Utrikespolitiska institutets Podcasts
-
Tre år efter skilsmässan mellan EU och Storbritannien är bodelningen nu klar, men långt ifrån accepterad. Hör om gränser som utmanar den sköra freden och om hur Storbritannien mår efter Brexit.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det har gått 25 år sedan Långfredagsavtalet på Irland som satte punkt för den blodiga konflikten mellan protestantiska unionister, som vill tillhöra Storbritannien, och katolska nationalister, som vill tillhöra Irland. Men – som USA:s president Joe Biden underströk när han besökte landet inför årsdagen – ett slut på konflikten var inte en självklarhet. Fredsavtalet vilade till viss del på att Storbritannien och Irland tillhörde samma union, vilket Brexit har satt stopp för. Hör om gränsdragningskonflikten som petar i gamla sår och Windsor-ramverket som klubbats formellt men fortsätter att lamslå det nordirländska, regionala styret.
Så mår Storbritannien efter BrexitTre år efter det formella utträdet ur EU står Storbritannien inför stora utmaningar på hemmaplan, med skenande priser och ökad fattigdom. Hur mår Storbritannien efter skilsmässan och hur mycket av de nuvarande problemen kan skyllas på Brexit? Hör också om det grannlaga arbete som återstår när EU-avtrycket ska tvättas bort ur det brittiska rättssystemet.
Medverkande: Stephanie Zakrisson, Londonkorrespondent, Susanne Palme, EU-kommentator och Nicholas Aylott, chef för Utrikespolitiska institutets Europaprogram.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Anna Roxvall
Tekniker: Adam Alvin -
Babs Drougge och Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Turkiet kommer inte att släppa in Sverige i Nato så länge man får bränna koranen här. Det sa president Erdogan under ett tal igår. Men hur höga växlar ska man egentligen dra på Erdogans olika utspel? Inte så höga alls, menar Utrikespolitiska institutets Jan Hallenberg.
Sen pratar vi om ikonen Hekashepes, som tros vara den bäst bevarade icke-kungliga mumien som hittills hittats. Men egentligen borde man inte kalla honom för mumie, utan för en mumifierad person, menar flera museipersoner, som tycker att begreppet är avhumaniserande.
-
Sedan militärkuppen 2021 har våldet i Myanmar bara fortsatt. Juntan har dödat och fängslat 1000-tals personer. De drar sig inte heller för att använda militära medel mot sin egen befolkning. Men trots våldet har juntan inte lyckats trycka ner motståndet från de som slåss för ett fritt och inkluderande Myanmar. Så hur ska oppositionen kunna ta tillbaka makten från juntan? Och vad har egentligen hänt under senaste året av våld, repression och frihetskamp?
Medverkande:
Kristina Simion, forskare vid Utrikespolitiska Institutets Asienprogram.
Tomas Cole, forskare vid institutionen för socialantropologi vid Stockholms universitet.
Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Nordöstra Syrien och norra Irak har flyganfallits av Turkiet. Tiotals civila ska ha dött och enligt Turkiet själva har runt femhundra kurdiska mål träffats. Även området kring det omtalade al-Hol lägret, där flera personer med kopplingar till IS befinner sig, har attackerats och flera lyfter nu en oro för att kampen mot IS äventyras i och med det turkiska anfallen. Turkiet motiverar det hela genom att beskriva det som en vedergällning efter terrordådet i Istanbul i november i år, där Turkiet pekar ut kurdiska PKK och syrisk-kurdiska PYD som ansvariga. Men de nekar. Vad vet vi om vilka som låg bakom terrordådet I Istanbul? Vad vet vi om de turkiska flyganfallen? Nästa år är det val i Turkiet där Erdogan hoppas på seger, har det en påverkan på den här situationen? På vilket sätt är Ryssland och USA inblandade i det hela?
Gäst: Aras Lindh programsamordnare och analytiker vid Utrikespolitiska institutets Mellanöstern- och Nordafrikaprogram
Programledare: Vilma Ljunggren
-
För första gången sedan 1939 skickar Sverige nu vapen till en krigszon. Vad betyder några tusen pansarskott för Ukraina och hur förändrar det här läget för Sverige?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sveriges riksdag har beslutat att gå in med militärt stöd i Ukraina i form av 5000 pansarskott 86.
- De kan användas för att stoppa eller hindra och fördröja en framryckning av bepansrade fordon. Men de skulle också kunna användas i strid inne i städerna, säger Björn Fägersten, chef för Utrikespolitiska Institutets Europaprogram.
Kan stoppa 2.500 ryska stridsfordonVapnet är lätt att använda och kan sättas i händerna på en person utan någon längre militär utbildning. För att stoppa ett fordon krävs en träff från 1-2 pansarskott.
- Det innebär ju i teorin att 2.500 fordon kan stoppas av de här pansarskotten, säger Fredrik Jacobsson, arméns vapenofficer.
Men för att göra skillnad krävs att de här vapnen som nu utlovas från länder i och utanför Europa, når fram. Och här ser Björn Fägersten många och allvarliga risker längs vägen.
Medverkande: Fredrik Jacobsson, arméns vapenofficer och Björn Fägersten, seniorforskare och chef för Utrikespolitiska Institutets Europaprogram.
Av:
Bo Torbjörn Ek, programledare
Ulrika Bergqvist, programledare, reporter
Carl-Johan Ulvenäs, producent
Per Vallgårda, reporter och research. -
Sommarspecial: Utrikespolitiska institutets Asienprogram och SASNET (Swedish South Asia Studies Network) vid Lunds universitet släpper en ny podd i höst - Indienpodden. I det här avsnittet av Utblick berättar personerna bakom projektet vad vi kan förvänta oss. Vi får också ett smakprov på hur det kommer att låta.
Medverkande:
Henrik Chetan Aspengren, forskare och tillförordnat programchef på UI:s Asienprogram
Julia Wiræus, journalist, poddmakare och Indienkännare
Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
