Dagens Nyheter Podcasts
-
Babs Drougge och Lisa Nord på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid, Margret Atladottir och Kodjo Akolor.
Vi snackar om varför Kroatiens president säger att han tycker Kroatien ska neka Sveriges ansökan om natomedlemskap. Vad är det han vill egentligen och vad har han för makt att avgöra om det egentligen?Sedan pratar vi om de barn som hållits isolerade på en gård i Halland. Familjen har gått under jorden och gömmer sig på okänd plats, visar en granskning av Dagens Nyheter. Försvinnandet skedde efter att förvaltningsrätten begärt att flera av barnen skulle omhändertas.Pappan i familjen har publicerat videoklipp efter försvinnandet där han bland annat säger att familjen "befinner sig i en rättslös situation". -
Vi djupdyker i de svenska Natohemligheterna, som Ryssland troligen vetat mer om än den svenska allmänheten. Dessutom detaljstuderar vi årets viktigaste brev och uppdaterar ett danskt skillingtryck. Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein.
Är Sverige redan medlem i Nato i hemlighet?Rysslands reaktion på ett svenskt medlemskap i Nato har inte varit särskilt skarp. Beror det på att Sverige haft så täta kopplingar till Nato i hemlighet att ryssarna redan sedan länge betraktat oss som medlemmar?Robert Dalsjö, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, och Mikael Holmström, säkerhetspolitisk reporter på Dagens Nyheter, som båda undersökt Sveriges hemliga Natosamarbete genom tiderna, berättar.Vilken koppling har den så kallade vikingarocken till Sverigedemokraterna? Vi gästas av Bo Sjöqvist, som har gjort en radiodokumentär i tre delar om rockgruppen Ultima Thule.Hur exakt är Sveriges Natoansökan formulerad? Thomas lusläser hela texten, inklusive adressen.Bonden och kråkan är en välkänd visa som nedtecknades i ett danskt skillingtryck redan på 1600-talet. Den handlar om en bonde som skjuter en kråka, och nu har vi uppdaterat visan, eftersom verkligheten har överträffat dikten.Dessutom blir det direktsänd valvaka i Nordegren & Epstein! Vi följer med spänning kampen mellan de två konkurrerande bröderna Modéus om posten som ärkebiskop.Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Olle Björkman -
Vad händer med med litteraturen om vi tillåter oss att se bortom kategorier som sant och falskt och istället låter oss fångas i fiktionen och dess logik? Det frågar sig Lars Hermansson.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna."Det vi betraktar med vämjelse när det uppträder i verkligheten gläder vi oss åt att betrakta på bild", skriver Aristoteles i sin Poetik. Något jag tror de flesta skriver under på. Vem vill läsa om rimliga och allmänt trevliga personer i en skönlitterär text, när man kan få läsa om orimliga och allmänt jobbiga. Men ibland tycks det som Aristoteles devis inte gäller. Efter att poeten Katarina Frostenson 2019 tvingats bort från Svenska Akademien i samband med att hennes make dömts för våldtäkt, skrev hon de skönlitterära böckerna K och F som har sin utgångspunkt i händelserna. Det är två rasande och samtidigt hudlösa skildringar av Frostensons tid efter det stora fallet. Hon har förlorat varje gnutta av den prestige hon en gång hade i en sådant överflöd. Hon gestaltar detta trauma litterärt, och allt en så gott som samstämd svensk kritikerkår ropar, är : det är inte sant. Det vill säga att hennes make, Jean Claude Arnault, skulle vara oskyldig och allting en konspiration orkestrerad av feministerna på Dagens Nyheter ett av de viktigaste forumen för debatten om vad som inträffat i Svenska Akademien. Nej, det är förstås inte sant. Men hur känns det att uppleva det som sant? Hur hanterar en människa ett tronfall som det Frostenson råkade ut för.När jag läste hennes böcker kände jag, mer än något annat tror jag, genans. Eftersom jag identifierade mig med berättaren som med vilken romanfigur som helst kände jag mig illa berörd, snarare än arg, när hon vägrar inse att maken nog måste ha begått åtminstone några av de övergrepp och våldtäkter som så många kvinnor vittnat om. Och när hon liknar sitt och makens öde med paret Dreyfus och andra hjältar i kulturhistorien känner jag skammens rodnad spridas över kinderna. Samtidigt blir jag rörd över det grandiosa i berättarens kärlek till den numera brutne maken som i F hasar omkring i fångkläder på en anstalt i västsverige. Hennes okuvlighet i förhållande till den offentlighet som dömt henne är imponerande. Hon är storslagen och pinsam på samma gång, en tragisk hjältinna. Boken skulle inte ha varit hälften så intressant om Frostenson pudlat och bett om att få komma tillbaka in i värmen.En annan författare som råkat ut för förminskande läsningar med sanningen som tillhygge är J T LeRoy. Fast i fallet LeRoy var det inte verklighetsbeskrivningen som befanns falsk, utan författarens identitet. LeRoy hyllades internationellt av såväl kritiker som läsare, för romanen Sarah och berättelsesamlingen Hjärtat är bedrägligast av allt i början 2000-talet. Bägge böckerna kan kallas autofiktiva, de bygger enligt författaren och marknadsföringsapparaten på självbiografiskt stoff, bearbetat till fiktion. Det handlar om sexuella övergrepp i barndomen, prostitution, droger, fosterhem, misshandel, en helvetisk uppväxt helt enkelt, som LeRoy lyckas göra angelägen litteratur av.Frågan är om vi skulle ha läst böckerna med samma inlevelse och empati om de varudeklarerats som ren fiktion, och författaren beskrivits som vit medelålders medelklass och hetero. Antagligen inte, för när det kommer fram att den förtjusande och fortfarande tonårige J T LeRoy som frotterar sig med kändisar som Madonna, Tom Waits och Courtney Love, inte har skrivit böckerna, utan att det är hans manager och allt i allo, Laura Albert, som är den verkliga författaren, ja då blir det förstås skandal. Det hjälper inte att Laura Albert bedyrar, och även lyckas bevisa, att det är hon, som alltså har skrivit böckerna, som har haft den där hemska barndomen. Varudeklarationen var falsk och såväl läsare som kritiker vänder sig bort från det gryende författarskapet som aldrig tog fart igen efter avslöjandet.Litteraturvetaren Kenneth Lindegren menar i sin bok "Litterära fabrikationer" att den sortens reaktioner är rimliga och ofrånkomliga, det går inte att bortse från den så kallade paratexten, och med den avser han inte bara förlagsformalia som baksidestext, genrebeteckning, kolofon etcetera, utan även författarintervjuer, pressutskick, marknadsföring, allt det där som ramar in boken och föreslår möjliga, oftast mer eller mindre biografiska, läsningar.Ju mer paratext desto mindre litteratur, skulle man kunna säga; ju mer boken som säljbar produkt lyfts fram, vid boksigneringar och i tevesoffor där pikanta detaljer från författarens liv ska skänka autenticitet åt texten, desto mindre utrymme för läsarens egna tolkningar och erfarenheter. Men om man mixtrar med den omkringliggande paratexten i annat syfte än att sälja fler böcker, ja då kan det ruckas lite på den där hierarkin mellan verklighet och text som är så förhärskande i vår tids litterära offentlighet.En som ägnat sig åt det är den danske författaren och performancekonstnären Claus Beck Nielsen, eller Madame Nielsen som hon numera kallar sig, som ofta uppträtt under olika alias och utmanat det faktiskas gränser genom att iscensätta händelseförlopp ute i verkligheten som hon sedan dokumenterat och återgestaltat på olika sätt, bland annat i romanform. Här är det återgestaltningen romanen, pjäsen, scenframträdandet som i bästa fall framstår som sann, i kraft av sin form, sin inre trovärdighet, inte den bakomliggande verkligheten, för den har ju upphovspersonen varit inne och mixtrat med.Fast mixtrar vi inte hela tiden? Förställer oss, ljuger, iscensätter, sopar undan spår. Föreställningen om en solid verklighet och en sann eller falsk återgivning av den, bygger på en idé om verkligheten som i grunden vetbar och oberoende av våra föreställningar om och mixtranden med den. Men så är det ju inte. Det råder en ständig trafik mellan våra föreställningar om och beskrivningar av verkligheten, och verkligheten själv. Det som har hänt har hänt, visst, men vad var det som hände? När började det hända, när slutade det? Vad är en händelse? Det är nog få som vid närmare eftertanke tror att något sådant som en korrekt verklighetsbeskrivning existerar, annat än när det gäller triviala fakta av typen "Det regnade i Malmö igår" eller "Björn Borg var en svensk tennisspelare som vann Wimbledon fem gånger".Konst och litteratur måste få befinna sig i det stora ovetbara fältet mellan mät och vägbara fakta och medvetna lögner i syfte att föra människor bakom ljuset. Det är i den potentialiteten, snarare än fakticiteten, vi kan experimentera med ideologier, identiteter, guds och verklighetsuppfattningar. Det är i det svävande tillståndet mellan förhastade slutsatser om gott och ont, sant och falskt, vackert och fult, som vi är fria att vara, inte bara de vill vara, utan också de vi inte vill vara, för att prova hur det känns. Ett samhälle utan en sådan frizon kommer i längden bara att bestå av antingen-eller människor, åsiktsmaskiner och normlydig valboskap.Lars Hermansson, författare -
Förtalsrättegången mellan skådespelarna Johnny Depp och Amber Heard har pågått i flera veckor. Båda anklagar varandra för våld och trakasserier i ett dramatiskt rättsfall, där de förre detta makarnas privatliv fläks ut inför öppen ridå. Jenny Nyman, reporter på Dagens Nyheter, berättar om fallet, och om varför livesända rättegångar lockar miljontals tittare världen över.
Programledare: Ülkü Holago. Producent: Palmira Koukkari Mbenga. Ljudtekniker: Patrik Miesenberger. Tekniker: Oliver Bergman, Bauer Media. -
Per Carlbring är professor och forskare i klinisk psykologi. Han har gjort sig känd för att ta in mycket teknik i behandlingsmetoder mot depression, ångest och olika fobier. Nu vill han börja forska om ämnet i magiska svampar mot social fobi. Programmet sändes första gången i september 2021.
Det han forskar mest om handlar om behandlingar allvarliga och vanliga problem, som depressioner, panikångest och social fobi. Men han har också forskat om nyårslöften, aprilskämt och hur folk med lite lagom problem i sina relationer ska få dem att funka bättre. Och nyligen skrev han och en kollega en debattartikel i Dagens Nyheter om hur psykologisk forskning skulle kunna hjälpa till med problemet med alla elsparkcyklar som ligger och dräller i städerna. Nu vill han alltså också börja forska om det narkotikaklassade psykedeliska ämnet psilocybin, som ett medel mot social fobi. På senare år har det blivit ett uppsving för den här sortens forskning, som ett tag var helt död, kanske som en motreaktion på 1960-talets drogromantiska inställning till den här sortens ämnen. Att han forskar om så vitt spridda ämnen är ett sätt att hantera stress och få återhämtning, helt enkelt genom att vissa projekt kanske är lite mer lustfyllda och lekfulla, tror han.(Programmet sändes första gången 9 september 2021)Lena Nordlund [email protected] -
Skuldmättnad är inget begrepp som man i SVT:s senaste serie "Samhällskollaps" vill kännas vid, istället siktar man in sig på hackerattacker som eventuell orsaksgrund för det valutafinansiella systemets ovillkorliga haveri, men vad fanns egentligen att förvänta sig när man ser till de medverkande:
F.d. statsminister Carl Bildt,
Camilla Asp, MSB,
Hans Lindberg, Bankföreningen,
Per Geijer, Svensk handel,
Jan Olsson, Polisen,
Christina Wejshammar, Riksbanken
Peter Wolodarski, Dagens Nyheter.
Dvs. Grindväktarföreningen...
#CarlNorberg #DeFria
De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning!
Stöd oss:
SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S)
PATREON: https://patreon.com/defria_se
HEMSIDA: https://defria.se
FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se -
Skuldmättnad är inget begrepp som man i SVT:s senaste serie "Samhällskollaps" vill kännas vid, istället siktar man in sig på hackerattacker som eventuell orsaksgrund för det valutafinansiella systemets ovillkorliga haveri, men vad fanns egentligen att förvänta sig när man ser till de medverkande: F.d. statsminister Carl Bildt, Camilla Asp, MSB, Hans Lindberg, Bankföreningen, Per Geijer, Svensk handel, Jan Olsson, Polisen, Christina Wejshammar, Riksbanken Peter Wolodarski, Dagens Nyheter. Dvs. Grindväktarföreningen... #CarlNorberg #DeFria De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se
-
11 april. Hur snabbt bör och kan Sverige och EU avsluta sin import av gas och olja från Ryssland? Riskerar ett stopp här och nu leda till att vi skjuter oss själva i foten? Peter Wennblad diskuterar frågan med Arvid Åhlund, ledarskribent på Dagens Nyheter. Andreas Ericson ställer frågorna.
-
Utrikeskrönikan 29 mars 2022.
Här är Kairo, tisdag.Häromdan gick jag till det anrika tidningshuset Al Ahram för att intervjua analytikern Amr el Shobaki på Ahrams egen tankesmedja Al-Ahram Center for Strategic Studies.Amr Shobaki är välkänd kolumnist och kommentator och även tidigare parlamentsledamot. Jag anmälde mig i receptionen. De pekade på ett nyupptejpat anslag: Utländska besökare släpps enbart in med tillstånd från centrets chef, Abdel Mohsen Salama.Ja, jag är föranmäld, sa jag, Jag har redan mailat en kopia på mitt egyptiska presskort. Ditt namn finns inte med på våra listor, blev svaret.Jag har nog varit i tidningshuset Al Ahram fler än hundra gånger. Både på Centret dit jag nu var på väg och i de korridorer där några av Egyptens mest kända författare förr hade sina rum på nionde våningen. Jag minns hur jag som 28-åring satt och väntade på att bli insläppt till Naguib Mahfouz efter att han fått Nobelpriset i litteratur. Jag var nervös och mina svettiga handflator klibbade mot den röda galonsoffan utanför hans rum. När jag sen ställde mina invecklade frågor om huruvida Gud faktiskt dör i Mahfouz kontroversiella roman Berättelser från vår gata, lyssnade Nobelpristagaren med den sortens överdrivna intresse som vissa äldre kan visa för att få en ung människa att känna sig säkrare. Han fick mig att känna mig trygg. Själv knivhöggs han av en våldsbejakande extremist flera år senare anklagad för att ha dödat Gud i sin roman.Nu låg mina handflator, osvettiga, mot den iskalla marmordisken i receptionen. Jag var inte nervös, men började bli irriterad.Amr Shobaki, som jag skulle intervjua, kallades ner till receptionen, men hur mycket den kände kommentatorn och tidigare parlamentsledamoten än vädjade, var svaret: Inga utlänningar utan chefens godkännande. Shobaki skakade på huvudet och sa att han hade haft ett möte med chefen samma morgon men att han inte velat slösa tid på den löjliga frågan om han hade rätt att ge en intervju i sitt eget arbetsrum.Nu stod han och vägde förnedring mot förnedring. Skulle han förnedra sig till att ringa chefen nu eller skulle han låta mig få inblick i hur maktlös han var genom att tvingas ställa in intervjun?Att inte släppa in utlänningar på tankesmedjan Ahram Center kan jämföras med att inte släppa in utlänningar på Utrikespolitiska institutet eller Dagens Nyheter i Stockholm.Och jag skulle inte ens ställa kontroversiella frågor om Gud och Guds eventuella död, utan om de galopperande matprishöjningarna till följd av kriget i Ukraina skulle bli ett problem för Egypten, vissa andra bedömare hade varnat för social oro.Men denna gång var det inte jag som hade svettiga handflator. På den frågan svarade Amr Shobaki: No comment.Cecilia Uddén, för P1-morgon i Kairo. [email protected] -
Ukrainas president höll ett historiskt tal för de svenska politikerna. Vad var hans budskap och hur påverkar det Sveriges relation till kriget?
Ett historiskt talPå dagen fyra veckor efter Rysslands attack talade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj för de svenska riksdagsledamöterna. Han lät meddela att Ukraina just nu utstår hårt lidande, men att man är resolut i sitt motstånd och att man behöver hjälp från omvärlden - där han anser att även Sverige kan bidra med mer.Stor enighet i riksdagenZelenskyjs tal sker kort efter Magdalena Anderssons och Ulf Kristerssons besök på Natoövningen Cold Response i Nordnorge. Vad säger den uppvisade enigheten mellan statsministern och oppositionsledaren om den situation som nu råder? Och kan en gammal konflikt om kärnvapen bubbla upp inom Socialdemokraterna?Medverkande: Tomas Ramberg, inrikespolitisk kommentator på Ekot och Ewa Stenberg, inrikespolitisk kommentator på Dagens Nyheter.Programledare: Parisa HöglundProducent: Viktor MattssonTekniker: Matilda Eriksson -
Joe Biden kallar Vladimir Putin för krigsförbrytare och varnar för kemiska attacker i Ukraina. Vi pratar också senatsutfrågningarna av Ketanji Brown Jackson och nya abortlagar i flera delstater.
Natomöte i BrysselI veckans samlas världens Natoledare för ett toppmöte i Bryssel. USA:s president Joe Biden ska närvara och vi undrar vad han kommer att ha för budskap till sina europeiska allierade och Ukraina.Historisk nominering till HDKetanji Brown Jackson har skrivit historia som den första svarta kvinnan att nomineras till USA:s högsta domstol. I veckan hålls utfrågningar i senaten där det ska avgöras om hon får tillträda ämbetet.Nya kontroversiella lagarFlera delstater har stiftat mer restriktiva abortlagar och i Florida har man förbjudit skolor att diskutera sexuell läggning eller könsidentitet med skolelever upp till en viss ålder. Varför då?Medverkande: Roger Wilson, San Francisco-korrespondent och Sanna Torén Björling, tidigare Washingtonkorrespondent för Dagens Nyheter.Programledare: Sara StenholmProducent: Viktor MattssonTekniker: Susanne Martinsson -
Matpriserna går upp och tillgången till livsmedel påverkas av pandemin, klimatkrisen och kriget i Ukraina. Jannike Kihlberg, specialreporter på Dagens Nyheter som bevakar klimat- miljö och livsmedelsfrågor, berättar i Studio DN om sambandet mellan den senaste tidens omvälvande händelser och hur det påverkar vår vardag och hushållsbudget.
Programledare: Ülkü Holago. Producent: Palmira Koukkari Mbenga. Ljudtekniker: Patrik Miesenberger. Teknik: Oliver Bergman, Bauer Media. -
Kan en text bli så läst att den tappar sin mening? August Strindbergs korta novell "Ett halvt ark papper” från 1903 är en av den svenska litteraturens mest lästa texter, inte minst genom sin långa och trogna närvaro i skolans svenskundervisning. Men vad går vi miste om när vi tror att vi "kan" en text? Och vad ser vi när vi tittar bortom den välbekanta ytan?
Gäster i studion är Ingrid Elam och Björn Meidal. Ingrid Elam är professor emerita vid Göteborgs universitet och verksam som kritiker i Dagens Nyheter och Sveriges Television. Björn Meidal är professor emeritus i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet och en av landets främsta Strindbergsforskare.
Samtalsledare: Paulina Helgeson
Ljudproduktion och klippning: Urban Göranson
Inspelningsteknik: Pär Nordlund och Magnus Bremmer
Producent: Magnus Bremmer -
Kan en text bli så läst att den tappar sin mening? August Strindbergs korta novell "Ett halvt ark papper” från 1903 är en av den svenska litteraturens mest lästa texter, inte minst genom sin långa och trogna närvaro i skolans svenskundervisning. Men vad går vi miste om när vi tror att vi "kan" en text? Och vad ser vi när vi tittar bortom den välbekanta ytan? Gäster i studion är Ingrid Elam och Björn Meidal. Ingrid Elam är professor emerita vid Göteborgs universitet och verksam som kritiker i Dagens Nyheter och Sveriges Television. Björn Meidal är professor emeritus i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet och en av landets främsta Strindbergsforskare. Samtalsledare: Paulina Helgeson Ljudproduktion och klippning: Urban Göranson Inspelningsteknik: Pär Nordlund och Magnus Bremmer Producent: Magnus Bremmer
-
Poddar väckte liv i radio. Kan papperstidningar bli det nya heta? Vi träffar personerna bakom tre tidningar om mat och vin Gastronaut, Törst och Vego.
Vinylskivor och CD-skivor har gjort comeback. Poddar fick många att upptäcka eller återupptäcka radio. Hollywood-stjärnor gör till och med radioteater, fast det kallas audiodrama och distribueras som poddar.De här personerna tror på papperstidningen.Mattias Kristiansson startade magasinet Vego (7 nummer per år) redan för åtta år sen, med pengar han fick för sin första kokbok.- Jag blev vegan och ville starta en tidning, säger Mattias. Men inget förlag ville ge ut den, så jag gjorde det själv.- Jag växte upp med mattidningar. Jag älskar mattidningar. Så jag tänkte att det måste finnas andra som också gör det.Maria Collsiöö startade vinmagasinet Törst (fyra nummer per år) för dryga två år sen. Hon skrev vinkrönikor i Svenska Dagbladet, men berätta om vin ur fler perspektiv.- Törst är som en kulturtidskrift, säger hon. Det finns så många ingångar. Vin är väldigt tvärvetenskapligt.Jens Linder är en av landets flitigaste matskribenter, som regelbundet syns i Dagens Nyheter och många andra tidningar. Tove Oskarsson Henckel var chefredaktör på mattidningen Gourmet i elva år. Nu har de tillsammans startat Gastronaut (4 nummer per år), som kom ut med första numret i slutet av januari.- Vi ville bestämma själva, säger Jens. Göra nåt väldigt lustbetonat.- Vi älskar båda tidningar, säger Tove. Alla fyra är övertygade om att det finns en plats för tidningar. För att de är något att hålla i. För att de kan bjuda på långa texter, vilket inte riktigt gör sig på webben. - Vis mere
