Grekland Podcasts

  • Många av oss tillbringar mycket tid på sociala medier. Ibland får vi lust att göra motstånd. Men hur ska det gå till egentligen? Författaren David Jonstad funderar över några motståndsstrategier.

    ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.I ljudinspelningsteknikens barndom gjordes ett test. Folk fick ställa sig vid ett skynke och lyssna till ett stycke operasång från två olika ljudkällor. De visste att det bakom skynket fanns dels en rullbandspelare, dels en riktig operasångare. För de flesta var det svårt att urskilja när sången kom från bandspelaren och när den kom från operasångaren, trots att ljudkvaliteten på bandspelaren var rätt usel. Men tekniken var ny och häpnadsväckande, och i försökspersonernas hjärnor upplevdes därför maskinkopian som lika verklig som verkligheten.På liknande sätt har det gått till när annan ny teknologi har introducerats. Men efter en tid har vi vant oss och upplevelsen blir då en helt annan. Tekniken får då snarare verkligheten att framstå som mer verklig. I fallet med bandspelaren fick den oss att uppskatta den unika upplevelsen av livemusik.Det digitala teknikskifte vi nu befinner oss i är ännu så pass nytt att det fortfarande har förmågan att hänföra oss. Så pass att den handfull storföretag som dominerar tekniken har kunnat slå klorna i större delen av mänskligheten och det är först nu som de mörka sidorna av denna revolution börjar framträda.Vi häpnar över hur mycket som kan rymmas i en manick inte större än en handflata. Att vi i våra fickor kan bära runt en portal in i ett eget universum av relationer, kunskap, ljud och bild. Men medan vi tillbringar allt större del av våra liv i denna värld exploateras vi utan att märka det. Författaren och Harvard-professorn Shoshana Zuboff kallar det för övervakningskapitalismen i sin bok med samma titel. Hon jämför Google, Facebook och de andra techjättarnas explosionsartade uppgång med den industriella revolutionen. Då var det naturen och dess resurser som förvandlades till varor på en global marknad. I dag är det vi själva och i synnerhet våra beteenden som är råvaran som får kapitalismen att frodas.Industrikapitalismen hotar att kosta oss jorden, skriver Zuboff, övervakningskapitalismen hotar att kosta oss vår mänsklighet.Det är en dystopisk verklighet hon målar upp. Med maktfullkomliga organisationer som vet mer om oss än vad vi själva gör och hur dessa blir allt skickligare på att förutse och styra våra beteenden. Ofta i syfte att hålla kvar vår uppmärksamhet på skärmen och allt vad denna erbjuder på bekostnad av livet i övrigt.Mot detta bör vi göra motstånd, om vi håller livet kärt. Frågan är bara hur. Zuboff hoppas att vi med hjälp av lagstiftning ska upprätta ett nytt kontrakt för en digital kapitalism där medborgarna är med och bestämmer vem som äger makten över informationen. Vi ska göra den digitala framtiden till vårt hem, skriver hon.I viss mån görs försök att reglera övervakningskapitalismen, men de kommer sent och det lär inte bli enkelt att rå på dessa giganter som använder sin enorma makt till att motsätta sig alla försök till regleringar. De fem största bolagen är nu dessutom så stora att de utgör en tiondel av USA:s totala börsvärde vilken politiker vågar vingklippa dem och riskera en börskrasch?Medan Zuboff alltså tar sikte på hur vi med samhällets etablerade institutioner ska kunna återföra makten över internet till dess användare tar sig den amerikanska konstnären och skribenten Jenny Odell an frågan om motstånd från ett helt annat håll. I den hyllade boken How to do nothing. Resisting the Attention Economy utforskar hon mer och mindre genomtänkta strategier för att krångla oss ur techbolagens klor. En av dessa är att betrakta skärmen som ett gift och att åka på retreat för digital detox. Budgetlösningar finns i allehanda appar som syftar till att begränsa användningen av framför allt sociala medier. Det lite ironiska med denna strategi, konstaterar Odell, är att den ofta säljs in med argumentet att den ökar användarens möjlighet att vara mer produktiv på sitt arbete (inom kapitalismen).Mer drastiskt är att fly fältet en metod med tusenåriga rötter. Med start hos filosofen Epikuros i det antika Grekland berättas om historiens många försök att exempelvis bygga upp lantliga kollektiv där deltagarna kan undkomma den rådande kulturens urartning för en sundare tillvaro med fokus på det goda livet. Erfarenheterna från 1960-talets Back to the land-rörelse avskräcker dock Odell som menar att de flesta ändå inte har möjlighet att dra sig undan på det sättet. Inte heller ger hon så mycket för strategin att bojkotta Facebook eller andra plattformar eftersom det sällan är någon bestående lösning. Och vi vet ju hur det brukar bli. De som lämnar gör det med dunder och brak, men det dröjer inte länge innan de kommer smygande tillbaka till den moderna lägerelden.Istället föreslår Odell något enklare: Bryt trollbindningen till skärmen! Hennes uppmaning om att göra inget ska förstås som att göra det du verkligen vill göra, snarare än det som andra vill att du ska göra. Den produktivitet eller nytta som vi tycker oss uppnå genom skärmen sker alltid på bekostnad av sådant vi hade kunnat göra någon annanstans. Hon skriver: Den första delen av att göra inget är att frigöra sig från uppmärksamhetsekonomin; den andra delen är att återengagera sig i något annat.Det saknas alltså inte förslag och idéer om hur en motståndskamp skulle kunna se ut. Håller rullbandsspelarens knastrande ljud alltså återigen på att bli avslöjat? Möjligen har vi nu kommit så långt i det digitala teknikskiftet att vår upplevelse av tekniken är på väg att förbytas. Från nyhetens behag och hänförelse till mognad och krasshet. Visst har digitaliseringen många nyttor, men det innebär inte att vi vill gå helt upp i den.Ironiskt nog får detta draghjälp av techindustrin själv. När Facebooks moderbolag hösten 2021 bytte namn till Meta och presenterade sin vision för framtidens fördjupade social medier-imperium, The Metaverse, framkallade det mer kalla kårar än entusiasm. Med hjälp av VR-glasögon och augmented reality-teknik ska vi konsumenter smälta samman med den digitala världen så att vi till slut inte vet var den ena världen slutar och den andra börjar. The Metaverse presenterar en utopi som låter oss fly den kaotiska och skitiga analoga världen in i rena underbara miljöer som vi själva bestämmer, liksom vi bestämmer hur vi själva ska se ut och uppfattas av andra. Som många har påpekat framstår detta inte som en utopi utan som en dystopi i linje med den som Zuboff varnar för där ännu större delar av våra liv blir kontrollerade av en handfull bolag som kommer spela på våra känslor och begär som ett piano.Kanske är det försent att återta makten. Men att döma av kommentarerna som följde på lanseringen lever fortfarande hoppet om något annat. Om det digitala universum som Facebook vill skapa framstår som en mardröm snarare än en dröm är det inget vi vill fly till, men ifrån. Ut i en analog verklighet, med all sin skitighet och sitt naturliga kaos.David Jonstad, författareLitteraturShoshana Zuboff: Övervakningskapitalismen vid maktens nya frontlinjer. Översättare: Ola Nilsson. Ordfront förlag, 2021.Jenny Odell: How to do nothing resisting the attention economy. Melville House Publishing, 2020.

  • När Karl XII befann sig i Bender i nuvarande Moldavien skickade han iväg tre forskningsexpeditioner som skulle undersöka fornfynd i de bibliska länderna där Egypten och pyramiderna ingick.


    Orientalisten och prästen Michael Eneman, som varit med Karl XII vid Poltava, ingick i den andra karolinska egyptiska expedition under åren 1711-12. Eneman närmade sig pyramiderna i Giza som en praktisk vetenskapsman som mätte stenar och kröp in i pyramiderna.


    I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Joachim Östlund, docent i historia vid Lunds universitet.


    För svenska bönder på 1600-talet var Egypten och historierna om Josef och Moses i allra högsta grad levande. I bibeln nämns aldrig pyramiderna uttryckligen, även om det talas om stora byggnader. Svenska vetenskapsmän började att intressera sig för pyramiderna redan på 1600-talet, men de utformades mer som stora ladugårdar än pyramider – ingen hade ju sett dem. Senare avbildas de både som spetsigare och ibland flackare än de är i verkligheten.


    Michael Enemans resa 1711-12 gick till Grekland, Konstantinopel, Israel, Arabien och Egypten där kanske Jerusalem var höjdpunkten för Eneman som skrivit två avhandlar om Kristi grav. När senare Michel Eneman återvände till Moldavien var Karl XII så intresserad att Eneman fick berätta om sin resa och sina upptäcker en timme per dag under två månader.


    Intresset för Egypten utmynnade också en omfattande internationell handel med mumier. Varav flera också hamnade i Sverige. Malda mumier såldes som ett universalläkemedel som kunde bota det mesta.


    Bild: Pyramider i Giza från 1735 av J Clark.


    Musik: Pyramids med Marcus Bressler, Soundblock Audio.


    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

    Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

  • Här finns Sveriges Radios korrespondenters krönikor i P1-morgon samlade som podd.

    Stockholm, onsdag.När det är nytt år är det också dags att sammanfatta det förra. En återkommande tradition är ju listorna över förra årets vanligaste namn på de nyfödda. Enligt en vän inom kvällstidningsvärlden är det en mycket uppskattad och väl klickad historia.När jag och min flickvän skulle välja namn på vårt barn gjorde vi som många andra och kollade lite namnlistor för inspiration. Här fanns ett villkor, det skulle vara ett namn som också fungerar i Grekland, eftersom vi är där mycket.Under namnletandet gjorde vi en upptäckt. De grekiska namnen är ganska få. Jag hade aldrig tänkt på det, men det visade sig att över en tredjedel av de grekiska männen delar på de fem vanligaste namnen.Nästan var tionde manlig grek heter det vanligaste Giorgos. Det vanligaste namnet på kvinnor, Maria bärs av nästan lika många. Orsaken till det är antagligen den utbredda traditionen att helt enkelt ge far eller morförälderns namn till den nyfödde. På så sätt återvinns namnen i generation efter generation.Och därför finns det, till skillnad från i Sverige, heller inte något direkt intresse för de årliga listorna över de vanligaste namnen på nyfödda grekbebisarna. De publiceras knappt av medierna. Barnen heter ju oftast Giorgos och Maria, eller Giannis och Eleni som sina mor- och farföräldrar och det är ju inte särskilt spännande det.Men visst är fantasilösheten också rätt befriande. Stressen när man väljer namn blir mindre och det är ju ändå otroligt mycket man ska välja åt sig och sina barn i livet. Jag har vänner här i Sverige som flera månader in i det nya barnets liv fortfarande inte valt namn, tyngda av pressen att hitta det perfekt unika men inte för konstiga och välklingande namnet.Traditionen att föra mor och farföräldrarnas namn vidare tycks relativt utbredd även bland andra länder på Balkan även om det - enligt en diskussion på nätforumet Reddit börjar luckras upp. Allt fler blir liksom i Sverige influerade av exempelvis populärkultur och kanske tänker att de vill ha ett namn som funkar på fler platser i världen - en internationalisering helt enkelt.Snabbast tycks utvecklingen gå i Albanien. För några år sen visade landets statistikmyndighet att inget av de 20 vanligaste namnen på nyfödda hade albanska rötter. I stället valdes namn som Amelia och Noel med en mer allmänt internationell klang.Ibland är det politik som influerar. Fråga bara det inte försumbara antal kosovoalbanska män födda runt millennieskiftet med det experimentella förnamnet Tonibler: döpta efter Storbritanniens dåvarande premiärminister Tony Blair fast hopdraget till ett enda förnamn. En hyllning till britten och hans roll när Nato intervenerade och fick stopp på Kosovokriget.De kosovanska toniblairarna fick till och med besök av den brittiska politikern 2010. Se där ett namn som funkar bra i mer än ett land.Filip Kotsambouikidis, Östeuropakorrespondentfilip.kotsambouikidis@sverigesradio.se

  • I detta avsnitt svarar Europapodden på lyssnarnas intressanta, roliga och kluriga frågor. Hur uttalas Schweiz? Hur mår Portugal? Hur går det för Greklands ekonomi? Och vilken nationalrätt är den bästa i EU?

    Medverkande: Andreas Liljeheden Brysselkorrespondent, Susanne Palme, EU-kommentator, Filip Kotsambouikidis, Östeuropakorrespondent, Marie Nilsson Boij, Sydeuropakorrespondent och Stephanie Zakrisson Londonkorrespondent. Programledare: Claes Aronsson claes.aronsson@sr.seProducent: Irma Norrman irma.norrman@sr.se

  • Utrikeskrönika 9 december 2021.

    Stockholm torsdag.Mr Mitostakis, när ska du sluta ljuga? Frågan, från en reporter till den grekiska premiärministern under en presskonferens var säkert uttänkt för att röra om i grytan.Ämnet var migration, och den laddade frågan om Greklands tuffa gränsbevakning. Många bevis finns för att Grekland bryter mot internationella konventioner när man deporterar migranter utan att ge dem rätt att söka asyl. Den grekiska regeringen har hela tiden förnekat det.Den nederländska reportern Ingeborg Beugel, boende i Grekland sedan många år, tog i från tårna när hon anklagade premiärministern. Att fortsätta förneka hur man behandlar migranter trots de bevis som finns är narcissistiskt maktmissbruk, och en förolämpning mot hennes intelligens, sa hon.Stämningen som följde var som man kan ana inte helt god, och hon kom knappast närmare att få ett vettigt svar, det får man sällan när man går till verbal attack på det här sättet.Men även om det inte är särskilt konstruktivt kan jag förstå lusten att lämna det vanliga sättet att formulera sig på när mäktiga politiker förnekar faktum eller vilseleder. Att använda Ingeborg Beugels attack är bästa försvar-strategi har aldrig fallit mig in jag är för känslig för dålig stämning för det men nåt annat verktyg hade varit fint att ha. Kanske möjligheten att, likt kejsaren i filmen Gladiator låta min dom falla över svarets kvalitet. Jag håller ut tummen i sidled medan svaret ges, - och om det blir ett tomt politikersvar tumme ner.Till publikens jubel får politikern svara på frågan, om och om igen, tills jag är nöjd.I Ungern råder fullkomlig balans i medievärlden sa landets utrikesminister Peter Sziajrto i SVT häromdagen. Han menade att om man sorterar de ungerska medierna efter politisk hemvist så är lika många regeringstrogna som oppositionella.Även om det vore sant enligt nåt sätt att räkna så undviker han det faktum att de regeringstrogna medierna totalt dominerar den ungerska marknaden när det kommer till annonsintäkter och hur stor del av mediekonsumenterna de når. Dessutom tenderar den ungerska regeringen att sortera in oberoende medier under oppositionella. Det finns ingen oberoende, objektiv journalistik, bara en kamp mellan två perspektiv, ett konservativt och ett västliberalt.I en sådan intervju, men en slipad politiker som Peter Szijarto, som fått de här frågorna om och om igen och vem hur han ska svara, är det svårt att komma vidare.Jag har själv varit i samma sits många gånger, där det är svårt att ens enas som premisserna för frågan. Senast i intervjun med bosnienserbernas premiärminister Radovan Viskovic, som inte ville svara på hur han såg på folkmordet i Srebrenica. Det var inte viktigt vad han tyckte, min fråga var bara ett försök att gillra en fälla, sa han.Då hade jag velat ha befogenheten att sträcka ut tummen i sidled darra lite på den, och sen ge tumma ner. Svara igen.Filip Kotsambouikidis, Östeuropakorrespondent filip.kotsambouikidis@sverigesradio.se

  • Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir.

    Sveriges radios politiske kommentator Tomas Ramberg sammanfattar den tumultartade politiska veckan, med reportage från onsdagen när Magdalena Andersson (S) valdes till statsminister och avgick bara sju timmar senare. Vi hör också om den kritiske talmannen som har en annorlunda roll i Sverige jämfört med till exempel Storbritannien. Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén berättar om en renässans för faraonernas Egypten och så blir det krönika av Ulrika Knutson om kvinnliga politiker i Sverige.Också panelen handlar om den dramatiska politiska veckan. Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, berättar vad vi vet om den nya coronavarianten omrikon som skapar oro i världen och så får vi ett granskande reportage om bristerna i Sveriges krisberedskap. Public service är med förstås, och så får vi höra om hur den tillträdande tyska regeringen inspirerats av Sverige. Det blir det reportage från Grekland där 24 volontärer står inför rätta, misstänkta för brott när de hjälpt flyktingar och asylsökande, något som väckt internationella protester.Sist i programmet kåseri med Pamela Jaskoviak.

  • Den 23 november 1985 kapas ett av Egypt Air:s flygplan när det färdas från Grekland till Egypten. Planet nödlandar på Malta och nu inleds en långdragen förhandling med landets premiärminister om att få planet tankat - en förhandling som ska sluta i ett fruktansvärt blodbad. Learn more about your ad choices. Visit podcastchoices.com/adchoices

  • Vapenvila Azerbajdzjan Armenien. Regeringssonderingen. Estonia. Konflikt om turkisk minoritet i Grekland. Skuggbudget lagd. Öresundspendlarna tillbaka. Rödlistad svensk kyckling. Staffanstorp vill investera i bitcoin.

  • Skuggbudget lagd. Estonia. Sundspendlarna tillbaka. Staffanstorp vill investera i bitcoin. Rödlistad svensk kyckling. Kommunval i Danmark. Politisk panel om regeringssonderingen. Konflikt om turkisk minoritet i Grekland.

  • Utrikeskrönikan 16 november 2021.

    Stockholm, tisdag Man får ju inte alltid det man betalar för. Men huvudsaken är ofta att man får det man tror att man betalar för. Fråga bara de grekiska antivaxxare som belåtet lämnade sina respektive läkarmottagningar i tron om att de lurat systemet. Ett par hundra euro i läkarens ficka skulle garantera att de i stället för det förhatliga coronavaccinet skulle få en enkel vattenlösning. De skulle kunna ladda ner sitt covid-certifikat, och åtnjuta de friheter som de vaccinerade åtnjuter i Grekland i dag. I Grekland, som i många andra länder, får de ovaccinerade inte sitta inomhus på restauranger och caféer. De måste testa sig för att få resa även inom landet, men kanske framförallt måste ovaccinerade inom många branscher, till en avgift, testa sig flera gånger i veckan för att få gå till jobbet. I kombination med det inte ringa vaccinmotståndet har det skapat förutsättningar för en svart marknad där vissa betalar för att runda systemet. Grekiska medier har under hösten rapporterat om personer som köpt falska intyg på att de varit infekterade den senaste tiden, vilket ger samma frihet som för de vaccinerade. Nyligen rapporterades om vaccinationscertifikat som kunde köpas från grannlandet Bulgarien, för övrigt ett av de värst drabbade länderna i världen, och om vaccinskeptiker som alltså mutar personal för att ge dom sprutan, men byta ut innehållet. Att lyckas lura systemet ses inte sällan som något positivt i Grekland, det sägs ibland vara nedärvt från förtrycket under den ottomanska tiden när man försökte ducka de extra skatter som lades på den kristna befolkningen. Och att avstå att ta vaccinet är såklart en rätt var och en har. Men att låtsas att man tagit vaccinet, och därmed utsätta andra för risk, är något annat. Och bland de vaccinerade har fusket såklart väckt bestörtning, men känslan vändes till förtjusning när tidningen to Vima rapporterade att vissa läkare lurat luringarna. Det vill säga, de har låtit sig mutas att ge falska vacciner, men ändå sprutat in den äkta varan. Kanske inte i första hand för det allmännas bästa snarare för att skydda sig själva eftersom polisens kontroller av fuskverksamheten ökat under hösten, och risken för en korrupt läkare att åka fast i en kontroll minskar om man inte mixtrat med vaccinerna. Det framgår inte riktigt hur många antivaxxare som lurats på det här sättet. Men på sociala medier blev skadeglädjen stor och skämten många. Är det oetiskt ja, är det brilliant det också, som nån skrev. Mindre kul är ju vetskapen om att det går runt människor med falska vaccinationsintyg, samtidigt som pandemin nu tar fart igen. Filip Kotsambouikidis, Östeuropakorrespondent filip.kotsambouikidis@sverigesradio.se

  • Danmarks regering vill återinföra vaccinpass i alla miljöer där mycket folk träffas

    Efter den tragiska olyckan vid en konsert i USA - hör svenske experten kommentera händelsen. Panel om den kommande statsministeromröstningen. Reportage om tragedierna i samband med flyktingströmmen till Grekland.

  • Admir Bajrovic är träningsprodukten från Trollhättan som genom sitt hårda arbete fått uppleva en hel del galna grejer inom fotbollens värld. Han gjorde bland annat debut i division 3 redan som 14-åring och blev av en slump kallad till sitt första landslagsläger efter att mer eller mindre blivit förbisedd av förbundskaptenen


    Både Hertha Berlin och Blackburn efterfrågade Admirs signatur. Valet föll istället på NEC Nijmegen i den holländska högstaligan där han direkt som 16-åring blev klev in i klubbens A-lag


    Admir berättar om sin tid som ungdomsproffs där han åkte på en tuff korsbandsskada som gjorde att hans tillvaro blev till en mardröm. Han lyckades kämpa sig tillbaka från sin skada och gjorde även debut i högstaligan kort därefter.


    Utöver det har Admir spelat i Ljungskile, Öster och Gävle här hemma i Sverige men även lirat i Grekland och Rumänien


    Avsnittet är fullsmetat av fotbollsanekdoter från Admir Bajrovic fantastiska karriär. God lyssning gott folk!


    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • En morgon kliver Kinte från Ghana iland på ön Lesbos. Äntligen ska han kunna börja sitt nya liv. Vad han inte vet är att han ska bli fast i Grekland.

    Åren efter flyktingkrisen blir det allt svårare för flyktingar och migranter att ta sig till Europa. Mängder av vittnesmål beskriver hur bland andra den grekiska kustbevakningen försöker trycka tillbaka de migranter som försöker ta sig över till grekiska vatten.Vittnesmål: försökte trycka tillbaka flyktingar Stängda gränser och regler för asylsökande gör att många blir fast i läger. Och för den som lämnar lägret väntar en än tuffare verklighet.Av Sigrid EdseniusKinte är intervjuad av Sofia SofroniadouProducent: Ylva LindgrenSlutmix: Johanna CarellProgrammet är gjort 2021

  • Vi firar våra hundra avsnitt av Vilkas Podderier. Kjell-Åke sitter vid flygeln, brasan är tänd och bubblet upphällt. I detta avsnitt hör ni knastret från brasan & pianomusik, när vi samtalar om de avsnitt som varit och samtidigt planerar för framtiden.

    Vi firar att vi har lyssnare i Sverige, USA, Spanien, Italien, Irland, Belgien, Ryssland, Danmark, Grekland, Frankrike, Tyskland, Jordanien, Stor Britannien, Finland, Norge, Portugal, Myanmar, Litauen, Brasilien, Förenade Arabemiraten, Cypern, Nederländerna, Turkiet, Polen, Schweiz, Thailand, Kanada, Seychellerna, Österrike, Åland, Columbia, Pakistan, Indonesien, Australien, Sydafrika, Rumänien, Lettland, Zambia, Taiwan, Puerto Rico, Martinique, Serbien, Nya Zealand och Ukraina.

    Vilkas Podderier är en podd med makarna Anna och Mikael Vilkas. Tillsammans pratar de om allt som hör livet till och lite till. Anna är författare och mastercoach med en passion för entreprenörskap och framtidens organisation. Hon arbetar primärt med VD och ledningsgrupper i medelstora organisationer för att skapa tillväxt genom fokus, engagemang och glädje. Läs mer om det i boken "Chilla - din guide till framtidens ledarskap"

    Mikael är mediemannen med välkända speakerrösten, bakgrund inom TV, musikbranschen och med mängder av radioguld. Trummorna står i vardagsrummet och guld- & platinaskivorna pryder gästtoaletten. Framtidens marknadsföring, film & digitala kanaler är hans hemmahamn.

    Mycket nöje!