Beirut Podcasts
-
Högerpopulister och religiösa extremister vill att vi lever i okunskap om att öst och väst är präglat av varandra. Men ibland går de inte ens att skilja åt, säger idéhistorikern Michael Azar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad 2019-08-12.
Varje gång jag hälsar på mina släktingar i Libanon får jag höra samma historia.
Förr eller senare kommer någon nämligen att förklara för mig ”att vi, vi libaneser, vi är minsann inte araber utan fenicier!”
Det är tänkt som en komplimang, så när jag ändå väljer att ifrågasätta deras tes så brukar det snabbt bli dålig stämning. Menar ni verkligen, frågar jag, att libaneser och araber är helt två skilda raser? Och hur kommer det i sig så fall att så många libaneser faktiskt identifierar sig som araber?
Deras sedvanliga svar är att det inte i första hand handlar om ras utan om civilisation. För det är egentligen det här som dom är ute efter: att visa att det finns en markant skillnad mellan de riktiga libaneserna – det vill säga arvtagarna till de aktade fenicierna – och de kryptolibaneser som betraktar sig som araber, det vill säga muslimerna. Det förflutna tjänar med andra ord som en existentiell och politisk samtidskompass. ”Vi kristna libaneser”, påstår mina släktingar, ”är i grunden västerlänningar till skillnad från muslimerna som hör till arabvärlden och österlandet.”
Jag låter mig ändå inte övertygas, utan påminner dom nu om att de själva inte bara talar arabiska, utan också dagligen äter arabisk mat, tittar på arabiska filmer, lyssnar på arabisk musik och dessutom i grunden delar samma Gudsuppfattning som muslimerna.
Med viss triumf i rösten tillägger jag att några av de mest tongivande förespråkarna för arabisk enighet har varit just kristna libaneser.
Vid det här laget brukar en av mina äldre kusiner – George – gripa in: ”Du Michael”, säger han, ”du som har bott i Sverige i hela ditt liv, hur skulle du kunna förstå de konflikter som pågår här?” Och sedan markerar han att diskussionen är över. Jag inser omedelbart att det inte är mödan värt att fortsätta debatten. Det hör till saken att George regelbundet visar mig sina vapengömmor för att påminna mig om att frågan om hans identitet inte är en teoretisk fråga utan en fråga om överlevnad.
I själva verket har öst och väst slingrat sig så många gånger runt varandra att det är svårt att urskilja vad som är vad
”Väst är väst och öst är öst, och aldrig mötas de två.”
Rudyard Kiplings devis från 1889 är ett återkommande mantra som fortfarande florerar på många håll, också i ett land som Libanon där väst och öst de facto möter varandra varje dag. Som bekant har självutnämnda företrädare på båda sidor har – åtminstone sedan korstågens tid – gjort allt för att hålla gränsen så intakt som möjligt. Så ofta har de förklarat varandra krig att relationen mellan det så kallade västerlandet och österlandet ännu idag präglas av misstro och hat.
Men det finns naturligtvis också en annan historia – och det är en historia om ömsesidig fascination och förälskelse. I själva verket har öst och väst slingrat sig så många gånger runt varandra att det är svårt att urskilja vad som är vad – och vem som är vem. Till passionsdramernas natur hör ju att de förändrar båda parterna och att de dessutom ofta ger upphov till oäktingar som undergräver alla skarpa gränsdragningar. Få känner nog till att centrala aspekter av vad man idag kallar västerländsk filosofi vilar på betydande insatser från muslimska tänkare. Än färre är nog medvetna om att religionen islam har funnits längre på den europeiska kontinenten än protestantismen – och att kristna stater genom Europas hela historia ingått allians med muslimska stater för att kriga mot andra kristna stater.
Ibland blir okunskapen rent komisk. Jag ljuger inte när jag säger att jag ofta måste påminna vissa européer om att kristendomen inte är en västerländsk uppfinning.
Så mycket för tanken att Orienten är muslimsk och Occidenten kristen.
hur övervinner man den ömsesidiga misstänksamhet som koloniala erövringskrig och helig terror lämnat efter sig?
Med andra ord finner man inte sällan österlandet djupt inbäddat i västerlandet – och vice versa. Denna insikt är viktig att ha med sig i samtiden, eftersom vi behöver ordentligt med intellektuellt självförsvar mot den högerpopulism och religiösa extremism som helst ser att vi lever i okunskap om oss själva och den historia som har format oss.
Men var går i så fall gränsen mellan öst och väst? Hur skiljer man mellan realitet och fiktion i sådana här komplexa frågor? Och hur övervinner man den ömsesidiga misstänksamhet som koloniala erövringskrig och helig terror lämnat efter sig?
Alltsedan Edward Said 1978 publicerade sitt banbrytande verk, ”Orientalism”, har sådana frågor trängt sig allt djupare in i den intellektuella diskussionen. De hemsöker inte bara vetenskaperna och den politiska debatten utan också den samtida litteraturen. Ett spännande exempel från romankonsten finner vi i den franske författaren Mathias Énards ”Boussole”. Denna flerfaldigt prisbelönta roman – titeln kan översättas med ”Kompass” – tar sig an stora delar av den europeiska kulturhistoriens intrikata kärleksförbindelser med Österlandet. Det är med andra ord inte de klassiska protagonisterna som står i centrum – det vill säga, korsfarare och soldater, statsmän och missionärer – utan diktare, konstnärer och kompositörer.
Enard är ute efter att visa hur bilden av Orienten fungerat som en ändlös inspirationskälla för tonsättare som Mozart, Beethoven, Berlioz, Liszt och Schubert, för författare som Goethe, Flaubert, Rimbaud och Eberhardt, och för målare som Ingres, Delacroix, Matisse och Kandinsky. Ja, det är väldigt många namn som figurerar på dessa fem hundra sidor av tättskrivna reflektioner över konstens förmåga att överskrida gränser och utvidga vår existentiella horisont. Konstnärerna hjälper oss, menar författaren, att se de andra i oss själva – och oss själva i de andra. Slutsatsen är både enkel och övertygande: i hjärtat av det som vi kallar västerländsk kultur pulserar melodier, tankar och former från en kultursfär som paradoxalt nog ständigt förtalas och förkastas som om den vore oss helt främmande.
Romanens huvudfigur är en viss österrikisk musikolog och orientalist vid namn Franz Ritter. Under en lång sömnlös natt i hemstaden Wien drar han sig till minnes sina resor i Orientens mytomspunna städer: Istanbul, Teheran, Bagdad, Beirut, Kairo och så vidare.
Han tänker på scener han bevittnat, på konferenser han bevistat, på texter han läst – och droger han prövat. Och över alla minnen svävar ett omtumlande kärleksmöte med en framstående kvinnlig orientalist vid namn Sarah. Ur en litterär synvinkel kan det låta som en banal intrig, men samtidigt är det just genom Ritters flödande medvetandeström som romanen förmår utforska allt vad drömmen om Orienten har gett upphov till inom europeiskt kulturliv.
”Boussole” utgör en hyllning till alla de skapande krafter som vågat sig bortom snäv narcissism och kulturell isolering. När romanens huvudperson uttrycker sin smärta över samtidens katastrofala utveckling – från Syriens sönderfall till fascismens återkomst i Europa – tänker jag igen på mina släktingar i Libanon och deras förtvivlade försök att navigera i en verklighet som formas av krig i gudarnas, nationernas och civilisationernas namn. Dag efter dag måste de vända in och ut på sig själva för att inte förlora sin kompass i en värld av ständigt skiftande gränser, identiteter och allianser.
Men sedan slås jag plötsligt av insikten att deras dystra öde också är mitt eget.
På samma sätt som det faktiskt också är ditt.
Michael Azar, professor i idé- och lärdomshistoria
Litteratur
Mathias Énard: Boussole. Actes Sud, 2015. -
Ett av Mellanösterns mest omtalade krigsbrott äger rum 1982 i Libanon. Jakten på sanningen ska pågå flera decennier.
Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play.
I skymningen den 16 september 1982 tågar en grupp tungt beväpnade män in i de palestinska flyktinglägren Sabra och Shatila i västra Beirut, Libanon. De tillhör det kristna partiet Falangisternas väpnade milis, och de vill utkräva blodshämnd.
Trots internationella löften står civilbefolkningen skyddslös – och 36 timmar senare ligger liken staplade i högar längs med de smala gränderna.
Mitt i mardrömmen finns en svensk sjuksköterska. Två nordiska journalister blir bland de första att med egna ögon bevittna vad som hänt.
Men vem bär egentligen blod på sina händer? Två decennier senare inleds en unik rättsprocess. Och i centrum står Israels premiärminister Ariel Sharon.
Medverkandelista:
Imad Qassem, överlevde massakern.
Omar Daoud, överlevde massakern.
Louise Norman, narkossköterska.
Agneta Ramberg, dåvarande Mellanösternkorrespondent för Sveriges radio.
Odd Karsten Tveit, dåvarande Mellanösternkorrespondent för NRK radio.
Chibli Mallat, libanesisk människorättsjurist.
En dokumentär av: Fanny Hedenmo.
Producent: Lasse Truedson.
Exekutiv producent: Jon Jordås/SR.
Dokumentären är gjord av produktionsbolaget Tredje Statsmakten.
Publicerad: 2022.
-
Johan Landsberg var rankad 48 i världen i dubbel och 513 i singel som bäst som spelare efter att ha spelat collegetennis för bland annat University of Mississippi. Som coach har Landsberg erfarenhet av att ha hjälpt bland andra Joachim Johansson, Simon Aspelin och Harri Heliövaara, men även från att ha tränat barn och ungdomar på RQT samt när han var med och startade upp samt drev en tennisskola och akademi i Beirut, Libanon. Dessutom kommentarar Johan Landsberg sedan flera år tillbaka tennis på Eurosport.
I avsnittet pratar vi om:
- hur collegetennis la grunden för Landsbergs dubbelkunskaper
- om när Landsberg slog Roger Federer i singel och mötte John McEnroe i dubbel
- om sitt äventyr i Beirut och tennisens status i Libanon
- sociala medier och rollen de spelar i dagens samhälle
- vad som är viktigt att tänka på när man tränar barn och ungdomar
- hur han resonerar och tänker när han kommenterar tennis på tv
- Landsbergs stora kärlek till sporten tennis
Besök www.linuspabaslinjen.com för fler reportage och intervjuer -
I en tid av starka krafter i världen som vill kontrollera information och vår förmåga (eller oförmåga) att se fakta - pratar vi med professorn som i sin ungdom själv upplevde mekanismerna och känslan av att något eller någon ligger bakom illasinnade komplotter. Möt Annika Rabo, professor i socialantropologi och medlem i Comparative Analysis of Conspiracy Theories - ett europeiskt nätverk med fler än 160 forskare från 40 länder.
Under livet som socialantroplog har det blivit många koppar kaffe med en mängd människor i både Beirut och Aleppo, där Annika länge försökt förstå ett vardagsliv där stark skepsis, genuin oro eller ångest tagit över och skapat konspirationsteorier som genomsyrar allt. Och där hon upptäckt att det i princip är omöjligt att bryta igenom det, med information eller kunskap. Det, måste ske långt innan teorierna har fått fäste.
Avsnitt 53 är ett samtal mellan Annika Rabo professor vid Stockholms universitet, och Lars Lingman och Katarina Pietrzak på RISE. -
Coola beats, finkade presidenter och provokativa middagar – i avsnitt 100 av Global Podd utmanar vi dina fördomar om några av världens knepigaste länder. Häng med till Libanon, Honduras och Nigeria – tre länder du trodde att du visste allt om!
Global Podd fyller 100 och vi bjuder på tre roliga och inspirerade spaningar från länder som annars bara bjuder på problem och elände. Vi analyserar den arabiska versionen av filmen Perfect Stranger som alla i Mellanöstern älskar – eller hatar – och som bryter mot de fördomar som många har om hur det är att leva i Egypten eller Libanon.
I Honduras firar människor på gatorna att rättvisa äntligen kan råda sedan USA begärt att den förre presidenten - som satt vid makten fram till den 27:e januari 2022 – utlämnas för narkotikabrott.
Och från Nigeria kommer artisterna Burna boy och WizKid – afrobeats slår stort och visar att Nigeria är långt mer än bara korruption och Boko Harams terror.
Häng med och låt dig överraskas av det som händer i tre länder med garanterat dåligt rykte!
Medverkande:
Rouba El Helou, lärare vid Notre Dame- Universitetet i Beirut. Joan Sauzo, journalist i Honduras huvudstad Tegucigalpa. Mike Yangstar, DJ och klubbskapare i Stockholm.Programledare:
Ylva Bergman och David Isaksson -
Nobelpristagaren Ardem Patapoutian växte upp i Beirut och var bara åtta år när inbördeskriget började. När han var 18 blev han kidnappad av milismän. Den uppväxten påverkade mig mycket, säger han.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Men han tror också att det har hjälpt honom i forskningen, och menar sådant som ihärdighet och tuffhet. Det kan behövas för att ta sig fram som forskare.
Han får priset för upptäckten av receptorer, en sorts mottagarmolekyler, som känner av tryck och beröring, allt från en kram, smekning, eller kyss och sanden under barfotafötter till sånt som gör ont.Programmet sändes första gången i Vetenskapsradion Forskarliv 9 dec.
Lena Nordlund
[email protected] -
Ardem Patapoutian växte upp i Beirut och var bara åtta år när inbördeskriget började. När han var 18 blev han kidnappad av milismän. Den uppväxten påverkade mig mycket, men jag tror jag då lärde mig sådant som jag senare haft nytta av, säger han.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Han syftar på sådant som ihärdighet och tuffhet, som behövs för att ta sig fram som forskare.
Han får priset för upptäckten av receptorer, en sorts mottagarmolekyler, som känner av tryck och beröring, allt från en kram, smekning, eller kyss och sanden under barfotafötter till sånt som gör ont.
Lena Nordlund
[email protected] -
Den 4 augusti 2020 exploderar 2.750 ton av ammoniumnitrat i hamnen i staden Beirut. Men hur gick det här till? Kunde denna olycka ha förhindrats? Det ska vi ta reda på idag.Redan nu finns fler avsnitt från den nya säsongen på Podplay. Givetvis helt gratis! Lyssna på Podplay.se eller i appen.Glöm inte att prenumerera på min Youtube-kanal Snabb Fakta och på Instagram heter jag @Snabb.Fakta
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
I podden Vi var där träffar vi kända personer som har flytt till Sverige. Det här avsnittets huvudperson är Rania Shemoun Olsson, journalist och programledare på TV4. 1978 höll den då 3-åriga Rania sin mamma hårt i handen när de såg hur en grupp män radades upp mot en vägg i Beirut i inbördeskrigets Libanon. Männen skulle arkebuseras, en av dem var Ranias pappa. Nu berättar hon sin historia - om flykten över Medelhavet, hur det var att komma som flyktingbarn till Sverige och mycket mer.Programledare: Alexandra Pascalidou See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
-
I podden Vi var där träffar vi kända personer som har flytt till Sverige. Det här avsnittets huvudperson är Roy Fares, känd konditor, författare och tv-profil. 1990 tjöt krigssirenerna över Beirut. Roy Fares var sex år gammal och minns hur pansarvagnar och skottlossning hördes genom väggarna till skyddsrummet där han och hans familj tog skydd. Nu berättar han sin historia - om flykten, hur det nya livet i Sverige påverkade familjen och mycket mer.Programledare: Alexandra Pascalidou See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
-
Förra veckan skakades Libanon av interna strider, flera personer dog och många skadades i skottlossningar som utbröt när demonstrationer urartade.
Explosionerna i Beiruts hamn förra sommaren skakade om landet rejält, men fortfarande vet man inte hur det gick till. Den senaste veckans oroligheter handlar dels om förra årets explosioner och dels om krisläget som landet befinner sig i.
Vad händer i Libanon just nu?
I Aftonbladet Utrikes går vi igenom den senaste tidens händelser och hur läget är i landet just nu.
Programledare: Jenny Ågren. Utrikeskommentator: Nivette Dawod.
-
Historien om hur terrorledaren Usama Bin Laden format generationer av jihadister. Så lever hans arv vidare 20 år efter attackerna den 11 september.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Om den globala jihadismens uppgång, fall och återkomst. Hör hur vår korrespondent hamnade hos al-Qaida av misstag och trodde han skulle dö, om att få lift med talibaner till badsjön och varför idéerna om heligt krig lever vidare trots att terrorgrupperna krossas militärt. Hör också varför IS-krigare och talibaner älskar vita Toyota-pickups och varför pussel med Usama Bin Ladens bild finns i leksaksbutiker i Gaza.
Medverkande: Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent, Johan Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondent, Massood Qiam, expert på Afghanistan
Programledare: Johar Bendjelloul
Producent: Katja Magnusson
Tekniker: Tor Sigvardson
Musik som spelas i avsnittet: Capharnaüm Khaled Mouzanar, Beirut Taxi Alexandre Desplat
-
Historien om hur terrorledaren Usama Bin Laden format generationer av jihadister. Så lever hans arv vidare 20 år efter attackerna den 11 september. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Om den globala jihadismens uppgång, fall och återkomst. Hör hur vår korrespondent hamnade hos al-Qaida av misstag och trodde han skulle dö, om att få lift med talibaner till badsjön och varför idéerna om heligt krig lever vidare trots att terrorgrupperna krossas militärt. Hör också varför IS-krigare och talibaner älskar vita Toyota-pickups och varför pussel med Usama Bin Ladens bild finns i leksaksbutiker i Gaza. Medverkande: Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent, Johan Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondent, Massood Qiam, expert på Afghanistan Programledare: Johar Bendjelloul Producent: Katja Magnusson Tekniker: Tor Sigvardson Musik som spelas i avsnittet: Capharnaüm Khaled Mouzanar, Beirut Taxi Alexandre Desplat
-
One year has passed since the biggest non-nuclear explosion in the world exploded in Beirut. Still, no one has been held accountable. Victims are demanding justice. The reconstruction of the city has mainly been rebuild by private initiatives.
Global Podd is back in Beirut. The restaurant Mayrig was 300 meters from the explosion and severely hit with injured staff. Soon after the explosion, they decided to, dispite their own suffering, distribute thousands of meals to those in need. Remy, their communication manager tells us what happened.
The explosion took place at 18.07 and that is also the name given to Beirut 607.com that has documented all the people who have died and suffered from the explosion. With beautiful photos and storys in a book and on a website.
Ahmad Mroueh is behind this initiative. He describes that people of many nations died, but that there are still deaths that are not accounted for.
In the podcast, the sectarian system is discussed, run by a political corrupt elite of former warlords. As well as the systematic corruption among the government.
Daraj is an independent media that has investigated the governor for the central bank who is now under investigation for alleged embezzlement and money laundering worth hundreds of millions in Switzerland and France.
Alia Ibrahim also speaks of the international investigation that Daraj has been involved in of the Israeli spyware Pegasus that has suppressed freedom of expression and spied on journalists and human rights activists in the region.
Participants:
Ramy Nehme, communication officer restaurant Mayrig, Beirut Ahmad Mroueh, founder of the socio-economic justice initiative: MAAN and Beirut607.com Alia Ibrahim, Co-founder and CEO of independent media Daraj.com Hosted by: Ylva Bergman, co-host of Global Podd. -
VEM: Gina Dirawi
YRKE: Programledare mm
AVSNITT: 408
OM: Att vara som Sia, Costa Rica, (att inte göra) firmagig, andlighet, islamofobi, dokumentären, veganism, yoga, att betala mer skatt, att livet ska få sin gång, Lissabons likheter med Beirut och givetvis en hel del om att sova med kniv bredvid sängen.
SAMTALSLEDARE: Kristoffer Triumf
PRODUCENT: Mattias Nordgren (vik)
DISTRUBUTION: Acast
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
- Daha fazla göster
