Henry Kissinger Podcasts
-
Thomas vill veta om små modulära kärnkraftsreaktorer (SMR) är svaret på kapacitetsbristen i elnätet. Och hur exakt hur småskaliga kan de bli?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Christian Ekberg, professor i kärnkemi vid Chalmers tekniska högskola, medverkar i programmet för att svara på alla Thomas frågor om små kärnkraftverk.
USA:s tidigare utrikesminister Henry Kissinger, 99 år, tycker att det är dags att förhandla om fred med Ryssland för att undvika världskrig. Men är någon redo att ta det steget? Peter Wallensteen, senior professor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet, är med och reagerar på Kissingers förslag.
Dessutom är Thomas förväntningsfull inför ett uppdrag som han och Louise ska utföra tillsammans ikväll: de ska dela ut priser på Idrottsgalan!
Programledare: Thomas Nordegren
Bisittare: Louise Epstein
Producent: Amanda Rydman -
Vem är det egentligen som bestämmer världsordningen i en global tid? Henry Kissinger har tagit historien till hjälp för att reda ut maktspelen som formar vår värld. Exempel från konfucianismens Kina, Platons idévärld och Napoleonkrigens dramatik varvas med Kissingers egna erfarenheter som tidigare amerikansk utrikesminister och säkerhetsrådgivare. I det här avsnittet förklarar Mattias Hessérus mer om Kissingers egen livsberättelse och hur man kan tolka hans teorier.
Du finner Världsordning och Bokförlaget Stolpes övriga utgivning hos Bokus.se, dessutom till 20 procents rabatt med koden STOLPE20.
Foto: Foto: Internet Archive / Public Library of India
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
”Först säger de att du är galen, sedan slåss de mot dig och sedan förändrar du plötsligt världen". Så lyder Elizabeth Holmes mest kända citat. Det anspelar på Steve Jobs – och alla andra visionärer i Silicon Valley – som trotsat sina belackare och visat att de går att att tänka nytt och annorlunda.
Devisen är i många fall avgörande, men kan även vara försåtlig. Storyn om Theranos visar ju faran med den tystnadskultur som ofta råder inom techbolag som bränner högoktanigt riskkapital i jakten på en vision som ska nås till varje pris. Granskningar av fiaskon som Wework, men även framgångar som Uber och Facebook FB -0,59% , rymmer liknande, varnande exempel om riskerna med detta sätt att bygga bolag.
Elizabeth Holmes egen vision kretsade som bekant kring ett ”mikrolab” som skulle ge mängder med träffsäkra diagnoser med bara några droppar av patientens blod. I en värld där flera provrör blod behövs för motsvarande resultat lät det till en början för bra för att vara sant. Men storyn var för bra för att synas på vetenskapliga grunder. Holmes var ju en ung, ambitiös och idealistisk entreprenör som hade hoppat av Stanford University i Kalifornien för att följa sin dröm.
”Storyn visar hur viktigt det är med källskydd – och farligt det kan bli när visionen plötsligt trumfar verkligheten.”
Med tiden lyckades hon locka investerare som Rupert Murdoch, Betsy DeVos och Carlos Slim att satsa över en miljard dollar på Theranos. Värderingen pumpades upp till hela 9 miljarder dollar och två av USA:s tidigare utrikesministrar, George Shultz och Henry Kissinger, satte sig i bolagets styrelse.
Idag är Elizabeth Holmes skapelse värd noll kronor och hennes dröm ses återigen som en fysisk omöjlighet. Under måndagen dömdes hon för bedrägeri och riskerar nu 20 års fängelse.
Den utdragna, hårt bevakade rättegången är en seger för Silicon Valleys investerare eftersom den förtydligar gränsen mellan förhoppningar och lögner. Detta bör underlätta när affärsänglar och riskkapitalbolag kräver transparens – och ha en avskräckande effekt för bolag som letar genvägar i jakten på sitt mål.
Men rättegången är även en seger för journalistiken. Alla som läst John Carreyrous bok Bad Blood (Ont Blod på svenska) vet vilket enormt arbete som krävts för att kartlägga denna svindlande bluff. Hans arbete började redan 2015 med en serie grävande artiklar i The Wall Street Journal, och vilar till stor del på vittnesmål från anonyma källor från insidan. Dessa har i många fall skrivit på sekretessavtal och tvingats ta stora risker för att berätta sanningen med Theranos advokater hack i häl.
Ett exempel är visselblåsaren Tyler Shultz, barnbarn till styrelseledamoten George Shultz, som under sin korta tid på Theranos upptäckte förfalskad forskning och bristande kvalitetskontroller. När han uppmärksammade ledningen på detta i ett mejl röt de tillbaka, vilket fick honom att säga upp sig. Sedan följde ett Kafkamässigt händelseförlopp som visar hur långt Elizabeth Holmes och hennes partner Sunny Balwani var redo att gå för att tysta kritiken som kom inifrån bolaget.
Ett annat exempel är Erika Cheung, en före detta Theranos-medarbetare som varnade ledningen att företagets egenutvecklade teknologi inte var tillförlitlig nog att använda på patienter. Hon var ett nyckelvittne i rättegången.
Alla journalister som granskat stora techbolag vet hur frustrerande det kan vara att försöka hitta källor som kan berätta om livet på insidan. Sekretessavtal är vanliga. Medarbetare är i regel mycket lojala, även efter de lämnat bolaget. Många har dessutom blivit miljonärer på sina aktieoptioner. Bakom dem står grundare som motverkar snokande murvlar – och istället jobbar för att sätta agendan själva i välregisserade intervjuer och egna kanaler i sociala medier.
Att framgångsrika techgrundare är övertygade om sin egen förträfflighet är kanske inget man kan hålla emot dem. De måste ju våga riskera allt – och orka driva igenom visioner som ingen annan lyckats genomföra. Men som granskningen av bolag som Theranos och Wework visar är det sällan bra att vara oemotsagd. Det gäller för övrigt även framgångssagor som Facebook och Uber. (Tips: läs Mike Isaacs bok Super Pumped om Uber. Det är en av de roligaste, mest träffsäkra skildringar av Silicon Valley-kulturen jag läst!)
Techbolagen är ju vår tids industrikoncerner. De präglar vårt arbetsliv, vår sjukvård, vad våra barn gör på fritiden och hur vi tar till oss information, falsk som äkta. De måste gå att gräva runt och ifrågasätta. Vi har journalister att tacka för att Theranos-bluffen avslöjades i tid, innan riktigt många patienter far illa. Storyn visar hur viktigt det är med källskydd – och farligt det kan bli när visionen plötsligt trumfar verkligheten."
De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning!
Stöd oss:
SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S)
PATREON: https://patreon.com/defria_se
HEMSIDA: https://defria.se
FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se -
”Först säger de att du är galen, sedan slåss de mot dig och sedan förändrar du plötsligt världen". Så lyder Elizabeth Holmes mest kända citat. Det anspelar på Steve Jobs – och alla andra visionärer i Silicon Valley – som trotsat sina belackare och visat att de går att att tänka nytt och annorlunda. Devisen är i många fall avgörande, men kan även vara försåtlig. Storyn om Theranos visar ju faran med den tystnadskultur som ofta råder inom techbolag som bränner högoktanigt riskkapital i jakten på en vision som ska nås till varje pris. Granskningar av fiaskon som Wework, men även framgångar som Uber och Facebook FB -0,59% , rymmer liknande, varnande exempel om riskerna med detta sätt att bygga bolag. Elizabeth Holmes egen vision kretsade som bekant kring ett ”mikrolab” som skulle ge mängder med träffsäkra diagnoser med bara några droppar av patientens blod. I en värld där flera provrör blod behövs för motsvarande resultat lät det till en början för bra för att vara sant. Men storyn var för bra för att synas på vetenskapliga grunder. Holmes var ju en ung, ambitiös och idealistisk entreprenör som hade hoppat av Stanford University i Kalifornien för att följa sin dröm. ”Storyn visar hur viktigt det är med källskydd – och farligt det kan bli när visionen plötsligt trumfar verkligheten.” Med tiden lyckades hon locka investerare som Rupert Murdoch, Betsy DeVos och Carlos Slim att satsa över en miljard dollar på Theranos. Värderingen pumpades upp till hela 9 miljarder dollar och två av USA:s tidigare utrikesministrar, George Shultz och Henry Kissinger, satte sig i bolagets styrelse. Idag är Elizabeth Holmes skapelse värd noll kronor och hennes dröm ses återigen som en fysisk omöjlighet. Under måndagen dömdes hon för bedrägeri och riskerar nu 20 års fängelse. Den utdragna, hårt bevakade rättegången är en seger för Silicon Valleys investerare eftersom den förtydligar gränsen mellan förhoppningar och lögner. Detta bör underlätta när affärsänglar och riskkapitalbolag kräver transparens – och ha en avskräckande effekt för bolag som letar genvägar i jakten på sitt mål. Men rättegången är även en seger för journalistiken. Alla som läst John Carreyrous bok Bad Blood (Ont Blod på svenska) vet vilket enormt arbete som krävts för att kartlägga denna svindlande bluff. Hans arbete började redan 2015 med en serie grävande artiklar i The Wall Street Journal, och vilar till stor del på vittnesmål från anonyma källor från insidan. Dessa har i många fall skrivit på sekretessavtal och tvingats ta stora risker för att berätta sanningen med Theranos advokater hack i häl. Ett exempel är visselblåsaren Tyler Shultz, barnbarn till styrelseledamoten George Shultz, som under sin korta tid på Theranos upptäckte förfalskad forskning och bristande kvalitetskontroller. När han uppmärksammade ledningen på detta i ett mejl röt de tillbaka, vilket fick honom att säga upp sig. Sedan följde ett Kafkamässigt händelseförlopp som visar hur långt Elizabeth Holmes och hennes partner Sunny Balwani var redo att gå för att tysta kritiken som kom inifrån bolaget. Ett annat exempel är Erika Cheung, en före detta Theranos-medarbetare som varnade ledningen att företagets egenutvecklade teknologi inte var tillförlitlig nog att använda på patienter. Hon var ett nyckelvittne i rättegången. Alla journalister som granskat stora techbolag vet hur frustrerande det kan vara att försöka hitta källor som kan berätta om livet på insidan. Sekretessavtal är vanliga. Medarbetare är i regel mycket lojala, även efter de lämnat bolaget. Många har dessutom blivit miljonärer på sina aktieoptioner. Bakom dem står grundare som motverkar snokande murvlar – och istället jobbar för att sätta agendan själva i välregisserade intervjuer och egna kanaler i sociala medier. Att framgångsrika techgrundare är övertygade om sin egen förträfflighet är kanske inget man kan hålla emot dem. De måste ju våga riskera allt – och orka driva igenom visioner som ingen annan lyckats genomföra. Men som granskningen av bolag som Theranos och Wework visar är det sällan bra att vara oemotsagd. Det gäller för övrigt även framgångssagor som Facebook och Uber. (Tips: läs Mike Isaacs bok Super Pumped om Uber. Det är en av de roligaste, mest träffsäkra skildringar av Silicon Valley-kulturen jag läst!) Techbolagen är ju vår tids industrikoncerner. De präglar vårt arbetsliv, vår sjukvård, vad våra barn gör på fritiden och hur vi tar till oss information, falsk som äkta. De måste gå att gräva runt och ifrågasätta. Vi har journalister att tacka för att Theranos-bluffen avslöjades i tid, innan riktigt många patienter far illa. Storyn visar hur viktigt det är med källskydd – och farligt det kan bli när visionen plötsligt trumfar verkligheten." De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se
