Energiföretagen Podcasts
-
Sverige står inför en elkris, och gamla oljepannor väcks till liv för att producera el. Kaliber om myndigheten med elberedskapsuppdrag, som lät ett kraftverk försvinna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Svenska Kraftnät är systemansvarig myndighet som ansvarar för stamnätet i Sverige, för överföringen av el och för driftsäkerheten i elsystemet. De ansvarar också för elberedskapen, i tider av kris och eller krig. Svenska Kraftnät har inget inflytande över situation i Europa, som har drivit upp elpriserna under 2022. Men de har långtgående möjligheter och skyldigheter att påverka det svenska elsystemet i rätt riktning, vilket ingår i deras uppdrag.
2019 hade Svenska Kraftnät chansen att bygga upp en kraftreserv för att säkra eltillgången i södra Sverige. Det handlar om Öresundsverket, som ligger ett par kilometer från centrala Malmö och som skulle kunna försörja hela Malmöområdet och lite till med el. Men turbinerna står stilla.
Svenska kraftnät avstod från köpet av ÖresundsverketMikael Nilsson, chef för Öresundsverket, berättar att det var en kombination av låga elpriser och höga fasta kostnader som gjorde att ägaren Sydkraft Thermal Power, 2018 tog beslutet att lägga ner verksamheten och sälja kraftverket. Svenska Kraftnät godkände nedläggningen, trots att Öresundverket sedan starten var en del av den svenska elberedskapen. Men innan försäljningen av Öresundsverket hade gått igenom uppstod en ny möjlighet.
– Under tiden där så annonserade Svenska Kraftnät i slutet på, väldigt sent 2019, en kompletterande effektreservsupphandling. Och vi kände att den här finns en sista livlina för Öresundsverket. Men tyvärr så avbröts den upphandlingen, på grund av bristande konkurrens.
Enligt Svenska Kraftnäts generaldirektör Lotta Medelius-Bredhe var priset för högt:
– Vi menade då att det här var ett bud som vi inte såg att vi ville ta.Hade ni inte råd med det? Eller vill ni inte ta det?
– Ja, vi tyckte att det var ett bud som inte vi ville, som var högt i den kontexten att vi därför ville vi inte ta det, säger Lotta Medelius-Bredhe.
I beslutet som jag har här, då skriver ni att motiveringen till beslutet är bristande konkurrens, eftersom endast en leverantör inkommit med anbud. Det står ju ingenting här om en kostnad.– Nej, men, och det var ju som sagt, det är svårt om man har en upphandling, om man får in ett anbud, så är det ju svårt att bedöma relevansen i den kostnadsbilden.
Det uttalade behovet av en extra effektreserv löstes alltså inte.
– Nej, jag tycker att det är anmärkningsvärt. Och är speciellt när man uttrycker att behovet kvarstår, menar Mikael Nilsson.Per Wikström på branschorganisationen Energiföretagen håller med.
Antog att företagen själva skulle minska sin förbrukning
– Här lyfter man ju fram ett problem. Att tala om att det finns ett problem. Och sen löste man det inte. Och liksom frågan är så här. Vem ska lösa problemet? Säger Per Wikström.När Kaliber idag frågar hur Svenska Kraftnät löste behovet svarar generaldirektören i ett mejl: citat ”Det är rimligt att anta att de aktörer som tidigare varit beredda att koppla bort sig sannolikt skulle komma att agera på prissignaler framöver och därmed minska belastningen vid topplast.” slutcitat.
Det betyder att Svenska Kraftnät antog att samma industriföretag själva skulle ta ansvar för att minska sin elförbrukning vid risk för elbrist. Tidigare har dessa företag haft avtal om att göra det mot ersättning, men idag finns inte de avtalen kvar.Ett av industriföretagen Svenska Kraftnät syftar på är pappersmassafabriken Rottneros Bruk. Lennart Eberleh är VD för Rottneros AB.
– Jag tycker inte det är en bra strategi där man hoppas på att de stora tar sitt ansvar. För det är ju förknippat med förluster när vi stänger ner, för vi kan ju inte producera och leverera till våra kunder.Svenska Kraftnät skriver i ytterligare ett mail att man inte räknar med att industriföretagen anpassar sin förbrukning i samma utsträckning som tidigare, när de hade avtal. Men att de, och andra företag ändå skulle agera på höga priser, citat: ”i vilken utsträckning kan vi inte veta.”
Får kritik från EU-nivåI slutet på oktober får Svenska Kraftnät kritik från EU-nivå.
ACER, en samarbetsorganisation för EU:s tillsynsmyndigheter inom energiområdet, menar i en rapport att Svenska Kraftnät har brutit mot den så kallade 70-procentssregeln, genom att de har strypt överföringen i elsystemet så att den ibland ligger under 70 procent.
Carl Berglöf, expert på elnätsteknik på branschorganisationen Energiföretagen, som var remissinstans i ärendet.
– Det ACER:s beslut säger är att Svenska Kraftnät inte får sitt undantag för den här 70-procentsregeln, och det innebär att Svenska Kraftnät kan inte fortsätta att begränsa kapaciteten på så sätt som man har gjort, utan ACER menar att det finns andra åtgärder som ska vidtas.
Det har ju varit mycket kritik mot Svk tidigare för att de har gjort för lite för att stävja flaskhalsarna i systemet, då bekräftar den här rapporten det?
– Just det, det är det som ACER också säger, att här finns det åtgärder som Svk har kunnat vidta, och uppmanar Svenska Kraftnät att arbeta mer för att säkerställa den typ av resurser.
De resurser som ACER menar att Svenska Kraftnät i större utsträckning kunde köpa upp är exempelvis förbrukningsreduktion eller elproduktion, i syfte att stötta elsystemet och öka överföringen av el, vilket också hade minskat risken för bortkoppling av elkunder i södra Sverige.
Som försvar skriver Svenska Kraftnät på sin hemsida att det har varit svårt att få tag på de resurser som behövts.
Idag säger Svenska Kraftnäts generaldirektör Lotta Medelius-Bredhe att hon ångrar beslutet att upphandlingen med Öresundsverket lades ner.
– Ja, det är klart att det hade ju underlättat, all elproduktion hade ju underlättat givet det läge vi har idag.
-
Det här är första podden i nya serien Djupet. Temat är ny kärnkraft i Sverige och särskilt med tekniken små modulära reaktorer, SMR. Programledaren Åsa Julin samtalar med tre experter: Desirée Comstedt, chef för kärnkraftsutveckling på Vattenfall, Ane Håkansson, professor i tillämpad kärnfysik och Calle Berglöf, kärnkraftsexpert på Energiföretagen. De ger sin bild av varför små modulära reaktorer är så intressanta och vilka hinder som kvarstår för att få till den satsning på kärnkraft som regeringen önskar. Två av Kvartals lyssnare medverkar också, Marianne Berg och Oscar Forsström.
-
Den 11 september är det val och kärnkraft har seglat upp som en av valets absolut hetaste frågor. Strålande Tider gör därför en valspecial med fokus på just kärnkraftfrågan. Hur påverkar politiken kärnkraft och vad tycker de olika partierna? Det är frågor som vi reder ut tillsammans med kärnkraftsexperten Carl Berglöf från Energiföretagen. Väl mött!
Medverkande: Kristoffer Albinsson, Simon Wakter och Carl Berglöf -
Den 11 september är det val och kärnkraft har seglat upp som en av valets absolut hetaste frågor. Strålande Tider gör därför en valspecial med fokus på just kärnkraftfrågan. Hur påverkar politiken kärnkraft och vad tycker de olika partierna? Det är frågor som vi reder ut tillsammans med kärnkraftsexperten Carl Berglöf från Energiföretagen. Väl mött! Medverkande: Kristoffer Albinsson, Simon Wakter och Carl Berglöf
-
Sverige behöver massor av ny elkraft, och om vi snabbt ska bygga ut produktionen av fossilfri el så är det vindkraft som gäller. Men få vill ha turbinerna där de bor. Så vad gör man?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programmet är en repris från 2 maj 2022.
Argumenten som förs fram mot vindkraftparkerna är många, som att tornen förstör utsikten och för med sig störande ljud, att de dödar fåglar och sänker huspriserna. Många kommuner använder därför sin rätt att säga nej till vindturbinerna med sitt veto, ofta med stöd från lokala protestgrupper. Under 2021 blev det nej till nästan 80 procent av de kraftverk som det ansöktes om.
Men vi behöver ju elen. Så var ska då vindsnurrorna byggas, och hur mycket ligger det i farhågorna som framförs? Är ljuden verkligen hälsofarliga? Och hur många fåglar dör av rotorbladen? Vi pratar med forskare, vindkraftföretag och protesterande husägare.
Medverkande: Nils Ringborg, talesperson Holmen Energi; Per Olof Strandberg, ordförande Rättvisa vindar norra Östergötland; Martin Green, forskare inom biodiversitet Lunds Universitet; Stephen Jarvis, miljöekonom London School of Economics; Karl Bolin, lektor ljud och akustik KTH; Ingela Lindqvist, miljöjurist Energiföretagen.
Reporter: Tomas Lindblad
Producent: Björn Gunér
[email protected] -
Att samarbeta över gränserna är bra – på så sätt kan vi integrera mer förnybar energi och samtidigt stabilisera nätet. Hur påverkas vi mer av sammankopplingar och diverse EU-direktiv? Det djupdyker vi i tillsammans med Sofia Sauvageot på Hitachi Energy och Sara Emanuelsson på Energiföretagen. Ett lite längre avsnitt, fullproppat med kunskap och spännande insikter. Missa inte det!
-
Sverige behöver massor av ny elkraft, och om vi snabbt ska bygga ut produktionen av fossilfri el så är det vindkraft som gäller. Men få vill ha turbinerna där de bor. Så vad gör man?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Argumenten som förs fram mot vindkraftparkerna är många, som att tornen förstör utsikten och för med sig störande ljud, att de dödar fåglar och sänker huspriserna. Många kommuner använder därför sin rätt att säga nej till vindturbinerna med sitt veto, ofta med stöd från lokala protestgrupper. Under 2021 blev det nej till nästan 80 procent av de kraftverk som det ansöktes om.
Men vi behöver ju elen. Så var ska då vindsnurrorna byggas, och hur mycket ligger det i farhågorna som framförs? Är ljuden verkligen hälsofarliga? Och hur många fåglar dör av rotorbladen? Vi pratar med forskare, vindkraftföretag och protesterande husägare.
Medverkande: Nils Ringborg, talesperson Holmen Energi; Per Olof Strandberg, ordförande Rättvisa vindar norra Östergötland; Martin Green, forskare inom biodiversitet Lunds Universitet; Stephen Jarvis, miljöekonom London School of Economics; Karl Bolin, lektor ljud och akustik KTH; Ingela Lindqvist, miljöjurist Energiföretagen.
Reporter: Tomas Lindblad
Producent: Björn Gunér
[email protected] -
I detta avsnitt 7 gästas podcasten av ingen mindre än Carl Berglöf från Energiföretagen. Ämnet för dagen är politikens pålagor på kärnkraften, där senaste decenniernas behandling varit minst sagt styvmoderlig. Fast innan vi ens kom in på ämnet så fastnade vi lite i dagens högaktuella debatt om elöverföring där vi även reder ut begreppen kopplade till det senaste bråket mellan de nordiska länderna. Sedan tar prästens lilla kråka över ratten för samtalet och kör oss rakt ned i det där diket som politikerna parkerat kärnkraftfrågan i... Men tänk om... Ja, tänk om politikerna kunde lyfta på den våta filt man lagt över kärnkraften, vad skulle hända då? Skulle vi rent av kunna börja prata om kärnenergi istället?
-
I detta avsnitt 7 gästas podcasten av ingen mindre än Carl Berglöf från Energiföretagen. Ämnet för dagen är politikens pålagor på kärnkraften, där senaste decenniernas behandling varit minst sagt styvmoderlig. Fast innan vi ens kom in på ämnet så fastnade vi lite i dagens högaktuella debatt om elöverföring där vi även reder ut begreppen kopplade till det senaste bråket mellan de nordiska länderna. Sedan tar prästens lilla kråka över ratten för samtalet och kör oss rakt ned i det där diket som politikerna parkerat kärnkraftfrågan i... Men tänk om... Ja, tänk om politikerna kunde lyfta på den våta filt man lagt över kärnkraften, vad skulle hända då? Skulle vi rent av kunna börja prata om kärnenergi istället?
