Järnvägsmuseet Podcasts
-
I vårsäsongens sista avsnitt gör vi en avstickare där resan i sig var tänkt att vara både mål och mödan värd. Det blev också ett äventyr, men inte som det var tänkt. Våra gäster är Henrik Reuterdahl och Mårten Dunér från Järnvägsmuseet.
Det blir inte alltid som man tänkt sig, och istället för en magisk tur till Kiruna blev det en utflykt till Bollnäs. Dessutom för bara en av programledarna, och till råga på allt med en lite provisorisk fältutrustning. Så ett varningens ord kan vara på sin plats, för i denna sommarspecial blir det hardcore på en helt ny nivå med en tydlig ljudkuliss av järnväg när 11 klassiska vagnar rullar norrut.
Ämnet för denna sommarspecial är tågturism, och våra guider i ämnet är alltså den ständigt återkommande Henrik Reuterdahl samt tågets hovmästare Mårten Dunér. Saker som de två samtalen spårar in på rör exempelvis starten på nöjesresande med tåg, lyxtåg i när och fjärran samt klassiska sträckor och destinationer. Vi kommer även in på vad utsikten från kupén kan bjuda på, och inte minst insikt om vad man genom åren har tillagat och serverat på järnvägens rullande restauranger.
Så luta dig tillbaka och låt dig serveras detta stycke järnvägshistoria inspelat i en förstaklass-vagn från 50-talet på väg mot Kiruna, Malmbanan och midnattssolen. Med detta avsnitt tar vi en paus och siktar på att vara tillbaka den 29 augusti. Går allt som på räls blir det med ett tydligt resenärsfokus. Ha nu en fantastisk sommar!
-
En junimorgon i Dalarna. Två SJ-tåg är på väg rakt emot varandra. Förarna hinner inte bromsa i tid och kraschen är oundviklig. Hur kunde det ske?
Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play.
På perrongen i Borlänge står 11-åriga Johanna och hennes klasskompisar. De har sparat ihop pengar under hela terminen och ska nu på skolresa till Furuvik i Gävle. När tåget kommer in på stationen springer de före 19-årige George, som är på väg till restaurangskolan i Sandviken. Barnen sätter sig i kupén närmast loket och George får gå bakåt i vagnen för att hitta en ledig plats. Det ska rädda hans liv.
När räddningspersonalen får larm om att något har hänt med tågen mellan Hinsnoret och Ornäs tror de första som åker ut att det kanske är en lättare urspårning. När de kommer till olycksplatsen ser de vagnar som har knölats ihop och klättrat upp på varandra. Brandmannen Rune går fram till en hög av plåt och sträcker in handen. Någon där inne greppar tag i den.
Två tåg frontalkrockar på den enkelspåriga sträckan mellan Hinsnoret och Ornäs en junimorgon år 1980. 11 personer dör och 61 skadas i den värsta järnvägsolyckan i Dalarna någonsin.
Medverkande:
Johanna Palmqvist, resenär på tåget.
George Linnell, resenär på tåget.
Berndt Bergström, dåvarande polis i Borlänge.
Rune Masés, dåvarande brandman i Borlänge.
Kent Blomqvist, dåvarande ambulanssjukvårdare i Falun (nu lokalpolitiskt aktiv i S).
Gunnar Ridderstedt, fotograf.
Henrik Reuterdahl, enhetschef för tågtrafiken vid Järnvägsmuseet.
En dokumentär av: Ellen Algren.
Producent: Jon Jordås.
Publicerad: 2022.
-
Den svenska järnvägen band ihop ett fattigt bondeland och skapade förutsättningar för en industrialisering. Efter en succéartad utbyggnaden av järnvägen under den andra hälften av 1800-talet hotades järnvägen först av bussar och lastbilar i början av 1900-talet och senare av bilismen under 1950-talet. Men lägre priser och nya vagnar på 1980-talet har skapat en ny guldålder för svensk järnväg.
Riksdagsmannen Leonard Fredrik Rääf fruktade att järnvägen skulle slå sönder hantverk och bondesamhället. Han varnade för att järnvägen ”dödar allmänhetens omdömesförmåga, kraft och välstånd”. Trots detta fick Sverige sin järnväg, men flera årtionden efter länder som Storbritannien, Tyskland och USA.
Restiderna kortades från dagar till timmar när städer som Stockholm, Göteborg och Malmö knöts samman. Tåget stod för det moderna och de nya hjältarna lokförarna tjänade betydligt mer än en biträdande läkare.
I de flesta industrialiserade länder kom järnvägen under första hälften av 1800-talet. I det fattiga bondelandet Sverige dröjde det ända till 1854 innan regeringen lade fram en proposition om att bygga stambanor mellan Stockholm och Göteborg samt mellan Stockholm och Malmö. När städer knöts ihop med järnväg på 1860-talet växte nya städer växte upp längs stambanorna och efter några år infördes en tid för hela riket.
Tidiga förslag om byggande av stambanor röstades ner i riksdagen. Det fanns en oro vad järnvägen skulle föra med sig. Riksdagsmän ifrågasatte nyttan med järnväg i ett fattigt bondeland. Men år 1854 antog riksdagen ett regeringsförslag som innebar att staten skulle bygga, äga och driva ett nät av s.k. stambanor, medan bibanor och banor av lokalt intresse skulle byggas privat.
Järnvägen kom att knyta ihop landsändar på ett helt nytt sätt. När den västra stambanan invigdes den 4 november år 1864 förkortades restiden mellan Stockholm och Göteborg från tre dygn till 14 timmar. Dessutom var tåget var betydligt bekvämare än diligens och kostnaderna för att resa sträckan minskade från 40 riksdaler till 10:64 riksdaler.
Före järnvägen skiljde sig tiden mellan Göteborg och Stockholm 24 minuter. Det blev Göteborgstiden som fick bli standard för tidtabellerna för hela riket, men det blev för krångligt att lästa tidtabeller med särskilda omräkningstabeller för tiden. Därför infördes in enhetlig tid in hela riket år 1879
Men orter som fick stationer blomstrade medan regioner långt från järnvägar hamnade i historiens bakvatten. Järnvägens sträckning skapade samhälle som Eslöv, Hässleholm och Borlänge. Nässjö, Falköping, Katrineholm och Laxå var mötespunkter för stambanor, vilket gav stor växtkraft åt dessa orter.
I reprisen av det nymixade avsnitt 53 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Lars-Olov Karlsson, tidigare chef för järnvägsmuseet i Ängelholm och i Gävle. Även journalisten och författaren Per J Andersson medverkar.
Pianomusiken i programmet är låten Escovado av Ernesto Nazareth som är under public domain, Wikipedia.
Bild: Ludvika station omkring år 1860, public domain, Järnvägsmuseet i Gävle. Smedjebackens Järnväg, SmbJ, lok 2 ”Wessman.” Marnäs station senare ändrad till Ludvika
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
