Moderaterna Podcasts
-
Tidöpartierna vill stänga av sossarnas främsta pengakran och nu rasar Magdalena Andersson och kompani. Hur ska de klara sig utan sina lukrativa lotterier? Och varför bråkar Moderaterna om grejer de själva vill ha? Dessutom: en ny politisk vilde försämrar både stämningen och mandatmatematiken för Team Ulf. Finns grund till oro? Programledare och producent: Olivia Svenson. Experter: Lena Mellin och My Rohwedder. Kontakt: [email protected]
-
SD och Liberalerna är i luven på varandra igen. Alla väntar på Moderaternas medling – men vad vill M egentligen, nuförtiden? Viktor Barth-Kron och Tomas Nordenskiöld om det senaste i svensk politik.
-
Åsiktskorridoren med Ulrica Schenström, Susanna Kierkegaard, Anders Lindberg och Ingvar Persson
-
Maxkamad xukuntay in bileyskuku khaldanaa diidmadii banaanbax qaboobihii lagu gubi lahaa Quraanka kaasoo ka hor dhici lahaa safaaradaha Turkiga iyo Ciraaq. Naag baad ku dayday xildhibaanbaarlamaanka u fadhiya xisbiga Moderaterna iyo Umuliso dhaqameedka Doula iyo doorkooda Rinkeby.
-
6 februari. Regeringen vill kriminalisera förolämpning mot tjänstemän, exempelvis poliser och anställda inom socialtjänsten. Fredrik Kärrholm, riksdagsledamot för Moderaterna och Daniel Åkerman, Svenska Nyhetsbyrån diskuterar förslaget med Andreas Ericson.
-
Den första nationella säkerhetsrådgivarens uppdrag är att samordna landets säkerhetspolitiska agerande. Hur ska det göra Sverige säkrare? Och hur ska det nya nationella säkerhetsrådet fungera?
Det är Henrik Landerholm som har fått uppdraget som landets första nationella säkerhetsrådgivare. Den nationella säkerhetsrådgivaren ska hantera frågor som rör krishantering såväl civilt som militärt. Han ska sitta i statsrådsberedningen, det vill säga nära statsministern.
– Vi måste organisera oss för att se till att vi har möjlighet att se hoten, att tolka det som händer riktigt. Och göra klart för oss själva vad vi ska göra och skapa underlag för det, säger Henrik Landerholm.
Den nya posten är opolitisk säger han. Tidigare har han varit riksdagsledamot för Moderaterna och har nära band till statsminister Ulf Kristersson. Att han fått tjänsten utan att den först har utlysts, har på förhand väckt kritik om möjlig vänskapskorruption.
Försäkringar från NatoSen Ryssland inledde ett angreppskrig mot Ukraina den 24 februari förra året har omvärldsläget blivit mera allvarligt och svårhanterligt.
Under konferensen Folk & Försvar som avslutades i veckan, varnade Natos chef Jens Stoltenberg men även ÖB Mikael Bydén för risken att kriget i Ukraina eskalerar till ett storkrig mellan Nato och Ryssland.
– Bara risken, även om vi skulle bedöma den som liten, är ett tillräcklig stort problem, säger Henrik Landerholm. Det är en fördel att vidta så omfattande förberedelser som nånsin är möjligt.
Tiden mellan Natoansökan och medlemskap har pekats ut som en tid av sårbarhet för Sverige.
Men i söndags sa Natochefen Stoltenberg att ”Det är helt otänkbart att Nato inte skulle agera om Finlands och Sveriges säkerhet hotas”.Henrik Landerholms bedömning är att Stoltenbergs så tydliga offentliga uttalande innebär ett ökat skydd för Sverige.
– Uttalandet från Stoltenberg är naturligtvis både politiskt och militärt förankrat i Nato och en tydlig signal om at vår säkerhet är bättre än vad många bedömare hade föreställt sig, säger han.
Ett nytt nationellt säkerhetsrådDet har tidigare funnits ett säkerhetspolitiskt råd. Nu vidareutvecklas det genom inrättandet av ett nationellt säkerhetsråd, som ska ledas av statsministern. I rådet ska även utrikesministern, försvarsministrarna, justitieministern och finansministern och partiledarna för regeringspartierna sitta.
Målet är att ge en mer samlad lägesbild och att förse säkerhetsrådet och regeringen med underlag för att kunna fatta bra beslut snabbare.Enligt Henrik Landerholm behöver ett trettiotal personer rekryteras, utöver de 45 som finns i dagens krishanteringskansli och det före detta säkerhetspolitiska rådet.
Gäst: Henrik Landerholm, nationell säkerhetsrådgivare
Kommentar: Mats Eriksson, politikreporter med inriktning på försvarsfrågor på Ekot
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Margareta Svensson
Tekniker: Alma Segeholm -
En sammanfattning om vad som hänt i den svenska politiken under året.
Det har hänt mycket i den svenska politiken under året. Det har varit val. Sverige har fått en ny regering, och en ny statsminister. Men året började med att en partiledare avgick.
I våras gick det dåligt för partiet Liberalerna. Väldigt få personer sa att de skulle rösta på partiet. I april slutade Nyamko Sabuni som partiledare för Liberalerna. Johan Pehrson tog över. Efter det började det gå bättre för partiet.
Nu ska det handla om valet.
Den 11 september var det val i Sverige. Det var tre val samtidigt: kommunval, regionval och riksdagsval. Folk röstade om vilka som ska styra i Sveriges kommuner och regioner och vilka som ska styra i Sveriges riksdag.
Kommuner bestämmer till exempel om vård av äldre och skolor. Regioner bestämmer över sjukhus och kollektivtrafik, som till exempel bussar. Riksdagen bestämmer om nya lagar och statens pengar. Riksdagen jobbar också med EU-frågor och utrikespolitik.
På valdagen fick folk stå i kö i flera timmar för att kunna rösta. Det var värst i Stockholm, Malmö och Uppsala. Köerna berodde på en ny regel som gjorde att det tog längre tid att rösta än tidigare.
Jacob är en av dem som struntade i att rösta för att det var så lång kö.
– Då var det ju minst två timmars kö. Och då tänkte jag att nej då får det vara.
Fyra dagar efter valet var alla röster räknade. Partierna till höger vann valet till riksdagen. Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna fick fler röster än Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet. Men resultatet var väldigt jämnt. Partierna till höger fick 176 platser i riksdagen. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet fick 173 platser.
Socialdemokraterna fick ungefär 30 procent av rösterna och blev det största partiet. Moderaterna har länge varit det näst största partiet i Sverige. Men i årets val blev Sverigedemokraterna näst störst. SD fick ungefär 20 procent av rösterna. Partiledaren Jimmie Åkesson sa att han var stolt över att SD har blivit ett stort parti.
– Vi är på riktigt ett stort parti idag och jag är så stolt.
Moderaterna fick 19 procent av rösterna, och blev det tredje största partiet. Partiledaren Ulf Kristersson sa att han var glad över att högerpartierna fick flest röster.
– Jag är stolt över det förtroende som vi har fått.
Samma dag sa Annie Lööf att hon kommer sluta som partiledare för Centerpartiet.
– Jag kommer att avgå som Centerpartiets partiledare.
Annie Lööf har varit partiledare i elva år. Det är inte bestämt vem som ska bli ny partiledare än.
Partierna till höger vann alltså valet till riksdagen. Men partierna till vänster tog makten i flera regioner. I till exempel region Stockholm vann Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet. Nu samarbetar de med Vänsterpartiet. Före valet styrde Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna och Miljöpartiet. De hade makten i 16 år.
Det blev också ändringar i vissa kommuner. De nya Partiet Nyans, som riktar sig till invandrare, röstades in i kommunerna Botkyrka och Landskrona.
Nu ska det handla om regeringens samarbete med Sverigedemokraterna.
I mitten av oktober fick vi veta vilka partier som kom med i den nya regeringen. Det blev Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Sverigedemokraterna kom inte med i regeringen, men de är med och bestämmer över regeringens politik. Regeringen och Sverigedemokraterna ska samarbeta nära, sa Ulf Kristersson från Moderaterna.
– Det kommer bli en trepartiregering bestående av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Den regeringen kommer samarbeta nära med Sverigedemokraterna i riksdagen.
Den nya regeringen och Sverigedemokraterna vill ändra mycket i Sveriges politik. De har kommit överens om ett avtal som kallas Tidöavtalet. Många sidor i avtalet handlar om migration och integration. Partierna har flera förslag på förändringar. De vill till exempel att det ska bli svårare att bli svensk medborgare. Ett annat förslag är att det ska bli svårare för personer som har flyttat till Sverige att ta hit sin familj. Uppehållstillstånden ska vara tidsbegränsade för de som kommer till Sverige som asylsökande, tycker partierna.
Tidöavtalet har gjort många människor oroliga. En av dem är Rahman Heydari. Han kommer från Afghanistan. Han har bott i Sverige i snart sju år. Han säger att förslagen gör honom rädd.
– Alltså det är helt hopplöst. Och jag är verkligen jätterädd och tänker så här det kommer självklart bli mycket värre.
Nu ska det handla om Sveriges nya ministrar.
Den 17:e oktober valde riksdagen Ulf Kristersson till ny statsminister. Han presenterade också alla ministrar i den nya regeringen. Kristdemokraterna fick sex ministerposter och Liberalerna fick fem. De 13 andra ministrarna är moderater.
Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch blev vice statsminister. Hon blev också energi- och näringsminister. Hon har ansvar för landets energi, alltså elen, och för företagen.
Liberalernas partiledare Johan Pehrson blev arbetsmarknads- och integrationsminister. Han har ansvar för jobben, och för att invandrare kommer in i det svenska samhället.
Moderaten Elisabeth Svantesson blev finansminister. Hon har ansvar för Sveriges ekonomi.
Moderaten Tobias Billström blev utrikesminister. Han har ansvar för Sveriges utrikespolitik.
Romina Pourmokhtari från Liberalerna blev Klimat- och miljöminister. Hon är 26 år och den yngsta ministern någonsin i Sverige.
I slutet av året handlade politiken mycket om pengar.
I november presenterade den nya regeringen sin första budget. Budgeten är regeringens plan för hur statens pengar ska användas. Finansminister Elisabeth Svantesson från Moderaterna sa att det var svårt att göra budgeten på grund av den ekonomiska krisen.
– Inflation, hög inflation, samtidigt som vi bedöms gå in i en lågkonjunktur. Det är svårt att bedriva ekonomisk politik då.
Regeringen ska ändra på flera saker för att spara pengar. De ska till exempel ge mindre pengar till människor som behöver hjälp i fattigare länder, så kallat bistånd. Och mindre pengar ska användas till miljö- och klimatarbete.
Regeringen ska använda mer pengar till försvaret och till fler platser på fängelserna. De ska även använda pengar för att sänka skatten på bensin och diesel.
Före valet sa Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna att de skulle sänka priset på bensin och diesel med minst fem kronor per liter. Efter valet sa regeringen att bensin kommer bli 14 öre billigare och diesel 41 öre billigare. Då blev folk arga. Många skrev i en av Sveriges största facebookgrupper Bränsleupproret. De var besvikna och skrev att de inte gillar politiker, sa gruppens talesperson Peder Blohm Bokenhielm.
– Det är besvikelse. Det är politikerförakt. Det är väldigt korttänkta men intensiva känslor som kommer ut.
Budgeten har fått mycket kritik från forskare och miljöorganisationer. De tycker att den är dålig för klimatet och miljön. Oppositionen tycker att budgeten är dålig för jobben och vården också. Regeringen och Sverigedemokraterna lovade att göra på ett sätt före valet och nu gör de på ett annat sätt, sa socialdemokraten Mikael Damberg.
– Politiker i den nuvarande regeringen och Sverigedemokraterna lovade väldigt mycket innan valet och nu när man tvingas av verkligheten bedriva en ansvarsfull ekonomisk politik som inte ska spä på inflationen, då får man bryta väldigt mycket löften.
Finansminister Elisabeth Svantesson från Moderaterna tycker att partierna i regeringen har hållit sitt löfte.
– Så vi gör vad vi sa att vi skulle göra. Men allt finns ju självklart inte med i den första budgeten.
I december röstade riksdagen ja till budgeten.
-
Är våra framtida makthavare nyliberaler eller nymoderater? Hemsöker renlärigt ideologiskt tänk den unga borgerligheten? Och vad vill man helst bli: kommunalråd eller ledarskribent?I veckans avsnitt gästas Ideologipodden av Douglas Thor, den nyvalda Muf-ordföranden som sa att han hellre skulle sticka en SOU i händerna på en ungmoderat, än en Timbro-bok. Vi har också med oss Linnea Dubois, ordförande för den ständiga ideologiska oppositionen - Fria moderata studentförbundet. Det handlar om den svåra kampen mellan ideologi och pragmatism, nittiotalets avpolitisering, åren med nya moderaterna och om man ska grubbla mindre över vad några gamla döda överklassgubbar sa. Programledare är Amanda Broberg.
-
Den är här nu vintern. Kylan sprider sig över hela landet och med det så är det bara att finna sig i de skyhöga elpriserna.
Inför valet lovade det blåa blocket ett rejält elstöd och högkostnadsskydd till väljarna - men nu tre månader efter valet ser verkligheten helt annorlunda ut. Visst blir det elstöd, men inte till alla och inte lika mycket.
Det här har också lett till inre strider inom Moderaterna, där flera kritiserar regeringens beslut om elstödet.
Hur ska elstödet egentligen fungera? Hur illa är det här för regeringen och vad kan de interna striderna inom Moderaterna leda till? Och hur sura är väljarna?
Gäst: Lena Mellin, inrikespolitisk kommentator.
Programledare: Jenny Ågren.
Kontakt: [email protected].
-
Waxaa sii caadiyoobaysa iney xisbiyada Moderaterna iyo Socialdemokraterna ku midoobaan tiro intii hore ka badan ee hoggaanka maamullada degmooyinka. Haweenka siyaasiyiinta ayaa loo geeystaa naceyb iyo handdadaad ka badan, marka loo barbar dhigo dhiggooda ragga ah. Siri oo ahayd gabar labaatan jir ah oo ninkii ay nolosha wadaageen uu dilay iyadoo uu wiilkeeda ay dhawaan dhashay uu ag jiifo.
-
Linnea Rönnqvist pratar om de politiska turerna i Sölvesborg, där Moderaterna utsatts för hat och hot efter att ha bestämt sig för att inte längre styra kommunen tillsammans med Sverigedemokraterna. Fanny Wijk tar upp Aftonbladets granskning av klädindustrin i Bangladesh, där bland annat H&M har fabriker som släpper ut förorenat vatten rakt ut i naturen. Och så kommer kulturredaktionens reporter Caroline Widenheim och berättar om kritiken mot influencern Pontus Rasmusson efter fredagens uppmärksammade intervju i Lilla Aktuellt.
-
Trakasserier och hot blir allt vanligare i politikers vardag. Många menar att kvinnor drabbas särskilt hårt och att det bidrar till att de drar sig undan från politiken.
Medverkande
Karin Enström, partisekreterare för ModeraternaSandra Håkansson, doktorand i statsvetenskap vid Uppsala universitet
Emanuel Karlsten, journalist och vinnare av Stora Journalistpriset 2020 i kategorin Årets förnyare samt föreläsare om sociala medier. Emanuel leder även samtalet.
Anna-Lena Pogulis, projektledare för SKR:s överenskommelse med regeringen inom hat, hot och våld mot förtroendevalda
Annika Strandhäll, förbundsordförande för S-kvinnor och tidigare statsråd
-
Martin och Johanna pratar om Centerpartiets dubbelsvek och otrohet, vad innebär det nya kommunstyrets budgetförslag i inflationstider och spännande (nåja) maktkamp i Moderaterna. Följ Martin på Twitter: @tweetsfranhaletFölj Johanna på Twitter: @kattvetare Följ Ett Ding Ding Göteborg på Instagram: @ettdingdinggoteborg Stötta ”Vad händer, GBG?” på Patreon. Följ Radio åt allaTwitter: @radio_at_allaInstagram: @radio_at_alla
-
Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna har lagt fram sin första budget. Resultatet av de här fyra partiernas samarbete är smärtsamt tydligt:
En nedskärningsbudget som drabbar välfärden och klimatomställningen och lägger bördan för den ekonomiska krisen på vanliga hushåll.
Om detta snackar vi idag. Gäst i dagens avsnitt är Vänsterpartiets ekonomiskpolitiske talesperson Ali Esbati.
Här kan man se hela Ali Esbatis inlägg i budgetdebatten.
Här kan man ta del av presentationen om Vänsterpartiets ekonomiska-politiska plattform.
Det här snackar vi om idag är en podd som produceras av Vänsterpartiet. Den är möjlig för att du som lyssnar har varit med och samlat in pengarna som möjliggör den här produktionen. Vi vill stärka vår opinionsbildning på nätet och det kostar pengar. Vi har inga miljonärer i ryggen som högern har - men vi är många. Kan du vara en av dem som stödjer vårt arbete? Swisha 100 kronor till 123 041 01 91.
Ansvarig utgivare: Hanna Gedin
-
Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna har lagt fram sin första budget. Resultatet av de här fyra partiernas samarbete är smärtsamt tydligt:
En nedskärningsbudget som drabbar välfärden och klimatomställningen och lägger bördan för den ekonomiska krisen på vanliga hushåll.
Om detta snackar vi idag. Gäst i dagens avsnitt är Vänsterpartiets ekonomiskpolitiske talesperson Ali Esbati.
Här kan man se hela Ali Esbatis inlägg i budgetdebatten.
Här kan man ta del av presentationen om Vänsterpartiets ekonomiska-politiska plattform.
Det här snackar vi om idag är en podd som produceras av Vänsterpartiet. Den är möjlig för att du som lyssnar har varit med och samlat in pengarna som möjliggör den här produktionen. Vi vill stärka vår opinionsbildning på nätet och det kostar pengar. Vi har inga miljonärer i ryggen som högern har - men vi är många. Kan du vara en av dem som stödjer vårt arbete? Swisha 100 kronor till 123 041 01 91.
Ansvarig utgivare: Hanna Gedin
- Vis mere
