Rom Podcasts

  • Sara Lafolie från Svenska barnboksinstitutet kommer till studion för att berätta om årets Barnboksprovning. Dessutom intervjuar vi Lars Andersson och åker hem till bokcirkeln i Visby.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Bokprovningen, som noggrant går igenom föregående års utgivning av barn- och ungdomsböcker, har gjorts sedan 1993.

    LARS ANDERSSON OM VAD MAN KAN GÖRA SOM FÖRFATTARE OCH FÖRÄLDER

    Vad har då litteraturen själv för ansvar för att bli läst? Och författarna? Lars Andersson, som nyligen kommit ut med sin 36:e roman, har en skarp uppmaning. Dessutom berättar han för vår reporter Jenny Teleman om hur det känns när en son med Downs syndrom börjar att läsa.

    HEMMA HOS BOKCIRKELN "TRE KVINNOR" I VISBY

    Tre kvinnor från gotländska Visby har sedan två år tillbaka läst och diskuterat böcker, oftast böcker de inte tycker särskilt mycket om och oftast med nån bebis närvarande. Nu är Caroline Svensson, Linnea Wigforss och Sara Kurland med och korar vinnaren av Sveriges Radios romanpris.
    Vår reporter Helene Alm besökte dem.

    TREDJE NOMINERADE POETEN TILL SVERIGES RADIOS LYRIKPRIS

    Lyrikpriset är det äldsta av Sveriges Radios priser och har sedan delats ut sedan 1958, då Nelly Sachs blev den första mottagaren. Som uppladdning inför Litteraturveckan i P1, som börjar på måndag, sänder vi den här veckan korta uppläsningar ur varje nominerad poets utgivning. Pristagaren utses av en jury.
    I dag: Christoffer Bergström, som debuterade 2022 med samlingen "Avstånd".

    "BEEF" – EN AV DE MEST HYLLADE TV-SERIERNA PÅ LÄNGE PÅ NETFLIX

    I tv-serien Beef på Netflix hamnar två trafikanter i en våldsam trafikincident – som båda vägrar att släppa. Det leder till hämndaktion efter hämndaktion som till slut riskerar att rasera båda deras liv.

    Vår filmkritiker Joakim Silverdal gav den en fyra i betyg i Kulturnytt i morse. Vad är det då som är så bra med Beef?, frågar vi honom i ett samtal om konflikt och komik.

    ESSÄ: OM RESANDETS VÄLSIGNELSER

    Människan är en resande varelse och efter pandemi har förstås resorna ökat - både i antal och i distans. Kanske funderar du som lyssnar just nu på om och vart du ska färdas i sommar. Då kan det vara värt att bli påmind om varför vi reser, samt vilken sorts resor som får störst betydelse.
    Anna Blennow är inte enbart poet och docent i latin, utan en tågresenär av rang som dessutom forskat på guideböcker till Rom. Nu får hon guida oss genom en historia av resor.

    Programledare: Cecilia Blomberg.
    Producent: Mattias Berg.

  • Världens största icke-digitala uppslagsverk tillkom långt före sina mer omtalade europeiska kusiner. Göran Sommardal reflekterar över Yongle-encyklopedin, och över varför den inte finns bevarad.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

    Det var egentligen två små notiser 2021 i Peking-tidningen 新京报|Xinjingbao, som återuppväckte mitt annars rätt slumrande intresse för 永乐大典|Yongle-Encyklopedin – det som är världens mest omfattande allmänencyklopedi, och som tillkom tre hundra år före såväl Diderots och d’Alamberts franska Encyklopédi som Encyklopedia Britannica.

    Man kan också betrakta det som en historisk ironi att det dessutom var sentida landsmän till Diderot och upphovsmännen till den brittiska encyklopedin, som såg till att minst ett av den handfull exemplar av den handskrivna kinesiska encyklopedin brändes och förskingrades. Vid tillfället ändamålsenligt utklädda till soldater i den franska respektive brittiska armén. Första gången hände det sig under Opiumkriget 1838-40, och en gång till vid stormningen av Sommar-palatset i Peking – allt med det ädla syftet att tvinga den kinesiska Qing-dynastin till fri import av opium.

    Trots att boktryckarkonsten var uppfunnen i Kina flera hundra år tidigare så existerade inga tryckta kopior av Yongle. Och det berodde säkerligen på dess storlek:  22 877 volymer fördelade på 11 095 häften, med ett textinnehåll på cirka 370 miljoner tecken i tillägg de många specialgjorda och handtecknade illustrationerna. Det ansågs väl enklast att låta kalligrafer göra en handfull kopior.

    Faktum att den stora Yongle-encyklopedin inte längre existerar annat i några enstaka delar var också det som hade lockat Zhang Chang, journalisten som skrivit notisen den 19 september 2021. På nätet hade det nämligen ryktats att man vid ett underhållningsarbete vid Donghua-porten till Den förbjudna staden i Peking skulle ha påträffat en fullständig kopia av det försvunna verket. Men det visade sig bara vara frågan om ett extra nattskift för att åtgärda ett elfel och  för att därmed undvika att påverka den dagliga turistbesöken till Den förbjudna staden.

    Det var Zhudi, kejsar Chengzu, Himlens son mellan 1403 och 1425, som tillsatte den redaktion som skulle färdigställa det stora lexikonet, som fick namnet 永乐|Yongle, som kan översättas med  Den eviga glädjen, efter namnet på Zhudis regeringsperiod. Det gjordes i gammal god tradition för att manifestera att kejsaren inte bara var en mäktig krigare som militärt kunde besegra sina fiender utan att han, och lika viktigt, var en rikligt bildad man som gjorde sitt yttersta för att bevara det kinesiska kulturarvet.

    I den kinesiska texthistorien utgör den här sortens stora antologier de kulturhistoriska nod-punkterna. Antologisterna är både historiens herrar och dess ödmjuka tjänare. Här skiljer sig den kinesiska antologi-traditionen från de västerländska realencyklopedierna där medarbetarna har haft till uppgift att själva bedöma och sammanfatta varje enskilt uppslagsämne i lexikonet. De kinesiska redaktörerna sökte i stället land och rike runt efter relevant material, såväl i det väldiga kejserliga biblioteket som i de många privata boksamlingarna för att kunna använda de fullständigaste utgåvorna av allt från de konfucianska klassikerna med deras otaliga kommentarer, tillsammans med religiösa och filosofiska urkunder, utgåvor av poesi och vittra essäer, rese-skildringar, böcker om jordbruk och krigskonst, naturvetenskapliga studier och historiska annaler.                      

    På det viset har de stora kinesiska referensencyklopedierna också kommit att bevara texter och skrivna dokument som senare gått förlorade i sina originalutgåvor.

    Låt mig ta ett exempel. Den stora antologien av Tang-poesi, 全唐诗, där vi hittar de legendariska poeterna Du Fu, Li Bai, Bai Juyi och Wang Wei men också de mer udda Chan-buddistiska diktarna Han Shan och Shi De. Den sammanställdes 1705, 800 år efter att Tang-dynastin gått i graven.

    Antologin innehåller mer än 48900 dikter av 2200 poeter. Och storleken och omfattningen borgar också för att de annars förbisedda, som kvinnliga poeter, trots att de bara utgör 5,1 procent, i absoluta tal ändå uppgår till 112 poeter med 586 dikter. Detta har gjort det möjligt att idag uppmärksamma och publicera antologier med kvinnliga Tang-poeter.

    Det finns en enkel förklaring till varför de kinesiska medierna, trots en kliande nyfikenhet, ligger lågt när det gäller fynd och nya utgrävningar av alla de antika skatter och dokument som man vet måste finnas under jorden. De kulturarvsbevarande myndigheterna håller hårt i tyglarna, och den officiella förklaringen till den återhållsamma utgrävarpolitiken är dåliga erfarenheter från tidigare tillfällen, då man har gått till verket utan att vara tillräckligt förberedd. Därför görs i stort sett inga utgrävningar utom när de är att betrakta som räddningsaktioner, ungefär som när tunnelbanan i Rom byggde en ny station 2007 och i samband med det gjorde fynd från romar-tiden. Vilka genast måste tas om hand och konserveras.

    Så här uttryckte sig vederbörliga kinesiska myndigheter i en kommentar till tidningen beträffande det uteblivna fyndet den här gången:

    "Det finns ingen anledning att för närvarande göra en utgrävning. Vårt land organiserade vid ett tillfälle under förra århundradet en utgrävning, som icke var av akut räddningskaraktär, och som innebar mycket smärtsam erfarenhet och lärdom. Då var det kejsar Shenzongs grav i 明十三陵|De tretton grav­kullarna från Ming-dynastin som grävdes ut, och utan skydd av relevant teknik för att ta hand om de framgrävda artefakterna förstördes många kulturreliker så snart de kom i kontakt med den friska luften."

    Kanske har de kinesiska arkeologerna – åtminstone för tillfället – grävt upp tillräckligt. Efter att den kinesiske bonden Yang Jide av en slump stötte på Qin Shihuangs terrakottaarmé, som en överväldigande livvakt  efter döden, i form av 8000 tusen man i naturlig storlek och var och en individuellt utformad.

    Den kinesiska arkeologin har ofta varit i strategisk politisk framkant. Det var i tidskrifterna Kaogu|考古 och Wenwu|文物, ordrätt översatta som Arkeologi och Kulturarv, det var där den rigorösa ideologin från Kulturrevolutionen för första gången började knytas upp efter Maos frånfälle och De fyras gängs fall från makten. Inte i regelrätt politiska utan i mer akademiska termer.

    I dag tycks Kinas arkeologiska framkant snarare handla om paleontologi. Det är ju i Kina, framförallt i provinsen Liaoning, som man har hittat de flesta och avgörande bevisen på att dinosaurierna hade fjädrar, och att fåglar är besläktade med dinosaurier. En annan upptäckt är det DNA man funnit i Tarimbäckenet, hos ett folkslag som genetiskt mest liknar ursprungsbefolkningen i norra Sibirien och i Nordamerika. Ett fynd som öppnar ett nytt perspektiv på människosläktets spridning över klotet.

    Kanske är det den mediala instinkten som bestämmer – i Kina precis som här – vad som är intressant. Fjädrar på dinosaurierna och DNA-förbindelser över kontinenterna gör sig trots allt bättre i både bild och text och föreställt ljud än vad man i största allmänhet kan borsta fram ur någon aldrig så kejserlig utgrävning i den gula lössjorden i åkrarna i Kinas äldsta bosättningsområden.    

    Och kanske kan det till och med ses som ett tecken på att arkeologin är en smula mindre nationalistisk än självaste politiken.

    Göran Sommardal, poet, kritiker och översättare från kinesiska   

  • Måndag 13 februari | Avsnitt 44 | Dagens uppläsare: Manilla Okomdal Nordanstig | Texter: Ps 51:13, Luk 18:13 | Bön av Charles Ringma |

    Tips på fler bibeltexter för dagen: 5 Mos 32:44-47, Rom 1:1-7

    Dagens Lösen-podden är en andaktspodd med ord som lyser upp din dag!

    Baserad på Dagens Lösen, den årliga andaktsbok som som ges ut på över 50 språk och som varit i bruk längst av alla, sedan 1731.

    Podden produceras av EBF, Evangeliska Brödraförsamlingen i Göteborg och Stockholm, i samarbete med Libris förlag och Svenska Bibelsällskapet.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Hadrianus har inte gått till historien som den mest kända av de romerska kejsarna men många av oss har ändå hört hans namn. Det första århundradet efter vår tideräkning hade romarriket uppnått sin hittills största storlek och tiderna var goda. När Hadrianus blir utropad till kejsare under lite skumma förhållanden, är det starten på en förändring i Rom. Som den förste romerske kejsaren spenderade Hadrianus majoriteten av sitt styre med att resa runt i riket, där han återuppbyggde, grundade och revolutionerade byggnadskonsten. Han lät bygga en mur tvärs över hela den brittiska halvön som fortfarande finns kvar och som bär hans namn, han lät återuppbygga Pantheon i Rom och han anlade ett villakomplex som var större till ytan än staden Pompeji. Trots att han var älskad av folket, var han avskydd av den romerska senaten, men det finns inga tvivel om att han genomförde stora förändringar och hade stor påverkan på romarriket.

    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Tempelriddarorden grundades i Jerusalem på juldagen 1119. Inför patriarken i den heliga staden lovade nio franska riddare att leva i kyskhet, fattigdom och lydnad samt att beskydda pilgrimer och vakta de heliga platserna.


    De hade sitt högkvarter på Tempelberget, på samma plats där Salomos tempel en gång legat. Ordens fullständiga namn var Kristi och Salomos tempels fattiga riddare och dess medlemmar var krigarmunkar, direkt underställda påven i Rom. Med sina vita dräkter med röda kors har tempelriddarna blivit kända för en bred allmänhet genom populärkulturen.


    Tempelriddarorden blev en militär maktfaktor i Outremer, det korsfararrike som grundades i det heliga landet efter det första korståget. Genom donationer och gåvor av olika slag växte sig orden rik och mäktig. När kriget i det heliga landet började gå sämre, dalade stödet för tempelriddarna och i början av 1300-talet inledde den franske kungen Filip den sköne en omfattande förföljelse av ordens medlemmar. De arresterades, anklagades för bland annat avgudadyrkan och sodomi och tvingades erkänna sina brott under svår tortyr. Tempelriddarorden upplöstes och i mars 1314 brändes deras siste stormästare Jaques de Molay på bål i Paris.


    I dagens avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om den mytomspunna Tempelriddarorden. Varför skapades denna orden under åren efter det första korståget? Vilken typ av verksamhet bedrev dessa krigarmunkar? Vilka faktorer låg bakom förföljelsen av dem och ligger det någon sanning i berättelsen om den förbannelse som den siste stormästare uttalade över påven och den franske kungen?


    Bild: Slaget vid Hattin 1187, vändpunkten som ledde till det tredje korståget. Från en kopia av Passages d'outremer, c. 1490, Wikipedia, Public Domain.


    Lyssna också på De kristna korstågen utvecklade krigsföringen.


    Klippare: Emanuel Lehtonen


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Lördag 28 januari | Dagens uppläsare: Maria Olsson | Texter: 1 Sam 17:45, Rom 12:2 | Bön av Joni Eareckson Tada |

    Tips på fler bibeltexter för dagen: Upp 15:1-4, 1 Mos 14:17-24.

    Dagens lösen-podden är en andaktspodd med ord som lyser upp din dag!

    Baserad på Dagens Lösen, den årliga andaktsbok som som ges ut på över 50 språk och som varit i bruk längst av alla, sedan 1731.

    Podden produceras av EBF, Evangeliska Brödraförsamlingen i Sverige i samarbete med Libris förlag och Svenska Bibelsällskapet.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Nu är vi äntligen tillbaks och vi smäller av 2023 med ett riktigt pang-avsnitt om det bysantinska riket! Det presenteras nytt segment och återupplivas gamla!

    Nytt för i år är att det numera inte finns några ljug, så du kan slappna av! Hoppas det smakar! MVH


    Följ oss på Instagram

    kontakt: [email protected]


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Torsdag 26 januari | Dagens uppläsare: Emma Boije | Texter: Ps 4:8, Rom 14:17 | Poetisk vers av Nils Frykman |

    Tips på fler bibeltexter för dagen: Apg 13:42-52, 1 Mos 13:1-18.

    Dagens lösen-podden är en andaktspodd med ord som lyser upp din dag!

    Baserad på Dagens Lösen, den årliga andaktsbok som som ges ut på över 50 språk och som varit i bruk längst av alla, sedan 1731.

    Podden produceras av EBF, Evangeliska Brödraförsamlingen i Sverige i samarbete med Libris förlag och Svenska Bibelsällskapet.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • I det här avsnittet presenteras det nya numret av Signums pappersutgåva. Främst fokuseras på numrets ledare, skriven av Signums chefredaktör Ulf Jonsson, som handlar om den omdiskuterade synodala vägen i Tyskland. Oberoende av påvens globala synodala process startade man redan i advent 2020 i Tyskland ett eget synodalt projekt, kallat ”den synodala vägen”. Projektet växte fram ur den massiva förtroendekrisen för kyrkan efter de många avslöjandena om sexuella övergrepp inom kyrkan. Men vid sidan om frågan om sexuella övergrepp är den synodala vägen också ett forum för en rad andra frågor som länge diskuterats inom kyrkan i Tyskland. Vissa av de förslag som lagts fram är dock oförenliga med katolska kyrkans troslära och ett spänt förhållande mellan Rom och kyrkan i Tyskland har uppstått. En situation som i allra värsta fall kan leda till kyrkosplittring.

  • Tisdag 24 januari | Dagens uppläsare: Manilla Okomdal Nordanstig | Texter: Ps 91:9, Joh 14:1 | Poetisk text av Broder Roger av Taizé |

    Tips på fler bibeltexter för dagen: Rom 15:7-13, 1 Mos 11:27-12:9.

    Dagens lösen-podden är en andaktspodd med ord som lyser upp din dag!

    Baserad på Dagens Lösen, den årliga andaktsbok som som ges ut på över 50 språk och som varit i bruk längst av alla, sedan 1731.

    Podden produceras av EBF, Evangeliska Brödraförsamlingen i Sverige i samarbete med Libris förlag och Svenska Bibelsällskapet.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Dags att dyka ner i ett av Sveriges ESC-vinnar år, med hits som Fångad av en Stormvind, Kommer Du Ihåg Mig och Tvillingsjäl. Det snackas besvikelser, koreografier, Harald Treutigers-programledarskap och vattenpistoler. Vi frågar Stefan Berg om hur det var att få åka till Rom med Carola och om myten att han skrev alla sina Melodifestivalbidrag samma år, och vi pratar med Towe Jaarnek om allt från panikfixade frisyrer till hur det kändes att komma tvåa. Dessutom nämns ett enormt rött hår och någon vi kan kalla Kobbe Bek...

  • Lördag 21 januari | Dagens uppläsare: Maria Olsson | Texter: Job 1:21, Rom 13:14 | Bön av A M Toplady och B Ehrenborg-Posse |

    Tips på fler bibeltexter för dagen: 5 Mos 33:1-4, 7, 12-16, 1 Mos 9:18-28

    Dagens lösen-podden är en andaktspodd med ord som lyser upp din dag!

    Baserad på Dagens Lösen, den årliga andaktsbok som som ges ut på över 50 språk och som varit i bruk längst av alla, sedan 1731.

    Podden produceras av EBF, Evangeliska Brödraförsamlingen i Sverige i samarbete med Libris förlag och Svenska Bibelsällskapet.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • De är idag mest kända för ett så kallat stoiskt levnadssätt, att inte beröras av motgångar, att stå stadigt vad som än händer. 



    Men denna filosofiska rörelse har rötter så långt tillbaka som 300-talet före Kristus, och var i både det gamla Grekland och det gamla Rom, en av de allra viktigaste idéströmningarna.



    I dagens samhälle kan deras filosofi bli ett motgift, ett sätt att stå emot auktoritära tendenser och vår tids stora tankemässiga likriktning.Vill du höra mer? Glöm inte att stötta serien via Patreon (patreon.com/myterochmysterier) eller Swish (123 565 3803)

  • De är idag mest kända för ett så kallat stoiskt levnadssätt, att inte beröras av motgångar, att stå stadigt vad som än händer.  Men denna filosofiska rörelse har rötter så långt tillbaka som 300-talet före Kristus, och var i både det gamla Grekland och det gamla Rom, en av de allra viktigaste idéströmningarna. I dagens samhälle kan deras filosofi bli ett motgift, ett sätt att stå emot auktoritära tendenser och vår tids stora tankemässiga likriktning.Vill du höra mer? Glöm inte att stötta serien via Patreon (patreon.com/myterochmysterier) eller Swish (123 565 3803)

  • Hallsbergskillen Oskar Andrén avslöjar allt om målet att slå det 40 år gamla Närkerekordet i maraton i Rom den 19 mars, men också om den inflammation på struplocket han drabbades av i januari förra året och som ledde till akut operation. Och så om beermile, målet att springa orienterings-EM och hur han räddade livet på en medtävlare.