Krimhalvön Podcasts
-
Kalle Berg pratar om taxiförare från företagen Uber och Bolt som går ut i strejk för att protestera mot dåliga arbetsvillkor. Ina Lundström pratar om metalbandet Sabaton som nyligen utsågs till Årets folkbildare, men som nu kan bli av med utmärkelsen efter uttalanden om Krimhalvön. Och så kommer konstnären Anton Hellström och berättar om nya kortfilmen Jörgen Hyltes svåger.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Babs Drougge och Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Inom loppet av en vecka har power metalbandet Sabaton från Falun dels blivit strukna från regeringens officiella spellista, och utsetts till årets folkbildare. Nu verkar även den utmärkelsen hänga löst. Det efter att en intervju från 2016, där bandets basist antyder att Krimhalvön är rysk, blivit uppmärksammad.
Sen pratar vi om att det vita snuset, i Frankrike kallat Le snus, blivit trendigt på franska Tiktok. Videor på ungdomar som svimmar, kräks och mår pyton har fått myndigheter att gå ut och varna för de beroendeframkallande svenska prillorna.
-
I ”Ukraina Gränslandet” berättar Anna-Lena Laurén om sin bevakning från ett land i krig. När Krimhalvön invaderades var hon tvungen att leta efter kriget, men idag ser hon ett land som kämpar för sin existens. Hennes bevakning handlar om att vara på plats, att utgå ifrån vad hon ser och vad människorna säger.
-
Ryssland har intensifierat attackerna mot flera städer i Ukraina. Putin hävdar att det är en hämnd för att bron mellan Krim och Ryssland sprängts. Hör om den farliga eskaleringen av kriget.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Efter den dramatiska explosionen på Kertj-bron som förbinder Ryssland och den ockuperade Krimhalvön så har Rysslands president Vladimir Putin anklagat Ukraina för att ha sprängt bron. Inför det ryska säkerhetsrådet hävdade Putin också att Ukraina också låg bakom andra angrepp på ryskkontrollerat område. Det ryska svaret kom snabbt – Ryssland har genomfört massiva luftattacker mot en rad mål i Ukraina. President Putin har hotat med fler liknande angrepp. Flera Nato-länder nu har lovat att leverera mer avancerade luftvärnssystem till Ukraina för att kunna skydda Ukraina mot attacker.
Ny rysk befälhavare utsedd i UkrainaEfter flera veckor av ryska bakslag i Ukraina har Ryssland utsett Sergej Surovikin till ny befälhavare för det Kreml fortfarande beskriver som en ”militär specialoperation” i Ukraina. Surovikin anses vara hårdför och har tidigare tjänstgjort i bland annat Syrien. Sen kriget inleddes har en rad ryska generaler dödats, omplacerats eller sparkats. Hör hur en pressad Vladimir Putin trappar upp våldet mot Ukraina för att pressa fram ryska framgångar i offensiven.
Medverkande: Peter Lidén, överstelöjtnant, Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent, Johanna Melén, tidigare Rysslandskorrespondent
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Katja Magnusson
Tekniker: Joar Jonsson
-
Kievs borgmästare bekräftar minst fyra explosioner i staden dessutom: detta vet vi om sprängningen av bron mellan Ryssland och Krimhalvön. Hör Ekots korrespondent Lubna El-Shanti och Johan Norberg på FOI.
Meverkande: Johan Norberg, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut. Lubna El-Shanti, Sveriges Radios korrespondent med fokus på kriget i Ukraina.
Programledare: Elias Wahlberg
Sändes i P1-morgon 10 oktober 2022
-
Hör intervju med Volodymyr Klytjko, tidigare boxare och bror till Kievs borgmästare, om situationen vid kärnkraftverket Zaporizjzja, oro inför sviktande stöd och attackerna mot den ockuperade Krimhalvön.
-
Babs Drougge och Lisa Nord på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid, Sara Kinberg och Kodjo Akolor.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
På sociala medier har filmklipp spridits från ockuperade Krimhalvön, där solsemestrande ryssar flyr från stranden efter kraftiga explosioner i närheten. Det här kan konsekvenser för den ryska krigsmoralen enligt analyser.
Sedan handlar det om att ovanligt många valsedlar är tomma i år, enligt en genomgång som Svenska dagbladet gjort. Tomma valsedlar innebär ökade möjligheter för extremister att få politisk makt.
-
Ryska styrkor genomför nu en massiv offensiv mot Donbas i östra Ukraina. Hårda strider rasar vid stålverket i Mariupol. Hör hur Donbas är en viktig del av Putins dröm om ett Storryssland.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Donbas i östra Ukraina består av de två regionerna Donetsk och Luhansk. Våren 2014 började ryskstödda separatister ta över delar av området, därefter utbröt strider mellan styrkor med stöd från Ryssland och ukrainsk militär. Hittills har tusentals personer dödats. Nu pågår det stora slaget om Donbas där Rysslands president Vladimir Putin fokuserar på att ta kontroll över hela området.
Donbas har strategisk betydelseOm Ryssland ska kunna ta över hela området från Krimhalvön till Ukrainas östra gräns mot Ryssland så måste ryska styrkor kontrollera hela Donbas. Därför koncentreras storoffensiven just nu i östra Ukraina. Men bedömare tror att det bara är en sorts hävstång för att uppnå större mål och att Putin har ännu mer långtgående ambitioner. Donbas är känt för sin industri som kolgruvor och stålverk. Just nu rasar hårda strider vid stålverket Azovstal i staden Mariupol i Donbas. Hör om Donbas historia, bakgrunden till konflikten och varför området är så avgörande för Putin.
Medverkande: Johanna Melén och Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondenter, Niklas Bernsand, undervisar i Öst- och Centraleuropakunskap och Europastudier vid Lunds Universitet
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Katja Magnusson
Tekniker: Tim Kellerman
-
Samtalen mellan Ryssland och Ukraina i Istanbul verkar har nått något slags genombrott, säger Ekots Rysslandskorrespondent Johanna Melén. Ryssland lovar nu att minska sina styrkor runt Kiev, mot att Ukraina går med på att vara neutrala i Natofrågan.
Det kommer uppgifter om framsteg i samtalen mellan Ukraina och Ryssland. Enligt Rysslands vice försvarsminister ska den ryska militära närvaron minskas drastiskt runt bland annat Kiev.
“De som tjänar mest på en tillfällig lokal vapenvila norr om Kiev just nu är Ryssland”, säger Ekots utrikesreporter David Carlqvist.
Ryska kravet: Ukraina ska vara neutraltUkraina säger att landet kan gå med på att ha en neutral status – mot att man får vissa säkerhetsgarantier. Men först måste det bli fred i hela Ukraina och hållas en folkomröstning om neutral status, som bland annat innebär att Ukraina inte ska gå med i Nato eller husera utländska militärbaser.
Förhandlingar om den annekterade Krimhalvön föreslås kunna pågå under en femtonårsperiod.
“Den ukrainska delegationen har lagt fram ett förslag till den ryska sidan som nu ska skickas vidare till president Vladimir Putin för att han ska titta på det här”, säger Ekots Rysslandskorrespondent Johanna Melén.
Programledare: Olle Wiberg
Producent: Ausi Petrelius
Tekniker: Jocke Persson
-
Den 24 februari 2022 kommer leva kvar som det datum så efterkrigstidens Europa övergick i något annat. Vi lever i en ny epok, en ny världsordning. Vi är just nu inne i krigets dimma och kan inte förutsäga vad som komma skall, men att det inte finns någon väg tillbaka är tydligt.
På en säkerhetskonferens i München 2007 lade Vladimir Putin fram sina ambitioner, vilket han sedan satte kraft bakom i kriget i Georgien 2008 och annekteringen av Krimhalvön 2014. Det gick alltså att förutse delar av skeendet, om än inte exakt när och var. Men kan man spåra dagens krig längre bakåt än så? Vilka krafter släpptes loss av Sovjetunionens upplösning?
I en ny bok – Det fallna imperiet – Ryssland och väst under Vladimir Putin (Fri tanke) – beskriver Martin Kragh, biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier (SCEEUS) och seniorforskare vid UI, vägen fram till det ödesdigra datumet för några veckor sedan. Han vänder sig mot att det skulle ha varit ödesbestämt att Ryssland och västvärlden återigen blev fiender. Det fanns möjlighetsfönster, men dessa har genom åren stängts ett efter ett:
Utvecklingen har varit kumulativ. Nya ärrbildningar och förlorad ömsesidig tillit har följt i spåren på varje enskild kris. Människor har en förmåga att välja sina tragedier och stora segrar. Båda utgör bärande element i formeringen av länders nationella identitet. Putin har gjort det sovjetiska imperiets fall till sitt lands stora tragedi. Andra världskriget till sin stora seger. I detta hänseende finns det inget överraskande med hans förda politik. Enligt en rysk opinionsmätning i mars 2021 önskade 67 procent av respondenterna att Sovjetunionen aldrig upphört att existera. En absolut majoritet av befolkningen delar uppfattningen om segern 1945 som sitt lands noblaste ögonblick. Det ryska ensamhetssyndromet – känslan av att vara utsatt av hot inifrån och utifrån – har inte saknat inslag av såväl stolthet som sentimentalitet och tragedi. Å ena sidan en formidabel stormakt med ansvar för den globala säkerhetsarkitekturen. Å andra sidan ett land som är hotat och nödgas vidta åtgärder för att skydda sina legitima intressen.
Den som vill kan förhandsbeställa Martin Kraghs bok här (den släpps 31 mars). Jag rekommenderar den varmt för alla som vill få en djupare förståelse av Putins Ryssland, och beslutet att invadera Ukraina.
PS. Några rader angående de närmaste två veckorna här på Rak höger. Jag är just nu igång med ett kortvarigt projekt som tar mycket tid av mig. Mer tid än jag trodde när jag började med det. Därför kommer jag skriva lite mindre här under två veckor, om jag utgår ifrån att arbetsbördan under projektets första vecka kommer vara relativt oförändrad under de två kvarvarande veckorna. Däremot blir det två poddavsnitt den här veckan. Och snart är jag igång som vanligt igen. DS.
Jag mottar inga statliga bidrag eller annan finansiering, utan förlitar mig helt på er läsare och lyssnare. Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för mig att fortsätta vara en självständig röst.
Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)
This is a public episode. If you’d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe -
130 000 ryska soldater står längsmed Ukrainas gräns sedan flera veckor och påstår sig utöva militärövningar. Men, USAs underrättelsetjänst påstår tvärtom. De känner sig säkra, Ryssland kommer anfalla och detta varnar man öppet resten av världen - en ovanlig strategi om man jämför hur USAs underrättelsetjänst agerade med nästan total tystnad förra gången det begav sig 2014 på Krimhalvön. Världen håller andan men verkar mycket enade i sin kritik och retorik mot Putin och hans metoder.Men, kommer det verkligen bli ett krig? Har Putin och Ryssland verkligen råd? Och vad kommer hända med Putin om hans stormrika oligarkers tillgångar fryses; får han då fortsatt deras stöd? Är Putins dagar räknade och överlever han själv om Ryssland anfaller?Gäst: Vera Efron - författare och rysslandsexpert.OBS: Det blev lite fel i avsnittet där vi blandade ihop SWISH med SWIFT. Vi ber om ursäkt men det skall nu vara korrigerat (den 20 februari 21.22).En podd av: Mikael HylinMusik: Anton Fossum-HylinOmslagsfotot: The Reference: 'Russia vs Ukraine explained: Why are Russia and Ukraine in conflict? Will there be a war?'Friskrivningsklausul: De berättelser, fakta, åsikter och synpunkter som presenteras i denna podcast är uteslutande de som tillhör presentatören eller intervjuobjektet och speglar inte Spionpoddens officiella policy eller ståndpunkt. Spionpodden är en oberoende, ideell podcast utan kopplingar till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga eller privata särintressen. Den är varken kontrollerad eller ägd av någon tredje part.
Disclaimer: The stories, facts, views, and opinions presented in this podcast are solely those of the presenter or interviewee and do not reflect the official policy or position of Spionpodden. Spionpodden is an independent, non-profit podcast with no affiliations to political, religious, economic, public, or private special interests. It is neither controlled nor owned by any third party.
-
Från ingenstans dyker tungt beväpnade soldater upp i Ukraina. De vägrar berätta vilka de är. Mitt i kaoset finns fotbollsspelaren Gustav Svensson, som börjar planera sin flykt.
Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play.
Det är slutet av februari 2014 när soldater i olivgröna uniformer stormar Krimhalvöns regionala parlament.
Några dagar tidigare har en proteströrelse i Ukrainas huvudstad Kiev lett till ett maktskifte i landet. En ryskvänlig president har avsatts och den nya regeringen vill närma sig EU istället för Ryssland.
Specialförbanden som nu bit för bit ockuperar Krimhalvön bär uniformer som är misstänkt lika dem ryska armén använder. Men Ryssland nekar in i det längsta till att de gröna männen är ryska styrkor. Snabbt utlyses en folkomröstning på halvön. Under överinseende av de mystiska militärerna ska invånarna rösta om att ansluta sitt område till Ryssland.
Medverkande:
Gustav Svensson, fotbollsspelare.
Juli Mamchur, överste inom den ukrainska armén. (Svensk röst: Max Lapitskij.)
Tatjana Kurmanova, lokaljournalist på Krimhalvön. (Svensk röst: Tatjana Alexandrova.)
Carl Bildt, Sveriges fd utrikesminister.
Johan Norberg, militäranalytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.
Sten Sjöström, utrikesreporter SR Ekot.
Elin Jönsson, utrikesreporter SVT.
Mustafa Dzjemilev, parlamentsledamot och ledare för krimtatarerna. (Svensk röst: Tonchi Percan.)
En dokumentär av: Viktor Löfgren.
Producent: Lasse Truedson.
Exekutiv producent: Jon Jordås.
Dokumentären är gjord av produktionsbolaget Tredje Statsmakten, för Sveriges Radio.
Publicerad: 2022.
