Socialdemokraterna Podcasts

  • Koranhärvan rullar vidare och nu märks Natospänningarna mellan partierna.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Rasmus Paludans koranbränning gjorde Turkiets president Erdogan så upprörd att han nu säger att ett Natomedlemskap inte är aktuellt så länge Sveriges tillåter att man eldar den heliga skriften.

    Samtidigt går Socialdemokraterna till angrepp mot Sverigedemokraterna och menar att statsministers Kristerssons samarbete med Jimmie Åkesson försvårat Natoprocessen.

    Centerpartiet valde Muharrem Demirok

    På torsdagen avslutade Annie Lööf sin karriär som partiledare för Centerpartiet. Som hennes efterträdare har partiet valt Muharrem Demirok. Det politiska spelet siar om partiets färdriktning, vad som blir Lööfs arv och på vilka punkter Demirok kan tänkas bryta med sin efterträdare.

    Klimatkrisen och kulturkriget

    Sverigedemokraterna satt tonen för invandringsdebatten i Sverige. Nu vill de göra samma sak med klimatet och växlar upp sina ambitioner på området. Vi ställer oss frågan om det är möjligt att vinna mark för en mer skeptisk syn på klimatforskningen, och huruvida klimatet är en kulturkrigsfråga överhuvudtaget.

    Medverkande: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot och Annie Reuterskiöld, politikreporter på Dagens Nyheter.

    Programledare: Parisa Höglund

    Producent: Viktor Mattsson

    Tekniker: Joachim Persson

  • Magdalena Andersson menar att regeringens uttalanden om Turkiet som en demokrati och avståndstagandet från kurdiska organisationer är att gå utöver överenskommelsen med Turkiet. Och hon ser SD som ett problem i Nato-processen.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson intervjuas om Nato-processen, om vad Socialdemokraternas vill med kärnkraften och om vad hon vill göra under tiden i opposition.

    I veckan sade Turkiets president Erdoğan att Sverige inte ska förvänta sig Turkiets stöd med Nato-ansökan, efter att först en docka föreställande Erdoğan hängts upp och efter Rasmus Paludan brände koranen vid Turkiets ambassad i Stockholm i lördags. Det har också varit protester mot Sverige i delar av den muslimska världen och uppmaning om bojkott av svenska varor. Hur ser Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson på regeringens hantering av Nato-processen?

    – Jag vill ändå börja med att säga att vi är i ett väldigt väldigt allvarligt läge i Sverige, både med Turkiets reaktion och också med den uppmaning till bojkott som finns. Det är ju ett upptrissat stämningsläge just nu och många människor i Sverige är oroliga. Jag tycker det är viktigt att understryka det faktum att 28 av 30 Nato-länder har ratificerat vår Nato-ansökan, vi har säkerhetsförsäkringar från de stora Nato-länderna och det jobbade ju jag väldigt mycket med att säkerställa när jag var statsminister, säger Magdalena Andersson.

    Med det sagt, vad tycker du om hur regeringen har hanterat detta?

    – Jag tycker det är väldigt bra att regeringen har fortsatt att arbeta med den överenskommelse som vi slöt mellan Turkiet, Finland och Sverige som vi slöt på Nato-toppmötet i Madrid somras.

    – Men nu har vi ju en väldigt väldigt svår situation och det är inte oproblematiskt att vi har ett öppet ordkrig mellan regeringspartierna och Sverigedemokraterna som ju också sitter i det inre kabinettet. Och därför har jag också sagt i veckan att jag tycker att Ulf Kristersson verkligen ska fundera igenom om Sverigedemokraterna är rätt parti att luta sig mot i den här situationen. För mig är det inte uppenbart att Sverigedemokraterna den här veckan har agerat med Sveriges bästa framför ögonen, utan det har väl funnits en viss mått partitaktik i deras agerande.

    För ett år sedan när ni påbörjade Natoansökan var ju ni i ett läge där er samarbetspartner, Miljöpartiet, och Vänsterpartiet på er sida var emot Nato-anslutning, och det var också personer som viftade med PKK-flagga, är det någon skillnad mellan det och den nuvarande regeringens samarbete med Sverigedemokraterna?

    – Jag kan ju konstatera att vi i juni, med det regeringsunderlag som vi hade då ju nådde den stora framgången i Madrid med den här överenskommelsen som gjorde att vi nådde invitee-status.

    En del tycker att regeringen har varit för undfallande gentemot Turkiet, och inte stått upp för yttrandefriheten tillräckligt, tex när Ulf Kristersson fördömde dockprotesten och sa att den var ett sabotage mot Sveriges Nato-process. Tycker du att regeringen har böjt sig för mycket för Turkiet?

    – Det är en väldigt svår situation. Det är viktigt att vi har ett gott och nära samarbete med Turkiet i det här läget. Sen har ju regeringen gjort en del uttalanden utöver den överenskommelsen som vi slöt i Madrid, och det är ett val som den här regeringen har gjort som jag kan konstatera tyvärr inte haft den effekt som man skulle kunna önska.

    Vad tänker du på då?

    – Dels att Tobias Billström så tydligt sagt att Turkiet är en demokrati och också avståndstagande från turkiska organisationer. Sen har å andra sidan en av de fyra i det inre kabinettet sagt att Erdoğan är en muslimsk diktator, så att...

    Hur ser du på Turkiet då, är det en demokrati?

    – Turkiet är en demokrati på så sättet att man har allmänna val men det är också viktigt att det finns en fri opinionsbildning i en demokrati och där brister det ju i Turkiet, både med fängslade journalister men också oppositionspolitiker som sitter i fängelse.

    Vad är skillnaden mellan dina uttalanden om Turkiet och det som Ulf Kristersson har sagt?

    – Fast där har ju Tobias Billström på ett helt annat sätt liksom slagit fast att Turkiet är en demokrati medan jag har uttryckt mig på ett mer balanserat sätt, jag och den regering som jag ledde.

    Vad vill Socialdemokraterna med kärnkraften?

    Sveriges elebehov kommer att växa snabbare och mer än man har sagt tidigare - den bedömningen gjorde flera myndigheter före jul. Redan till 2035 kan vi behöva dubbelt så mycket el som idag, och ännu mer efter det. På Socialdemokraternas hemsida står det att det ska ske ”en successiv utfasning” av kärnkraften. Vill Socialdemokraterna bygga ut kärnkraften?

    – Det här är en konstruerad konflikt från högerpartierna. Vi Socialdemokrater sade ja till ny kärnkraft i Energiöverenskommelsen som gjordes 2016. De måste ju lämna valrörelsen bakom sig. Nu handlar det inte längre om att komma med förslag som ser snygga ut på Instagram. Nu behöver vi hantera att faktum att vi nu har höga elpriser och här behöver hela den europeiska energimarknaden göras om det förväntar jag mig att Ebba Busch nu tar tag i som ordförande i det rådet. Och vi måste bygga ut vindkraften.

    Bör man stödja kärnkraftsinvesteringar?

    – Det är ju det som är den stora frågan nu, ska vi gå in med skattebetalarnas pengar eller inte i en kärnkraftsutbyggnad? Här hade ju regeringen förslag på kreditgarantier och vi gick inte emot det i vårt budgetförslag. Det är det vi borde diskutera, hur kan vi långsiktigt trygga en stabil elförsörjning med stabila villkor som näringslivet efterfrågar, säger Magdalena Andersson.

    Växande klyftor under Socialdemokraternas tid vid makten

    Jämlikhet är en bärande idé för Socialdemokraterna. Men i decennier har klyftorna ökat i Sverige, och det skedde också under S:s senaste åtta år vid makten. I veckan visade SCB statistikmyndigheten att inkomstskillnaderna ökade rekordmycket 2021. Andelen i befolkningen med låg ekonomisk standard, omkring 15 procent, har ökat något, men framför allt är det dem som har bäst ställt som har fått det ännu bättre. I valanalysen från det fackliga idéinstitutet Katalys, sägs att socialdemokraterna intog en defensiv linje i fråga om skatter och fördelningspolitik för att inte skrämma bort borgerliga storstadsväljare. Håller Magdalena Andersson med?

    Gäst: Magdalena Andersson, partiledare för Socialdemokraterna
    Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
    Kommentar: Fredrik Furtenbach, Ekots inrikespolitiska kommentator
    Producent: Maja Lagercrantz
    Tekniker: Jakob Lalér

  • En vecka före valet sade Ulf Kristersson (M) att hushållen ekonomi skulle räddas i god tid före jul, och att det var ett gemensamma vallöfte från M, SD, KD och L. Men energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) säger att hon aldrig lovade det.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Den andra september berättade och skrev Ulf Kristersson (M) på facebook om ett gemensamt vallöfte från alla partiledarna i hans politiska lag. Hushållens ekonomi skulle räddas i god tid före jul. "Alla ska veta att före jul så kommer man få lindring för de höga elpriser som regeringen har skapat. Vi lämnar ingen i sticket."

    Men energi- och näringsminister Ebba Busch distanserar sig från det som Kristersson kallade ett gemensamt vallöfte. "Jag kan redogöra för vad jag har menat. Jag har aldrig försökt ge sken av att pengar skulle kunna finnas på kontot innan första november", säger Ebba Busch. Det hon lovade var inte pengar före jul, utan bara att "systemet" skulle vara på plats. De fyra partiledarna skrev i en gemensamma debattartikel i Dagens Nyheter att de skulle införa "ett högkostnadsskydd för hushåll och företag till den 1 november". Det var bara det hon lovade, säger hon nu.

    – Jag vet vad jag har tittat folk i ögonen har sagt. När jag har mött väljare och fått frågor har jag sagt att vi kommer inte kunna inte lova att pengarna kommer att vara på plats på kontot till första november eller innan jul, men vi kan lova att man i god tid vet vad som gäller och att vi har ett elstöd på plats, säger Ebba Busch.
    Men det här med att utfärda ett gemensamt vallöfte, hade han inte mandat att göra det då, Ulf Kristersson? 
    – Om ett högkostnadsskydd till första november, absolut. Och sedan har vi förklarat gott och väl varför vi har bytt modell… 
    Men det här att hushållens ekonomi skulle räddas i god tid före jul, ett gemensamt vallöfte, hade han inte mandat att utfärda det? 
    – Vi har som sagt presenterat i en gemensam debattartikel som jag har skrivit under exakt hur vi tänkte kring första november, säger Ebba Busch.

    Blocköverskridande energiöverenskommelse

    Elbehovet i Sverige kan fördubblas till 2035, enligt beräkningar. Flera näringslivsföreträdare har på senare tid efterlyst en långsiktig överenskommelse om energipolitiken framöver för att våga investera. Men Ebba Busch planerar inte att bjuda in till en sådan.

    – Om Socialdemokraterna står för att kärnkraft är en nödvändig del av svensk energimix framöver då är vi ju framme vid den punkten och då tar jag gärna i hand om den frågan framåt.
    Vill du bjuda in till samtal om en ny energiöverenskommelse?
    Jag pratar jättegärna med Socialdemokraterna om den här frågan. (.... )Jag kan absolut självklart gärna sitta ner med partiledare Magdalena Andersson och ta henne i hand om den här frågan.
    Det jag tror företagarna efterlyser är ett parlamentariskt handslag...
    – De företagaren jag träffar, det sista de vill höra är att politiken stänger in sig i långa snicksnack, utan man vill ha leverans.
    Men nåt mer än att ni erbjuder Socialdemokraterna att rösta på er politik, någon typ av förhandling?
    – Jag erbjuder Socialdemokraterna att stå för det de tycker är rätt och riktigt för Sverige, jag uppfattar att de har svängt i fråga om kärnkraften, det välkomnar jag. Jag sätter mig gärna ner och har sagt att det behöver vi göra när vi inte hanterar akuta frågor.

    "Vi har inte lämnat klimatmålen"

    Sverige ser inte ut att nå klimatmålen, bland annat klimatmålet för transporter som innebär att växthusgasutsläppen från inrikes transporter ska minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med år 2010. Med den förra regeringens beslut om höjd reduktionsplikt kommande år beräknades målet att nås, men i och med att den nuvarande regeringen vill sänka reduktionsplikten till EU:s lägstanivå kommer målet inte nås, enligt Naturvårdsverket. Även regeringens egen budget konstaterar att målet inte kommer att nås. Men Ebba Busch säger att klimatmålen ligger fast.

    – Vi har inte lämnat de målen men vi kommer behöva att addera andra åtgärder för att lyckas nå det målet och det handlar primärt om att bana väg för elektrifiering.

    Gäst: Ebba Busch, energi- och näringsminister, vice statsminister och partiledare för Kristdemokraterna.
    Kommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot
    Programledare: Johar Bendjelloul
    Producent: Maja Lagercrantz
    Tekniker: Alma Segeholm

  • I den personliga berättelsen Korsvägar beskriver Ardalan Shekarabi sin väg från Iran till livet i Sverige. Han berättar om barndomens vardag i den iranska diktaturen och människors kamp för demokrati och frihet. Om familjens flykt till det nya hemlandet och tiden som gömd i väntan på det beslut som låter dem stanna. Om det politiska engagemang som tagit honom till posten som minister i Sveriges regering. Men det handlar också om de punkter längs vägen som kunde gjort att resan – och livet – tagit helt andra vägar. Det är en bok om identitet och om att hitta sig själv i ett nytt land.


    Korsvägar är skriven i samarbete med Jesper Bengtsson, journalist och författare, förlagschef på Atlas och chefredaktör för Dagens Arena. Ardalan Shekarabi, född 1978, är utbildad jurist och har varit riksdagsledamot för Socialdemokraterna sedan 2013. Han var Sveriges socialförsäkringsminister 2019-2022.


    Samtalet spelades in på ABF-huset i Malmö, 11 januari 2023.


    I podden RÖRELSE tar du del av föreläsningar, samtal, kultur och musik. Det varje avsnitt har gemensamt är den enkla påminnelsen: Allt går att förändra och allt är i rörelse. Vi är din stabila röda röst – från rörelsen, rätt in i öronen.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Underbetalda, bakbundna och hotade går lagens väktare till sitt arbete där kollegan som man arbetade med igår har blivit ihjälskjuten och ytterligare tio kollegor har sagt upp sig. Samtidigt så vet man att den ena chefen inte sitter där för att personen var så duktig på skjutbanan, utan i sängen, och den andra för att personen känner rätt folk inom Socialdemokraterna. Polisförbundet slår larm om att allt fler poliser slutar, så nån uppbackning ute på gatorna blir allt mindre troligt att räkna med. Blir 2023 året då vi får se en polisstrejk? Missa inte det här nyårsprogrammet!

    DET ÄR DU SOM GÖR SÅ ATT VERKLIGHETSCHECKEN KAN FORTSÄTTA - SWISHA TILL DONATIONSMÅLET PÅ 2500 KR INNAN DEN 31 JANUARI:
    Swish: 073 846 37 64
    Meddelande: Gåva

    Det är nyårsafton, och dessa ämnen får poddens tre gäster:
    * Det arabiska namnet som det blev ett jäkla liv om.
    * En framtid där ingen vågar sjukskriva sig.
    * En trasig bil, ett ljus från mobilen och en väldigt arg utlänning.
    * Förr kände vi grannarna, idag är alla främlingar.
    * Går lagens väktare ut i strejk 2023?

    MEDVERKANDE:
    Programledare: Lelle Johansson.
    Gäster: Elisabeth Engman, Johan Widén & Carl "SHA 70" Schiller

    Carl Schillers youtubekanal: https://www.youtube.com/c/SHA70/videos

    VI SÖKER NYA GÄSTER:
    [email protected]

    Förra programmet:
    FASTKLISTRADE VEGANAKTIVISTER PÅ TRADITIONELLA JULBORD
    https://www.spreaker.com/user/verklighetschecken/fastklistrade-veganaktivister-paa-tradit

    Alla program:
    https://www.spreaker.com/show/verklighetschecken

    NÄSTA NYA PROGRAM:
    Lördagen den 7 Januari

    Du hittar även Verklighetschecken här:
    PODDTOPPEN:
    https://poddtoppen.se/podcast/1516623687/verklighetschecken
    SPOTIFY:
    https://open.spotify.com/show/3Lvy0LS8zfffv7ad60Lwqo
    iTUNES:
    https://podcasts.apple.com/us/podcast/verklighetschecken/id1516623687?uo=4

    VECKANS TIPS

    LELLE
    Otyg - Skymningsdans
    https://www.youtube.com/watch?v=915OBicMqDA&ab_channel=hempyelmo

    JOHAN
    Darin - What´s the point
    https://open.spotify.com/track/43xz0Ed6oE5r3FSblGZtE0?si=aca41c03744f416f

    ELISABETH
    ABBA - Happy New Year
    https://www.youtube.com/watch?v=6eLnnZnXcX8&ab_channel=AbbaVEVO

    CALLE
    The History of Apollo Program: One Giant Leap In Human's Space History (Full Documentaries)
    https://www.youtube.com/watch?v=5YqLSXjX2Uk&ab_channel=Spark

  • En sammanfattning om vad som hänt i den svenska politiken under året.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Det har hänt mycket i den svenska politiken under året. Det har varit val. Sverige har fått en ny regering, och en ny statsminister. Men året började med att en partiledare avgick.

    I våras gick det dåligt för partiet Liberalerna. Väldigt få personer sa att de skulle rösta på partiet. I april slutade Nyamko Sabuni som partiledare för Liberalerna. Johan Pehrson tog över. Efter det började det gå bättre för partiet.

    Nu ska det handla om valet.

    Den 11 september var det val i Sverige. Det var tre val samtidigt: kommunval, regionval och riksdagsval. Folk röstade om vilka som ska styra i Sveriges kommuner och regioner och vilka som ska styra i Sveriges riksdag.

    Kommuner bestämmer till exempel om vård av äldre och skolor. Regioner bestämmer över sjukhus och kollektivtrafik, som till exempel bussar. Riksdagen bestämmer om nya lagar och statens pengar. Riksdagen jobbar också med EU-frågor och utrikespolitik.

    På valdagen fick folk stå i kö i flera timmar för att kunna rösta. Det var värst i Stockholm, Malmö och Uppsala. Köerna berodde på en ny regel som gjorde att det tog längre tid att rösta än tidigare.

    Jacob är en av dem som struntade i att rösta för att det var så lång kö.

    – Då var det ju minst två timmars kö. Och då tänkte jag att nej då får det vara.

    Fyra dagar efter valet var alla röster räknade. Partierna till höger vann valet till riksdagen. Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna fick fler röster än Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet. Men resultatet var väldigt jämnt. Partierna till höger fick 176 platser i riksdagen. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet fick 173 platser.

    Socialdemokraterna fick ungefär 30 procent av rösterna och blev det största partiet. Moderaterna har länge varit det näst största partiet i Sverige. Men i årets val blev Sverigedemokraterna näst störst. SD fick ungefär 20 procent av rösterna. Partiledaren Jimmie Åkesson sa att han var stolt över att SD har blivit ett stort parti.

    – Vi är på riktigt ett stort parti idag och jag är så stolt.

    Moderaterna fick 19 procent av rösterna, och blev det tredje största partiet. Partiledaren Ulf Kristersson sa att han var glad över att högerpartierna fick flest röster.

    – Jag är stolt över det förtroende som vi har fått.

    Samma dag sa Annie Lööf att hon kommer sluta som partiledare för Centerpartiet.

    – Jag kommer att avgå som Centerpartiets partiledare.

    Annie Lööf har varit partiledare i elva år. Det är inte bestämt vem som ska bli ny partiledare än.

    Partierna till höger vann alltså valet till riksdagen. Men partierna till vänster tog makten i flera regioner. I till exempel region Stockholm vann Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet. Nu samarbetar de med Vänsterpartiet. Före valet styrde Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna och Miljöpartiet. De hade makten i 16 år.

    Det blev också ändringar i vissa kommuner. De nya Partiet Nyans, som riktar sig till invandrare, röstades in i kommunerna Botkyrka och Landskrona.

    Nu ska det handla om regeringens samarbete med Sverigedemokraterna.

    I mitten av oktober fick vi veta vilka partier som kom med i den nya regeringen. Det blev Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Sverigedemokraterna kom inte med i regeringen, men de är med och bestämmer över regeringens politik. Regeringen och Sverigedemokraterna ska samarbeta nära, sa Ulf Kristersson från Moderaterna.

    – Det kommer bli en trepartiregering bestående av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Den regeringen kommer samarbeta nära med Sverigedemokraterna i riksdagen.

    Den nya regeringen och Sverigedemokraterna vill ändra mycket i Sveriges politik. De har kommit överens om ett avtal som kallas Tidöavtalet. Många sidor i avtalet handlar om migration och integration. Partierna har flera förslag på förändringar. De vill till exempel att det ska bli svårare att bli svensk medborgare. Ett annat förslag är att det ska bli svårare för personer som har flyttat till Sverige att ta hit sin familj. Uppehållstillstånden ska vara tidsbegränsade för de som kommer till Sverige som asylsökande, tycker partierna.

    Tidöavtalet har gjort många människor oroliga. En av dem är Rahman Heydari. Han kommer från Afghanistan. Han har bott i Sverige i snart sju år. Han säger att förslagen gör honom rädd.

    – Alltså det är helt hopplöst. Och jag är verkligen jätterädd och tänker så här det kommer självklart bli mycket värre.

    Nu ska det handla om Sveriges nya ministrar.

    Den 17:e oktober valde riksdagen Ulf Kristersson till ny statsminister. Han presenterade också alla ministrar i den nya regeringen. Kristdemokraterna fick sex ministerposter och Liberalerna fick fem. De 13 andra ministrarna är moderater.

    Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch blev vice statsminister. Hon blev också energi- och näringsminister. Hon har ansvar för landets energi, alltså elen, och för företagen.

    Liberalernas partiledare Johan Pehrson blev arbetsmarknads- och integrationsminister. Han har ansvar för jobben, och för att invandrare kommer in i det svenska samhället.

    Moderaten Elisabeth Svantesson blev finansminister. Hon har ansvar för Sveriges ekonomi.

    Moderaten Tobias Billström blev utrikesminister. Han har ansvar för Sveriges utrikespolitik.

    Romina Pourmokhtari från Liberalerna blev Klimat- och miljöminister. Hon är 26 år och den yngsta ministern någonsin i Sverige.

    I slutet av året handlade politiken mycket om pengar.

    I november presenterade den nya regeringen sin första budget. Budgeten är regeringens plan för hur statens pengar ska användas. Finansminister Elisabeth Svantesson från Moderaterna sa att det var svårt att göra budgeten på grund av den ekonomiska krisen.

    – Inflation, hög inflation, samtidigt som vi bedöms gå in i en lågkonjunktur. Det är svårt att bedriva ekonomisk politik då.

    Regeringen ska ändra på flera saker för att spara pengar. De ska till exempel ge mindre pengar till människor som behöver hjälp i fattigare länder, så kallat bistånd. Och mindre pengar ska användas till miljö- och klimatarbete.

    Regeringen ska använda mer pengar till försvaret och till fler platser på fängelserna. De ska även använda pengar för att sänka skatten på bensin och diesel.

    Före valet sa Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna att de skulle sänka priset på bensin och diesel med minst fem kronor per liter. Efter valet sa regeringen att bensin kommer bli 14 öre billigare och diesel 41 öre billigare. Då blev folk arga. Många skrev i en av Sveriges största facebookgrupper Bränsleupproret. De var besvikna och skrev att de inte gillar politiker, sa gruppens talesperson Peder Blohm Bokenhielm.

    – Det är besvikelse. Det är politikerförakt. Det är väldigt korttänkta men intensiva känslor som kommer ut.

    Budgeten har fått mycket kritik från forskare och miljöorganisationer. De tycker att den är dålig för klimatet och miljön. Oppositionen tycker att budgeten är dålig för jobben och vården också. Regeringen och Sverigedemokraterna lovade att göra på ett sätt före valet och nu gör de på ett annat sätt, sa socialdemokraten Mikael Damberg.

    – Politiker i den nuvarande regeringen och Sverigedemokraterna lovade väldigt mycket innan valet och nu när man tvingas av verkligheten bedriva en ansvarsfull ekonomisk politik som inte ska spä på inflationen, då får man bryta väldigt mycket löften.

    Finansminister Elisabeth Svantesson från Moderaterna tycker att partierna i regeringen har hållit sitt löfte.

    – Så vi gör vad vi sa att vi skulle göra. Men allt finns ju självklart inte med i den första budgeten.

    I december röstade riksdagen ja till budgeten.

  • Det har dykt upp ett foto från 80-talet på tidigare försvarsministern Peter Hultqvist (S), iförd luciakrona. Betyder det slutet för de svenska luciabråken?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    I dag leder Louise Epstein programmet med Johar Bendjelloul som bisittare.

    AI-författad pjäs
    Scenkonstgruppen Revet har låtit en AI skriva pjäsen "Nattygsbordet" åt dem. Hur ser slutsatserna ut - kan en dator ha en uppfattning om människans medvetande och hennes drömmar? Och kommer dramatik skriver av människor konkurreras ut inom kort av det textrobotar producerar? Gäster: Dan Andersson, regissör och Ellinor Jonsson, skådespelare.

    Ny mittenregering i Danmark!
    Efter en rekordlång regeringsbildning har Danmark fått en ny regering bestående av Socialdemokraterna, borgerliga Venstre och nystartade socialliberala Moderaterne. Frågan är bara om samarbetet kommer hålla? Gäst: Samuel Larsson, Sveriges Radios korrespondent i Danmark.

    Territoriebråk i karibiska havet
    Ögruppen San Andrés och Providencia, med kritvita stränder och turkost vatten, tillhör formellt Colombia även om den ligger närmare Nicaraguas kust. De två länderna har länge varit oense om vem som har rätt till ögruppen och det omkringliggande vattnet, och nu har ärendet hamnat i internationella domstolen i Haag. Hur ska det gå? Gäst: Ivan Garcia, Sveriges Radios korrespondent i Latinamerika.

    Dessutom: hur ska man se på maktförhållandet mellan människa och schmipans, apropå händelserna omkring Furuviksparken? Och vad kan man dra för lärdomar av den urspårade julfesten på ett kryssningsfartyg där anställda från ett byggföretag slängde ut möbler i Östersjön?

    Programledare: Louise Epstein
    Bisittare: Johar Bendjelloul
    Producent: Olle Björkman

  • Ökat stöd för Socialdemokraterna och minskat stöd för Sverigedemokraterna Äldre dricker mer alkohol än tidigare Idag börjar årets julkalender i både radio och tv

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Programledare Jenny Pejler. Reporter Jenny Hallberg.


  • Tillsammans skulle Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna få majoritet, men hur sugna är de egentligen på att samarbeta? Maggie Strömberg och Torbjörn Nilsson svarar på en läsarfråga.

  • Omvärlden måste öka trycket mot regimen i Iran. Protestvågen i landet visar att det islamistiska styret har förlorat all folklig förankring. Det menar Ardalan Shekarabi, intill nyligen socialförsäkringsminister och nu rättspolitisk talesperson för Socialdemokraterna. I den färska boken Korsvägar diskuterar han integration och identitet och berättar om vägen från barndomshemmet utanför Teheran till skolgång i Gävle, studier i Uppsala och politisk karriär. I samtal med programledaren PJ Anders Linder lyfter han också fram språkinlärning , klara besked om hur samhället fungerar och en stram migrationspolitik som centrala faktorer för att få mottagandet att fungera.

  • Vann Socialdemokraterna valet men förlorade regeringsmakten? De gick trots allt framåt två procentenheter, samtidigt som de tre regeringspartierna backade strax under en procentenhet vardera. Det var Centerpartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet som underpresterade, inte Socialdemokraterna. Så kan man tänka, och så tänker en del inom partiet. Men är det en rimlig eftervalsanalys? Hur ska Socialdemokraterna tänka framåt? Ska man acceptera Tidöavtalets migrationspolitik för att lägga krutet på att kritisera regeringen om välfärden och ekonomin från vänster?

    Med mig för att prata om detta har jag Daniel Färm och Daniel Swedin. Två Daniel alltså, om ni undrar varför jag använder deras för och efternamn i podden. Färm är i dag VD och politisk redaktör för den socialdemokratiska veckotidningen Aktuellt i politiken. Han var Tidigare chef för tankesmedjan Tiden.

    Daniel Swedin är i dag politisk redaktör på socialdemokratiska Arbetet, som ägs av LO. Han var tidigare ledarskribent på Aftonbladet mellan 2011 och 2020, men slutade för att bli talskrivare åt Stefan Löfven. Båda två har med andra ord god inblick i Socialdemokratins inre.

    Jag har mött båda i ett antal debatter genom åren, där vi ofta stått på olika sidor. Som jag sagt förr så vill jag med den här podden få till samtal, snarare än debatter. Därför låter jag gärna den jag intervjuar prata till punkt, i stället för att falla dem i talet med mina synpunkter. Debatter har sin givna plats i offentligheten, men samtal måste också få plats. Jag håller givetvis inte med mina gäster om allt, och inte de varandra heller för den delen, men jag tycker att det var intressant att ta del av deras tankar. Hoppas ni också tycker det.

    Jag mottar inga statliga bidrag eller annan finansiering, utan förlitar mig helt på er läsare och lyssnare. Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för mig att fortsätta vara en självständig röst.

    Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)



    This is a public episode. If you’d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

  • Sverigedemokraternas främsta skyltfönster ser ut att ha slagit igen.
    Maktkampen i Sölvesborg i Blekinge är över och som vinnare står nån slags variant av den breda mitten: Moderaterna, Socialdemokraterna, Centerpartiet och det lokala SoL-partiet.
    Förlorare är SD, som trots att de blev största parti i kommunen med 39 procent av väljarstödet, tappar den oerhört starka ställning de haft i Sölvesborg sedan 2018.
    Bakgrunden sägs vara en djup spricka mellan SD och M, som tillsammans med KD och SoL-partiet styrt de senaste fyra åren. Oenigheterna mellan partierna har bara ökat, precis som tonläget – och nu kan alltså samstyret ha nått vägs ände.
    Hur kunde det hända?
    Vad får det för konsekvenser?
    Och vad innebär det för Sverigedemokraterna som parti?
    Det pratar vi om i Aftonbladet Daily.
    Programledare: Olivia Svenson.
    Gäst: My Rohwedder, inrikespolitisk kommentator på Aftonbladet.
    Kontakt: [email protected]


  • Den 19 oktober blev en historisk dag i Linköping. För första gången någonsin meddelade Socialdemokraterna och Moderaterna att de ska styra kommunen tillsammans. I avsnittet analyseras partiernas överenskommelse av den tidigare kommunpolitikern Christian Gustavsson (M) samt den tidigare socialdemokratiska riksdagsledamoten Widar Andersson. Medverkar gör även Annika Ekstedt. Programledare är Dennis Petersson.

  • I morgon klockan 11 är det deadline för Ulf Kristersson att presentera sitt regeringsunderlag. Blir det nattliga överläggningar och vilka fördelar kan finnas med det?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Nattmangling
    Vad beror det på att nattmangling i en förhandlings slutskede ibland leder till oväntade genombrott? Gäst: Irene Wennemo, generaldirektör på Medlingsinstitutet och tidigare politisk tjänsteman hos Socialdemokraterna.

    Två läsambassadörer möts
    Nyligen utsågs författaren Nioosha Shams till läsambassadör i Sverige. Vi har också bjudit in författaren Johan Unenge som hade samma uppdrag för tio år sedan. Vad tror de är avgörande för att vända trenden med minskad läsning?

    Jag och mitt (ovanliga) instrument
    I dag lär vi känna den elektriska klarinetten lite bättre, ett instrument som bland annat gestaltat ålen i operaversionen av boken Ålevangeliet. Det blir levande musik med stjärnklarinettisten Emil Jonason.

    Programledare: Louise Epstein
    Bisittare: Thomas Nordegren
    Producent: Olle Björkman