Aspen Podcasts

  • Aspen är både vanlig och viktig. Över tusen arter är knutna till den. Vi sänder från Långängarnas naturreservat utanför Sandviken.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Norrlands ädellövträd - så brukar trädet asp ibland kallas.

    Ett av Sveriges vanligaste lövträd, och ett av de viktigaste för den biologiska mångfalden. Inte minst i norra Sverige där det normalt sett inte växer ädellövträd som ek, bok eller lind. Över tusen andra arter är knutna till aspen.

    Vi ägnar ett helt program åt aspen och sänder från Långängarnas naturreservat strax utanför Sandviken i Gästrikland, ett reservat som är känt för sina gamla och stora aspar. Här kan man till exempel se den ovanliga och vackra aspfjädermossan.

    Förhoppningsvis kommer vi att få höra de gulnande löven darra i vinden och spillkråkan som flyger mellan olika håligheter i de gamla asparna.

    Medverkar gör Lena Gustafsson, professor emeritus i naturvårdsbiologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet, Lotta Delin, Naturskyddsföreningen Gävleborg, Magnus Stenmark, entomolog från Gävle och fågelfotograferna Lennart och Lasse Pettersson. I programmet hörs också entomolog Bengt Ehnström, Tändsticksmuseets intendent Ann Johnsson och botanist Berit Berglund.

    Programledare är Joacim Lindwall och fältreporter är Jenny Berntson Djurvall.

  • I slutet av februari 2014 hittades 57-åriga Nancy Pfister död inne i sin egen klädkammare. Själva utförandet av mordet väckte en hel del frågor bland utredare och det skulle inte ta slut där heller. Under den senare rättsprocessen skulle upptäckten av bevisföremål och uttalanden från misstänkta fortsätta att chockera invånarna i Aspen. Efter många om och men så lyckades man till slut hitta en lösning på det här fallet. I alla fall på papper, men i allmänhetens ögon finns det än idag alldeles för många frågor utan rimliga svar eller förklaringar kring vad som faktiskt hände och vem eller vilka som egentligen bär ansvaret för Nancys tragiska död. Det här är del två av mordet på Nancy Pfister.


    Följ oss på Instagram:

    https://www.instagram.com/rysarpodden/

    Följ oss på Facebook:

    https://www.facebook.com/rysarpodden

    Maila oss:

    [email protected]


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Högt upp bland Colorados Rocky Mountains ligger den lilla skidorten Aspen. Det här är ett område som i mångt och mycket består av en liten befolkning med oändligt stora bankkonton. Ett område som på grund av detta har fått smeknamnet “Billionaire Mountain”. Men det trygga och lugna området skulle skakas om ordentligt i slutet av februari 2014 när en av ortens mest välkända personer hittades mördad inne i sin egen bostad. Det här var 57-åriga Nancy Pfister, som växt upp i en av områdets rikaste familjer och som levt ett liv fullt av drama och äventyr. En kvinna som ofta har beskrivits som "Aspen’s Golden Girl". Det plötsliga dödsfallet var chockerande och inom kort började polisen misstänka att Nancys egna hyresgäster låg bakom den brutala gärningen. Det här är del ett av mordet på Nancy Pfister.


    Länk till ljudklippet i sin helhet (från "48 Hours"/CBS):

    https://www.youtube.com/watch?v=WDLESB2QChw


    Följ oss på Instagram:

    https://www.instagram.com/rysarpodden/

    Följ oss på Facebook:

    https://www.facebook.com/rysarpodden

    Maila oss:

    [email protected]


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • I poddens 75:e avsnitt - och det allra första på engelska - har vi nöjet att gästas av Amory Lovins, grundare av Rocky Mountain Institute, och en av de stora internationella förgrundsgestalterna för idéerna bakom energiomställningen.

    Vi tar avstamp i artikeln Energy Strategy: The Road Not Taken som Amory skrev 1976 i en tid som på många sätt liknar idag; det var tre år efter oljekrisen, el- och bränslepriser var skyhöga, och länder över hela världen hade energitrygghet högst upp på agendan. I artikeln presenterar Amory ett alternativ till dåtidens fossilbaserade strategier som gick ut på att “få tag på mer energi till varje pris”; en framtid baserad på ambitiös energieffektivisering och en uppsjö av småskaliga, modulära, energilösningar nära konsumenterna. I avsnittet benar Amory ut vad han då menade med soft energy paths och går igenom på vilket sätt hans åsikter har ändrats sen dess.

    Vi djupdyker även i Amorys idéer om energieffektivisering. Vi får dels konkreta exempel på något som Amory kallar integrative design, en metod för att i större grad involvera design och systemtänk i energieffektiviseringsprojekt, och dels makroperspektivet på hur väl samhället överlag lyckas med energieffektivisering. (Rapporten Energy Efficiency 2021 från IEA, som citeras vid minut 29, finns här.)

    2016 fick Amory Lovins ett hederspris av den tyska regeringen för att bidragit till att skapa en teoretisk grund för Energiewende, den tyska omställningen till förnybar energi och ökad energieffektivisering. Förutom att ge sin syn Energiewende får vi höra om hur Amory resonerar kring utmaningen att säkra tillgången av el under förhållandevis långa perioder av lite sol och vind.

    Avslutningsvis får vi höra om Amorys hem på 2200 meters höjd nära Aspen, Colorado — ett passivhus helt utan uppvärmningssystem där han odlar bananer och en rad andra tropiska frukter.

  • Återigen är det fredag den 13:e. Vi skrockar dock inte så mycket detta avsnitt utan pratar en hel del om tändstickor och asp samt att en bank under veckan flaggat för att virkespriset till skogsägare troligtvis kommer höjas rejält. Detta och mycket finns i dagens avsnitt och som vanligt är det välkommen att kontakta oss om du känner igen någon fågel i bakgrunden.

  • När järnvägen byggdes ut i Sverige på 1800-talet skapade det möjligheter för turistandet för fler än adelsmän. Badorter som Mölle i Skåne, som tidigt blev en internationell destination, fick sin järnväg till den närliggande orten Höganäs år 1885. Ännu viktigare för turismen blev den norra stambanan till Dalarna och senare Jämtlandsfjällen och Lappland.


    Järnvägen, som kom flera decennier senare till Sverige än övriga Europa, blev en succé direkt. Jonsered någon mil utanför Göteborg blev år 1856 ett av de första utflyktsmålen som de första svenska järnvägsresenärerna besökte. Första månaden efter invigningen av sträckan Göteborg-Jonsered hade 4 000 människor testat att flyga fram i 40 km/h. Jonsered låg naturskönt vid sjön Aspen och det byggdes en restaurang på platsen för förfriskningar och måltider.


    Den norra stambanan som började byggas under den senare delen av 1800-talet fick en stor betydelse för turismens utveckling först i Dalarna och senare i Jämtland och Lappland. 

    Järnvägen gjorde det möjligt för en uppåtsträvande borgarklass att besöka fjällen först i Jämtland och senare i Lappland.


    Utomlands startade tågturismen ännu tidigare. När frikyrkopastorn Thomas Cook år 1841 organiserade en utflykt med tåg för 500 personer från Leicester till den närbelägna staden Loughborough blev det starten på ett av världens största resebolag.


    Semester för flertalet kom först när den första svenska semesterlagen infördes 1938, som gav arbetstagare två veckors betald ledighet per år. När den vanliga arbetarens fick semester fanns det en stor oro för att hen mest skulle lata sig. Idealet var tidigt friluftsliv och även arbetarrörelsen ville se skötsamma arbetare på semester.


    Under 1950-talet blev den amerikanska företeelsen camping allt vanligare i Sverige. Många arbetsplatser och organisationer arrangerade semestrar för sina anställda eller medlemmar. Med tiden fick allt fler svenskar fick råd att resa utomlands, till en början med buss, färja och tåg.


    De första charterresorna med flyg kom på 1950-talet och gick till Spanien. Med tiden kom kommersiella företag att ta över semesterarrangerandet framför organisationer. Under 1960- och 70-talen ökade antalet husvagnar stort, i takt med att bilismen växte i Sverige. Samtidigt kom charterresandet igång på riktigt. Det närmast maniska flygandet kom med lågprisflygets framväxt på 1990-talet.


    I reprisen av det nymixade avsnitt 55 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Per J Anderson, journalist och snart aktuell med boken Ta tåget samt docent Lena Eskilsson, idéhistoriker vid Umeå universitet.


    Bild: Svensk tredjeklass vagn av konstnären Oscar Stenvall. Public Domain.


    Pianomusiken i programmet är låten Escovado av Ernesto Nazareth som är under public domain, Wikipedia.

    Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.