Escovado Podcasts
-
När järnvägen byggdes ut i Sverige på 1800-talet skapade det möjligheter för turistandet för fler än adelsmän. Badorter som Mölle i Skåne, som tidigt blev en internationell destination, fick sin järnväg till den närliggande orten Höganäs år 1885. Ännu viktigare för turismen blev den norra stambanan till Dalarna och senare Jämtlandsfjällen och Lappland.
Järnvägen, som kom flera decennier senare till Sverige än övriga Europa, blev en succé direkt. Jonsered någon mil utanför Göteborg blev år 1856 ett av de första utflyktsmålen som de första svenska järnvägsresenärerna besökte. Första månaden efter invigningen av sträckan Göteborg-Jonsered hade 4 000 människor testat att flyga fram i 40 km/h. Jonsered låg naturskönt vid sjön Aspen och det byggdes en restaurang på platsen för förfriskningar och måltider.
Den norra stambanan som började byggas under den senare delen av 1800-talet fick en stor betydelse för turismens utveckling först i Dalarna och senare i Jämtland och Lappland.
Järnvägen gjorde det möjligt för en uppåtsträvande borgarklass att besöka fjällen först i Jämtland och senare i Lappland.
Utomlands startade tågturismen ännu tidigare. När frikyrkopastorn Thomas Cook år 1841 organiserade en utflykt med tåg för 500 personer från Leicester till den närbelägna staden Loughborough blev det starten på ett av världens största resebolag.
Semester för flertalet kom först när den första svenska semesterlagen infördes 1938, som gav arbetstagare två veckors betald ledighet per år. När den vanliga arbetarens fick semester fanns det en stor oro för att hen mest skulle lata sig. Idealet var tidigt friluftsliv och även arbetarrörelsen ville se skötsamma arbetare på semester.
Under 1950-talet blev den amerikanska företeelsen camping allt vanligare i Sverige. Många arbetsplatser och organisationer arrangerade semestrar för sina anställda eller medlemmar. Med tiden fick allt fler svenskar fick råd att resa utomlands, till en början med buss, färja och tåg.
De första charterresorna med flyg kom på 1950-talet och gick till Spanien. Med tiden kom kommersiella företag att ta över semesterarrangerandet framför organisationer. Under 1960- och 70-talen ökade antalet husvagnar stort, i takt med att bilismen växte i Sverige. Samtidigt kom charterresandet igång på riktigt. Det närmast maniska flygandet kom med lågprisflygets framväxt på 1990-talet.
I reprisen av det nymixade avsnitt 55 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Per J Anderson, journalist och snart aktuell med boken Ta tåget samt docent Lena Eskilsson, idéhistoriker vid Umeå universitet.
Bild: Svensk tredjeklass vagn av konstnären Oscar Stenvall. Public Domain.
Pianomusiken i programmet är låten Escovado av Ernesto Nazareth som är under public domain, Wikipedia.
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Den svenska järnvägen band ihop ett fattigt bondeland och skapade förutsättningar för en industrialisering. Efter en succéartad utbyggnaden av järnvägen under den andra hälften av 1800-talet hotades järnvägen först av bussar och lastbilar i början av 1900-talet och senare av bilismen under 1950-talet. Men lägre priser och nya vagnar på 1980-talet har skapat en ny guldålder för svensk järnväg.
Riksdagsmannen Leonard Fredrik Rääf fruktade att järnvägen skulle slå sönder hantverk och bondesamhället. Han varnade för att järnvägen ”dödar allmänhetens omdömesförmåga, kraft och välstånd”. Trots detta fick Sverige sin järnväg, men flera årtionden efter länder som Storbritannien, Tyskland och USA.
Restiderna kortades från dagar till timmar när städer som Stockholm, Göteborg och Malmö knöts samman. Tåget stod för det moderna och de nya hjältarna lokförarna tjänade betydligt mer än en biträdande läkare.
I de flesta industrialiserade länder kom järnvägen under första hälften av 1800-talet. I det fattiga bondelandet Sverige dröjde det ända till 1854 innan regeringen lade fram en proposition om att bygga stambanor mellan Stockholm och Göteborg samt mellan Stockholm och Malmö. När städer knöts ihop med järnväg på 1860-talet växte nya städer växte upp längs stambanorna och efter några år infördes en tid för hela riket.
Tidiga förslag om byggande av stambanor röstades ner i riksdagen. Det fanns en oro vad järnvägen skulle föra med sig. Riksdagsmän ifrågasatte nyttan med järnväg i ett fattigt bondeland. Men år 1854 antog riksdagen ett regeringsförslag som innebar att staten skulle bygga, äga och driva ett nät av s.k. stambanor, medan bibanor och banor av lokalt intresse skulle byggas privat.
Järnvägen kom att knyta ihop landsändar på ett helt nytt sätt. När den västra stambanan invigdes den 4 november år 1864 förkortades restiden mellan Stockholm och Göteborg från tre dygn till 14 timmar. Dessutom var tåget var betydligt bekvämare än diligens och kostnaderna för att resa sträckan minskade från 40 riksdaler till 10:64 riksdaler.
Före järnvägen skiljde sig tiden mellan Göteborg och Stockholm 24 minuter. Det blev Göteborgstiden som fick bli standard för tidtabellerna för hela riket, men det blev för krångligt att lästa tidtabeller med särskilda omräkningstabeller för tiden. Därför infördes in enhetlig tid in hela riket år 1879
Men orter som fick stationer blomstrade medan regioner långt från järnvägar hamnade i historiens bakvatten. Järnvägens sträckning skapade samhälle som Eslöv, Hässleholm och Borlänge. Nässjö, Falköping, Katrineholm och Laxå var mötespunkter för stambanor, vilket gav stor växtkraft åt dessa orter.
I reprisen av det nymixade avsnitt 53 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Lars-Olov Karlsson, tidigare chef för järnvägsmuseet i Ängelholm och i Gävle. Även journalisten och författaren Per J Andersson medverkar.
Pianomusiken i programmet är låten Escovado av Ernesto Nazareth som är under public domain, Wikipedia.
Bild: Ludvika station omkring år 1860, public domain, Järnvägsmuseet i Gävle. Smedjebackens Järnväg, SmbJ, lok 2 ”Wessman.” Marnäs station senare ändrad till Ludvika
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
