. I Norge har man redan börjat göra detta. Och ju fortare en resolut sänkning kommer till, desto fortare kan elnätskunderna återgäldas för de ökade kostnaderna för elnätsförluster. Men även om SVK tar snabba initiativ är vi i ett läge som kräver mer av oss. Redan i dag gör många privatpersoner, företag och hushåll vad de kan för att hålla nere elkostnaderna. Det märks i åtgången på varor och tjänster förknippade med energihushållning – björkved är slut, solceller har flera månaders väntetid, det är komponentbrist för styrinstrument för effektivare elkonsumtion, och så vidare. Energibranschens olika aktörer måste aktivt verka för att skydda elkunderna från ohanterliga elkostnader: 1.Initiera mothandel. Det innebär att svenska produktionsanläggningar som i dag inte är i bruk startas upp för att leverera eleffekt i södra Sverige. Då ökar utbudet av eleffekt och minskar behovet av dyrare produktionskällor. 2.Främja energieffektiviseringar. Såväl Energimyndigheten, Sveriges kommuner som enskilda energiaktörer bör främja effektiviseringar som är möjliga för elkunderna att genomföra före vintern. 3.Säkerställ en ny elpriskompensation. I likhet med föregående vinter bör en hållbar och snabb administration av högkostnadsskyddet säker­ställas. Den bör utformas så att kunder som drabbas av de högsta kostnaderna kompenseras. 4.Utveckla elmarknaden så att denna situation inte upprepas. Leveranssäkerhet och för kunderna ekonomiskt hanterbara elpriser måste garanteras. Energipriskrisen börjar likna en perfekt storm. Gemensamma krafter krävs för att skydda svenska elkunder från ytterligare prishöjningar. Det krävs effektfulla initiativ, ju fortare desto bättre, för att stävja en ytterligare förvärrad situation." Skarpt läge skulle man kunna säga utan att överdriva det minsta kort sagt. De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

  • För hundra år sedan var de flesta svenskar födda och uppvuxna i Sverige. I den mån det fanns utlänningar kom de flesta från Danmark, från Norge eller Finland. Sverige var inte ett invandrarland, man var ett utvandrarland.


    I vårt land fanns därför inte heller någon religiös mångfald att tala om. När Ebrahim Umerkajeff bosatte sig Sverige under 1800-talets första år var han landets första muslim och två decennier senare var de kanske bara ett dussin.Så hur blev Sverige ett invandringsland?


    Simon Sorgenfrei är religionsvetare och verksam vid Södertörns högskola där han är förestånade för institutet för forskning om mångreligiositet och sekularitet. Han har skrivit boken “De kommer vara annorlunda svenskar” som handlar om Sveriges första muslimer.


    Vårt samtal kom att handla om dem, och om den gradvisa förändring som sakta skedde i samhället under 1900-talet, hur Sverige organiserade sig för att öka invandringen under rekordåren och senare, hur man lite yrvaket ställde sig frågan om hur man skulle förhålla sig till alla de som kom.


    Bokrekommendationer:

    Stockholms stad-serien - Per Anders Fogelström. 

    Välfärdsstaten i det mångkulturella samhället (avhandling) - Karin Borevi. 

    Tusen år av invandring - en historia - Ingvar Svanberg, Mattias Tyden. 


    Programledare: Per Grankvist. Producent: Jens Back. Mixning av Stray Dog Studios. #perspektivpodden

    "Perspektiv "är en podd från Vad Vi Vet. Prenumerera på podden för att lära dig något nytt varje vecka.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Jorunn Sjöbacken är norsk legitimerad sjuksköterska, specialistutbildad i psykiatri och utbildad pedagog.

    Jorunn har gjort mycket i sitt liv, men förutom arbetat kliniskt med patienter också undervisat och varit ansvarig för den vetenskapliga undervisningen för sjuksköterskor i Norge.

    Truls Fleiner är förutom Jorunns make, utbildad inom samhällsvetenskap med en flerdisciplinär inriktning såsom beteendevetenskap, socio vetenskap, psykologi, sociologi samt pedagogik.

    Truls har skrivit en avhandling i pedagogik på mastersnivå, som handlar om analys av kommunikations begreppet.

    Jorunn och Truls träffades på 1970-talet genom arbetet, och ganska direkt uppstod ljuv musik och en synergi, både privat liksom professionellt, och ur det föddes några barn, men också kommunikologin.

    Kommunikologi- utbildningen har haft en enorm spridning, och undervisas idag i länderna, Norge, Sverige, Grekland och Österrike. I Sverige hade den stor uppgång under många år, men fick ett ordentligt fall då det blev ett missvisande mediadrev gentemot utbildarna och utbildningen.

    Varmt välkomna att lyssna på detta mycket speciella och intressanta avsnitt om hur kommunikologin kom till, detta geniala verktyg för inre och yttre förändringsarbete. Förändringsarbete som kan appliceras i och på både individ, par och grupp i alla dess slag.

    Tack för att just du lyssnar på ”Både och, istället för antingen eller – en podd om Integrativ medicin och hälsa.

    Följ oss på sociala medier, och ge oss gärna fem stjärnor på iTunes om det här var givande för dig.

    Prenumerera gärna på vår podd!

    ♥ Facebook: https://www.facebook.com/integrativmedicin♥ Youtube: https://www.youtube.com/user/integrativMedicin